”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Jag önskar vi ska förstå att vägen framåt kräver några steg tillbaka.”Krönika, Malena Ernman.

Stampens kris

Bild V-tab i Södertälje, ett av de tryckerier som levererat vinster i flera år till Stampen. Foto Bertil Enevåg Ericson / TT

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde på Stampens akuta problem. Men sanningen är att koncernen via tryckeriföretaget V-Tab har fått 300 miljoner kronor i ren vinst av skattebetalarna. Trots det saknas pengar.

Det hjälper inte att ha pengar reserverade i balansräkningen om kassan är tom och bankerna vill dra sig ur snarare än låna ut mer pengar. När Högsta domstolen strax före jul 2015 meddelade att tryckerierna måste betala tillbaka delar av den tryckerimoms de fått drog snacket om Stampen i gång i branschen. Det här borde vara spiken i kistan. Olyckskorparna fick rätt. Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, eftersom pengarna var slut. Stampen klarade inte av att betala både bankerna och Skatteverket.

Men sanningen är att tryckerimomsen har berikat Stampenkoncernen, precis som flera andra tryckeriägare. Dagens Arbetes granskning av tryckerimomshärvan har bland annat visat att branschen fått 3,3 miljarder kronor – men Skatteverket har bara begärt tillbaka 1,9 miljarder via kunderna.

Tryckerinäringen har alltså tjänat 1,4 miljarder kronor på momsbeslutet,  pengar som egentligen inte alls hörde hemma på tryckeriernas bankkonton. Listan över de tryckerier som har fått mest moms tillbaka toppas av just Stampens tryckerikoncern V-Tab. De olika tryckeribolagen har fått tillbaka sammanlagt 684 miljoner kronor. Pengarna har enligt Stampens ledning använts till att amortera och betala på skulder.

Enligt de handlingarna som Stampen har lämnat in för rekonstruktionen har Skatteverket begärt tillbaka 380 av dessa miljoner från V-Tabs kunder eller Stampens egna tidningar. Efter Högsta domstolens beslut den 22 december 2015 tvingas alla tryckerier att betala ut momsen till sina kunder. För Stampenkoncernen innebar det att ytterligare en skuldbörda lades till de redan dyra banklånen.

Men V-Tab har alltså fått över 300 miljoner kronor i tryckerimoms som aldrig kommer att krävas tillbaka. Det är 300 miljoner kronor i ren vinst som drogs in under åren 2010 till 2013. Att tryckerimomsen i sig skulle vara en orsak till de finansiella bekymren håller alltså inte. Den kanske snarare har varit en räddning för Stampen.

Tryckerikoncernen V-Tab är en viktig del av Stampens mediebygge. V-Tab står för nästan hälften av hela koncernens omsättning och har nära 700 anställda. När Stampen tillsammans med VLT, Mittmedia och Morgonpress Invest köpte Centertidningar ingick flera tryckerier, bland annat i Östersund, Södertälje, Norrtälje och Falkenberg. Tillsammans med Stampens tryckerier i Göteborg och Halmstad samt VLT:s i Västerås blev det nya tryckeribolaget V-Tab ett av Nordens största.

Expansionen fortsatte de kommande åren med köp av JMS i Akalla, Svenska Tryckcentralen i Östertälje och Avesta, Reklambruket i Norrahammar, NA-Tryck i Örebro, Kungsbacka Graphic, Elanders i Falköping, samt VTT Grafiska i Vimmerby. Ett nytt tryckeri byggdes i Landvetter.

V-Tab köpte marknadsandelar i en överetablerad bransch med sjunkande efterfrågan. Planen har troligtivs hela tiden varit att koncentrera uppdragen till några få tryckerier.  I dag finns bara sex anläggningar kvar. Anläggningen i Östersund såldes. Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta, Östertälje och Kungsbacka har lagts ner, likaså Backa som ersattes av det nya tryckeriet i Landvetter.

Enheterna i Södertälje, Västerås, Falkenberg och Norrahammar har levererat vinster varje år. En stor del av pengarna har gått vidare upp i koncernen i form av koncernbidrag. De senaste fem åren har de levererat över 600 miljoner kronor. Tidningstryckeriet i Västerås – före detta VLT-press – står för 167 av de miljonerna.

– Det hör till spelets regler när man ingår i en koncern. Det är bara att bita ihop när ägaren säger att man ska bidra, säger GS-fackets klubbordförande i Västerås György Takacs.

Samtidigt har det nybyggda tryckeriet i Landvetter dragits med stora förluster ända sedan start 2010, men det ser ut att ha vänt till en liten vinst 2015. Den stora satsningen på heatset och magasinstryck genom köpet av VTT i Vimmerby, där Dagens Arbete trycks, har hittills bara gett förluster. De två enheterna har fått sammanlagt 340 miljoner i koncernbidrag de senaste fem åren.

György Takacs i Västerås är försiktig i sin kritik mot Stampen och säger att han uppfattar rekonstruktionen som nödvändig.

– Att aldrig kunna investera, att bara hålla näsan över vattenlinjen, det är ohållbart i längden.

Han säger att det finns ett stort förtroende bland medarbetarna i Västerås om att det kommer att lösa sig.

– Vi är optimistiska. Vi är ett lönsamt tryckeri och har flera gånger prisats för vår kvalitet. Det gör oss hoppfulla om att någon som eventuellt skulle vilja köpa in sig i rörelsen i så fall kan se att det är värt att investera.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när de militära granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. Dagens Arbetes granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

1

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer