”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Återväxten i industrin

”Det finns ett färdigt förslag – börja med det”

Foto: Bea Tigerhielm

Foto: Bea Tigerhielm

Debatt Teknikcollege är ett exempel på ett framgångsrikt koncept. Vi har hittat en struktur för samverkan mellan skola och arbetsliv som vi vill bygga vidare på. Nu gäller det att även regeringen ser att en industri i världsklass också kräver utbildning i världsklass, menar Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker – inte antingen eller.  Det är anledningen till att Teknikcollege bygger på gymnasieskolans teknikprogram i kombination med ett tekniskt inriktat yrkesprogram. Att klara industrins kompetensförsörjning är avgörande för våra arbetsplatser och industrins konkurrensförmåga, för ungdomars jobbmöjligheter men i förlängningen också för Sveriges välfärd. Därför måste det bli verkstad.

Om skribenten:

Anders Ferbe är Förbundsordförande IF Metall, och ordförande för Riksföreningen Teknikcollege.

Dagens Arbetes granskning av landets industriutbildningar målar en dyster bild av industrins kompetensförsörjning. Flera skolor saknar sökanden och riskerar nu att läggas ned. Det är allvarligt. Verktygen för att vända den utvecklingen måste skyndsamt komma på plats. Regeringen måste ta signalerna på allvar.

För drygt 10 år sedan tog IF Metall initiativ till Teknikcollege. Vi såg en utveckling där ungdomar valde bort industriprogrammet, parallellt med en dramatisk teknikutveckling inom svensk industri – som ställde allt större krav på medarbetarnas kompetens.

Utvecklingen ledde till att arbetsplatserna tappade intresset. Kommuner frestades att dra ned på dyra industriutbildningar, och svensk industriutbildning verkade fastna i en allvarlig nedåtgående spiral som tycktes omöjlig att vända. Vi konstaterade då, tillsammans med våra motparter, att det inte längre gick att vänta på politiska beslut. Vi var tvungna att agera.

Den beslutsamheten resulterade i Teknikcollege, med kvalitetskriterier och en ny struktur för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnare. Och det visade sig vara ett framgångsrikt koncept som vi bör dra slutsatser från för att kunna påverka den trend vi nu ser.

För det första måste utbildningssystemet leverera den kompetens som efterfrågas. Företag måste engagera sig utifrån de behov som faktiskt finns på arbetsplatserna. Och våga ställa krav på utbildningssystemet.

För det andra måste ungdomarna få stöd att göra välgrundade val – och känna till vilka jobbmöjligheter industrin erbjuder. Arbetslivets närvaro måste genomsyra utbildningen och ungdomar ska kunna lita på att deras kompetens är eftertraktad på arbetsmarknaden.

För det tredje är det viktigt att konstatera att den uppdelning som präglar svensk gymnasieskola, mellan studieförberedande utbildningar och yrkesutbildningar, inte passar industrins behov. Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker.

Det är anledningen till att Teknikcollege bygger på kombinationen av gymnasieskolans teknikprogram och ett tekniskt inriktat yrkesprogram. Det är också därför som jag tillsammans med min motpart på Teknikföretagen starkt har engagerat mig för en yrkesutgång på teknikprogrammet.

Förslaget om yrkesutgång innebär att ungdomar, efter ett första gemensamt år på teknikprogrammet, ska kunna välja inriktningar som både ger behörighet att läsa vidare och en gedigen industriell kompetens, med möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet. Det är den typen av utbildningar Sverige behöver mer av.

Tyvärr har regeringen valt att inte gå vidare med vårt initiativ, trots att det nu finns ett färdigt förslag från en statlig utredning. Om gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill ha en nyckel för vad som krävs, då föreslår jag att hon börjar med att genomföra utredningens förslag.

En annan viktig lärdom av arbetet med Teknikcollege är att utbildning för industrins behov kräver mer pedagogisk planerad tid i skolan. Redan i dag är det för lite tid avsatt, och risken finns att det försämras ytterligare på grund av de direktiv som styr den nu pågående gymnasieutredningen.

Allt för trånga ramar för hur gymnasieutbildningar får se ut gör att utredningens positiva uppdrag, att stärka elevers möjligheter att läsa in högskolebehörighet, snarare riskerar att tränga undan de viktiga yrkesämnen som behövs för att nå anställningsbarhet. Och det duger inte. Det skulle varken gynna gymnasieleverna eller industrins möjlighet att klara kompetensbehoven. Vill regeringen göra det som krävs, så är min uppmaning att lyssna på parternas erfarenhet när det gäller undervisningstiden i gymnasieskolan.

Jag är övertygad om att det går att vända ungdomars syn på yrkesutbildningar, men det finns inga snabba enkla lösningar och det sker inte med lågbudgetalternativ.

Teknikcollege är ett exempel på ett framgångsrikt koncept. Vi har hittat en struktur för samverkan mellan skola och arbetsliv som vi vill bygga vidare på. Nu gäller det att även regeringen ser att en industri i världsklass också kräver utbildning i världsklass. Och i handling göra det som krävs.

Anders Ferbe

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

1

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

1

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7

Svenskt Näringsliv: Bra få igång en diskussion

Kompetens borde vara viktigare än anställningstid vid uppsägningar, tycker Svenskt Näringsliv, som gärna diskuterar Las med facket.

1

Arbetarfotografens arkiv

BILDREPORTAGEAlla människor är vackra när de arbetar menade fotografen Jean Hermanson, vars verk nu får nytt liv genom hans gamla medhjälpare. Du kan kolla in ett urval av hans bilder här, och på fredag visar SVT en nygjord dokumentär.

1

Dagens Arbete slopar alkoholreklam

Dagens Arbete skriver återkommande om alkoholproblem i arbetslivet, men har liksom de flesta andra tidningar också annonser för öl och vin. Inget annat ämne ger så starka reaktioner bland läsarna. Nu ändrar sig DA.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Platschef åtalas för dödsolycka

Dödsolyckan på Nordic Recycling för mer än tre och ett halvt år sedan har nu lett till åtal mot platschefen. Bolaget krävs samtidigt på 1 miljon i företagsbot.

Hämta mer