”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Stampens kris

Göteborgsposten är flaggskeppet inom Stampen Local Media. FOTO Adam Ihse / TT

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

På måndag inleds nästa kritiska steg i projektet Rädda Stampen – tingsrätten ska besluta om rekonstruktionen ska fortsätta. Om inte väntar konkurs.

Fakta Stampens rekonstruktion:

Stampenkoncernens rekonstruktion omfattar 16 bolag med totalt över 3 000 anställda:

Stampen AB, Mediaintressenter PLMS, Stampen Local Media, Stampen Digitala Medier, Stampen Local Media Försäljning, Stampen Media Partner, V-Tab AB, V-Tab Landvetter, V-Tab Västerås, V-Tab Norrahammar, V-Tab Norrtälje (i Södertälje), V-Tab Falkenberg, V-Tab Vimmerby, Västsvensk Tidningsdistribution KB, Västsvensk Tidningsdistribution AB samt Modern Women Media.AB.

I Stampen Local Media ingår 6 dagstidningar: Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA och Strömstads Tidning. Tillsammans når de över en miljon läsare.

…och 8 gratistidningar: Falkenbergs Posten, Halmstad 7 dagar, Havsbandet, Trollhättan 7 dagar, Uddevalla 7 dagar, Vänersborgaren, Varbergs Posten, Björklövet.

Klockan halv nio på måndag morgon börjar det första borgenärssammanträdet på tingsrätten i

Rekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens advokatbyrå. Foto: Frida Winter / TT

Rekonstruktör Christian Andersch.
Foto: Frida Winter / TT

Göteborg. Först ut är Stampen AB, sedan följer ytterligare nio bolag under dagen. På tisdag fortsätter det med tre sammanträden i Västerås, på onsdag ett i vardera Norrtälje och Varberg och på torsdag hålls det sista i Kalmar tingsrätt.

Rekonstruktören Christian Andersch kommer att redogöra för en preliminär rekonstruktionsplan och alla borgenärer har möjlighet att ställa frågor och yttra sig. De kan till exempel begära att rekonstruktionen ska avbrytas.

– Rent formellt kan den frågan självfallet komma upp, men det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionen ska fortsätta eller inte, säger Christian Andersch till Dagens Arbete.

Enligt Christian Andersch har verksamheten drivits enligt plan sedan rekonstruktionen inleddes och koncernen har en likviditet, alltså betalningsförmåga på kort sikt. Det innebär att själva verksamheten går runt. Det talar enligt Andersch för att rekonstruktionen bör fortsätta.

Men skulle borgenärerna, till exempel bankerna eller Skatteverket, lägga fram goda skäl för  att rekonstruktionen ska avbrytas kan tingsrätten välja att gå på deras linje. I så fall återstår bara konkurs.

Stampenkoncernens problem är i dagsläget inte att få verksamheten att gå runt – ändå finns det inga pengar. Vinsterna räcker inte till för att amortera lånen och betala de höga räntorna. Förra året betalade koncernen 80 miljoner kronor i räntor och avgifter på krediter.

Stora delar av de dyra skulderna kommer från Stampens köp av Centertidningar 2005. En affär på 1,8 miljarder kronor som var ifrågasatt redan då. Enligt Uppdrag Gransknings reportage från maj 2015, om Stampens imperiebygge, sjudubblade koncernen sina skulder till över en miljard kronor i och med den affären.

Flera uppköp följde. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans.

Även tryckerier köptes upp och koncernens tryckeribolag V-Tab växte.

Samtidigt delades 265 miljoner kronor ut till Stampens aktieägare mellan 2005 och 2013. Sen var det stopp.

Uppdrag Granskning berättade att revisorn redan 2009 påpekade att över hälften av koncernens tillgångar bestod av goodwill – det vill säga en förhoppning om att inköpta bolag skulle ge en framtida vinst. Som mest var goodwillvärdet uppe i tre miljarder kronor. 2013 tvingades Stampen skriva ner

Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander . Foto: Frida Winter / TT

Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander .
Foto: Frida Winter / TT

goodwillvärdet med nära 800 miljoner kronor och gjorde en rekordförlust på 862 miljoner.

När Martin Alsander tillträdde som ny vd 2014 hade koncernen en vinst på 70 miljoner kronor och banklån på en miljard. Alsander inledde en utrensning och renodling av verksamheten och sålde flera av de bolag man bara några år tidigare köpt in. Samtidigt ville bankerna ha tillbaka sina utlånade pengar. Stampen AB lyckades amortera 483 miljoner på banklånen innan året var slut, men hade ändå 524 miljoner kvar i lån.

Den sista mars 2016 hade koncernen banklån på 493 miljoner kronor, leasingavtal och avtal om framtida köp av aktier på 165 miljoner kronor, en tryckerimomsskuld på 380 miljoner kronor och leverantörsskulder och prenumerationsskulder på sammanlagt 900 miljoner kronor. Totalt nästan 2 miljarder kronor. Samtidigt fanns 50 miljoner kronor i kassan.

Den 23 maj tillkännagav Stampens ledning det som många i branschen länge befarat – koncernens pengar var slut och de kommer inte att kunna betala sina skulder. Ett försök att rädda imperiet genom en rekonstruktion inleddes. Det är den planen som banker, Skattemyndigheten och leverantörer nästa vecka ska säga ja eller nej till i tingsrätten.

Beslutar tingsrätten att rekonstruktionen ska fortsätta innebär det att leverantörer och Skattemyndigheten (som inte är prioriterade fordringsägare) inom någon vecka får ett förslag till ackordsuppgörelse, vilket innebär att de bara får betalt för en del av sina fakturor och krav. Det kan handla om så lite som 25 procent.

Bankerna är prioriterade fordringsägare (de får betalt först och om det blir pengar över får resten av fordringsägarna dela på dem) och omfattas inte av ackordsuppgörelsen. Rekonstruktören förhandlar med bankerna enskilt för att försöka få ner de skulderna.

Om fordringsägarna framåt augusti säger ja till ackordsförslaget och rekonstruktionen lyckas är förhoppningen att Stampen ska vara så pass skuldsanerat att verksamheten kan fortsätta och ha en chans att överleva.

Att bankerna är prioriterade fordringsägare betyder att de vid en konkurs får ut sina pengar först. Därför kan det vara lockande för dem (om de värderar koncernen högre än sina utestående lån) att begära att tingsrätten avbryter rekonstruktionen och i ställer sätter Stampen AB (som har tagit banklånen) i konkurs. Då återstår att se vad som händer med de övriga 15 bolagen – fortsatt rekonstruktion, konkurs, nedläggning eller uppköp av intressenter.

Framtiden får visa hur det går. En del av svaren kommer nästa vecka, med start måndag morgon.

 


me@da.se

1Kommentarer

Björn:

Intressant att det är bankerna som avgör. Det var ju inte allt för länge sedan vi hade ”bankkrisen”. Staten (vi skattebetalare) fick gå in och rädda bankerna med åtskilliga miljarder, ej återbetalningsskyldigt kapital. Nu kan bankerna sumpa jobbet för tusentals arbetare, med de kostnader som kommer att falla på statens budget. För att inte tala om allt personligt lidande.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

Sätter färg på Sverige

ÖGONBLICKETKlockan är 10.06 på Snickerifabriken i Visby.

”Digitali­seringen är inget kafferep”

KRÖNIKATeknikskiftet som sker nu kommer att kräva ett starkt folkligt engagemang, inte minst på arbetsmarknaden. Men lyckas vi hålla ihop kan det bli riktigt bra.

Hämta mer