”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Återväxten i industrin

”Vi kommer att göra vad som krävs”

Aida-hadzialicDebatt Dagens Arbete har gjort en granskning av Sveriges industritekniska gymnasieutbildningar, det är en oroväckande bild som målas upp och som jag mött på mina resor och möten som ansvarigt statsråd.

Om skribenten:

Aida Hadzialic är gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)

Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga och välmående länder. Ekonomin, skolan, välfärden och levnadsstandarden ska vara i världsklass. Då krävs också att alla skolor är bra skolor, att vi vänder kunskapsresultaten till det bättre, att utbildning leder till jobb och att alla som kan jobba ska jobba. Men självklart även att vi klarar kompetensförsörjningen.

Gymnasieskolans yrkesprogram är basen för att försörja näringslivet och välfärden med utbildade yrkesarbetare. De senaste åren har vi tyvärr sett hur intresset för att läsa på gymnasieskolans yrkesprogram sjunkit drastiskt bland unga. Det industritekniska programmet har varit särskilt utsatt. Det är en bild som Dagens Arbetes granskning bekräftar. På grund av det minskande elevunderlaget har flera kommuner tvingats lägga ner programmet, trots att det finns bra chanser till jobb för den som läser en relevant utbildning.

Över 60 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag uppger att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskap och erfarenhet. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. På längre sikt visar tillgängliga prognoser att bristerna är än mer alarmerande. Enligt SCB:s prognoser kommer det år 2025 att saknas nästan 100 000 personer med gymnasial yrkesutbildning om inget görs. Svårigheterna för företag att hitta rätt arbetskraft riskerar få långsiktiga konsekvenser. Företag som inte hittar den kompetens de behöver tvingas tacka nej till inkommande order och stoppa planerad expansion. Om företag på lång sikt inte förmår hitta arbetskraft i Sverige riskerar vårt land att helt förlora viktig produktion. Det vore förödande för jobb, tillväxt och därmed finansieringen av välfärden.

Vikten av att höja statusen på yrkesprogrammen är något som ständigt påtalas på mina skolbesök och möten med branschen. Som rektorn för Mälardalens tekniska gymnasium säger – det ska inte vara ett slaskprogram för den som inte vill plugga. Yrkesprogrammen är basen för Sveriges kompetensförsörjning. För att öka intresset för yrkesprogrammen, visa på de goda chanserna till arbete efter utbildning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv utropat 2016 till Yrkesutbildningens år. Det är en bred yrkessatsning som ska stärka svensk yrkesutbildning och förbättra industrins kompetensförsörjning. Regeringen och arbetsmarknadens parter har både ett gemensamt intresse och ansvar för att säkerställa att kompetensförsörjningen i Sverige fungerar.

Svensk yrkesutbildning ger kunskaper i världsklass. I höstas tog Sverige hem flera medaljer i Yrkes-VM och i förra veckan fick jag inviga Yrkes-SM i Malmö, Sveriges största yrkestävling där kunniga studenter tävlar i yrkeskunskap. En fantastisk uppvisning i svensk yrkesskicklighet. Yrkes-SM är viktigt för att öka statusen och rekryteringen till yrkesutbildningar inom bygg, design industri, it, service, vård- och tekniksektorn.

För att Sverige ska vara en kunskapsnation kan det inte finnas några återvändsgränder i utbildningssystemet. Därför måste vi säkerställa att alla elever har möjlighet att skaffa sig högskolebehörighet. En konkurrenskraftig ekonomi kräver att människor kan omkvalificera sig livet genom för att vara attraktiva på arbetsmarknaden, det är därför glädjande att moderaterna nu till slut har svängt i frågan och anslutit sig till vår linje, att säkerställa alla elevers möjlighet till högskolebehörighet.

För att skapa möjlighet till vidareutbildning satsar regeringen på ett nytt kunskapslyft. Det skapar förutsättningar för ett livslångt lärande. Kunskapslyftet omfattar fullt utbyggt mer än 50 000 utbildningsplatser till bland annat komvux, däribland den yrkesinriktade vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och folkhögskola. Möjligheten att välja en yrkesutbildning får inte vara begränsad till en kort period under ungdomsåren, utan ska vara en återkommande möjlighet för alla de som senare vill välja en sådan utbildning. Redan nu kan effekterna av dessa investeringar märkas med rekordmånga utbildningsplatser inom yrkeshögskolan.

Sänkta löner och sänkta skatter kommer inte göra att vi får fler yrkesutbildade som kan ta de jobb som växer fram. Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del i att fortsätta utveckla den svenska modellen, är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer. På så sätt kan vi långsiktigt stärka arbetsmarknadens och näringslivets kompetensförsörjning, samtidigt som industrin kan fortsätta utvecklas och fler människor kan komma i jobb.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

1

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

1

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7
Hämta mer