”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Stampens kris

Göteborgsposten är flaggskeppet inom Stampen Local Media. FOTO Adam Ihse / TT

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

På måndag inleds nästa kritiska steg i projektet Rädda Stampen – tingsrätten ska besluta om rekonstruktionen ska fortsätta. Om inte väntar konkurs.

Fakta Stampens rekonstruktion:

Stampenkoncernens rekonstruktion omfattar 16 bolag med totalt över 3 000 anställda:

Stampen AB, Mediaintressenter PLMS, Stampen Local Media, Stampen Digitala Medier, Stampen Local Media Försäljning, Stampen Media Partner, V-Tab AB, V-Tab Landvetter, V-Tab Västerås, V-Tab Norrahammar, V-Tab Norrtälje (i Södertälje), V-Tab Falkenberg, V-Tab Vimmerby, Västsvensk Tidningsdistribution KB, Västsvensk Tidningsdistribution AB samt Modern Women Media.AB.

I Stampen Local Media ingår 6 dagstidningar: Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA och Strömstads Tidning. Tillsammans når de över en miljon läsare.

…och 8 gratistidningar: Falkenbergs Posten, Halmstad 7 dagar, Havsbandet, Trollhättan 7 dagar, Uddevalla 7 dagar, Vänersborgaren, Varbergs Posten, Björklövet.

Klockan halv nio på måndag morgon börjar det första borgenärssammanträdet på tingsrätten i

Rekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens advokatbyrå. Foto: Frida Winter / TT

Rekonstruktör Christian Andersch.
Foto: Frida Winter / TT

Göteborg. Först ut är Stampen AB, sedan följer ytterligare nio bolag under dagen. På tisdag fortsätter det med tre sammanträden i Västerås, på onsdag ett i vardera Norrtälje och Varberg och på torsdag hålls det sista i Kalmar tingsrätt.

Rekonstruktören Christian Andersch kommer att redogöra för en preliminär rekonstruktionsplan och alla borgenärer har möjlighet att ställa frågor och yttra sig. De kan till exempel begära att rekonstruktionen ska avbrytas.

– Rent formellt kan den frågan självfallet komma upp, men det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionen ska fortsätta eller inte, säger Christian Andersch till Dagens Arbete.

Enligt Christian Andersch har verksamheten drivits enligt plan sedan rekonstruktionen inleddes och koncernen har en likviditet, alltså betalningsförmåga på kort sikt. Det innebär att själva verksamheten går runt. Det talar enligt Andersch för att rekonstruktionen bör fortsätta.

Men skulle borgenärerna, till exempel bankerna eller Skatteverket, lägga fram goda skäl för  att rekonstruktionen ska avbrytas kan tingsrätten välja att gå på deras linje. I så fall återstår bara konkurs.

Stampenkoncernens problem är i dagsläget inte att få verksamheten att gå runt – ändå finns det inga pengar. Vinsterna räcker inte till för att amortera lånen och betala de höga räntorna. Förra året betalade koncernen 80 miljoner kronor i räntor och avgifter på krediter.

Stora delar av de dyra skulderna kommer från Stampens köp av Centertidningar 2005. En affär på 1,8 miljarder kronor som var ifrågasatt redan då. Enligt Uppdrag Gransknings reportage från maj 2015, om Stampens imperiebygge, sjudubblade koncernen sina skulder till över en miljard kronor i och med den affären.

Flera uppköp följde. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans.

Även tryckerier köptes upp och koncernens tryckeribolag V-Tab växte.

Samtidigt delades 265 miljoner kronor ut till Stampens aktieägare mellan 2005 och 2013. Sen var det stopp.

Uppdrag Granskning berättade att revisorn redan 2009 påpekade att över hälften av koncernens tillgångar bestod av goodwill – det vill säga en förhoppning om att inköpta bolag skulle ge en framtida vinst. Som mest var goodwillvärdet uppe i tre miljarder kronor. 2013 tvingades Stampen skriva ner

Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander . Foto: Frida Winter / TT

Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander .
Foto: Frida Winter / TT

goodwillvärdet med nära 800 miljoner kronor och gjorde en rekordförlust på 862 miljoner.

När Martin Alsander tillträdde som ny vd 2014 hade koncernen en vinst på 70 miljoner kronor och banklån på en miljard. Alsander inledde en utrensning och renodling av verksamheten och sålde flera av de bolag man bara några år tidigare köpt in. Samtidigt ville bankerna ha tillbaka sina utlånade pengar. Stampen AB lyckades amortera 483 miljoner på banklånen innan året var slut, men hade ändå 524 miljoner kvar i lån.

Den sista mars 2016 hade koncernen banklån på 493 miljoner kronor, leasingavtal och avtal om framtida köp av aktier på 165 miljoner kronor, en tryckerimomsskuld på 380 miljoner kronor och leverantörsskulder och prenumerationsskulder på sammanlagt 900 miljoner kronor. Totalt nästan 2 miljarder kronor. Samtidigt fanns 50 miljoner kronor i kassan.

Den 23 maj tillkännagav Stampens ledning det som många i branschen länge befarat – koncernens pengar var slut och de kommer inte att kunna betala sina skulder. Ett försök att rädda imperiet genom en rekonstruktion inleddes. Det är den planen som banker, Skattemyndigheten och leverantörer nästa vecka ska säga ja eller nej till i tingsrätten.

Beslutar tingsrätten att rekonstruktionen ska fortsätta innebär det att leverantörer och Skattemyndigheten (som inte är prioriterade fordringsägare) inom någon vecka får ett förslag till ackordsuppgörelse, vilket innebär att de bara får betalt för en del av sina fakturor och krav. Det kan handla om så lite som 25 procent.

Bankerna är prioriterade fordringsägare (de får betalt först och om det blir pengar över får resten av fordringsägarna dela på dem) och omfattas inte av ackordsuppgörelsen. Rekonstruktören förhandlar med bankerna enskilt för att försöka få ner de skulderna.

Om fordringsägarna framåt augusti säger ja till ackordsförslaget och rekonstruktionen lyckas är förhoppningen att Stampen ska vara så pass skuldsanerat att verksamheten kan fortsätta och ha en chans att överleva.

Att bankerna är prioriterade fordringsägare betyder att de vid en konkurs får ut sina pengar först. Därför kan det vara lockande för dem (om de värderar koncernen högre än sina utestående lån) att begära att tingsrätten avbryter rekonstruktionen och i ställer sätter Stampen AB (som har tagit banklånen) i konkurs. Då återstår att se vad som händer med de övriga 15 bolagen – fortsatt rekonstruktion, konkurs, nedläggning eller uppköp av intressenter.

Framtiden får visa hur det går. En del av svaren kommer nästa vecka, med start måndag morgon.

 


me@da.se

1Kommentarer

Björn:

Intressant att det är bankerna som avgör. Det var ju inte allt för länge sedan vi hade ”bankkrisen”. Staten (vi skattebetalare) fick gå in och rädda bankerna med åtskilliga miljarder, ej återbetalningsskyldigt kapital. Nu kan bankerna sumpa jobbet för tusentals arbetare, med de kostnader som kommer att falla på statens budget. För att inte tala om allt personligt lidande.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

Hämta mer