”Fortsätt med PIA-rapportering så att arbetsmiljöarbetet kan förbättras”Helle Klein, chefredaktör.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Stampens kris

Bild V-tab i Södertälje, ett av de tryckerier som levererat vinster i flera år till Stampen. Foto Bertil Enevåg Ericson / TT

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde på Stampens akuta problem. Men sanningen är att koncernen via tryckeriföretaget V-Tab har fått 300 miljoner kronor i ren vinst av skattebetalarna. Trots det saknas pengar.

Det hjälper inte att ha pengar reserverade i balansräkningen om kassan är tom och bankerna vill dra sig ur snarare än låna ut mer pengar. När Högsta domstolen strax före jul 2015 meddelade att tryckerierna måste betala tillbaka delar av den tryckerimoms de fått drog snacket om Stampen i gång i branschen. Det här borde vara spiken i kistan. Olyckskorparna fick rätt. Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, eftersom pengarna var slut. Stampen klarade inte av att betala både bankerna och Skatteverket.

Men sanningen är att tryckerimomsen har berikat Stampenkoncernen, precis som flera andra tryckeriägare. Dagens Arbetes granskning av tryckerimomshärvan har bland annat visat att branschen fått 3,3 miljarder kronor – men Skatteverket har bara begärt tillbaka 1,9 miljarder via kunderna.

Tryckerinäringen har alltså tjänat 1,4 miljarder kronor på momsbeslutet,  pengar som egentligen inte alls hörde hemma på tryckeriernas bankkonton. Listan över de tryckerier som har fått mest moms tillbaka toppas av just Stampens tryckerikoncern V-Tab. De olika tryckeribolagen har fått tillbaka sammanlagt 684 miljoner kronor. Pengarna har enligt Stampens ledning använts till att amortera och betala på skulder.

Enligt de handlingarna som Stampen har lämnat in för rekonstruktionen har Skatteverket begärt tillbaka 380 av dessa miljoner från V-Tabs kunder eller Stampens egna tidningar. Efter Högsta domstolens beslut den 22 december 2015 tvingas alla tryckerier att betala ut momsen till sina kunder. För Stampenkoncernen innebar det att ytterligare en skuldbörda lades till de redan dyra banklånen.

Men V-Tab har alltså fått över 300 miljoner kronor i tryckerimoms som aldrig kommer att krävas tillbaka. Det är 300 miljoner kronor i ren vinst som drogs in under åren 2010 till 2013. Att tryckerimomsen i sig skulle vara en orsak till de finansiella bekymren håller alltså inte. Den kanske snarare har varit en räddning för Stampen.

Tryckerikoncernen V-Tab är en viktig del av Stampens mediebygge. V-Tab står för nästan hälften av hela koncernens omsättning och har nära 700 anställda. När Stampen tillsammans med VLT, Mittmedia och Morgonpress Invest köpte Centertidningar ingick flera tryckerier, bland annat i Östersund, Södertälje, Norrtälje och Falkenberg. Tillsammans med Stampens tryckerier i Göteborg och Halmstad samt VLT:s i Västerås blev det nya tryckeribolaget V-Tab ett av Nordens största.

Expansionen fortsatte de kommande åren med köp av JMS i Akalla, Svenska Tryckcentralen i Östertälje och Avesta, Reklambruket i Norrahammar, NA-Tryck i Örebro, Kungsbacka Graphic, Elanders i Falköping, samt VTT Grafiska i Vimmerby. Ett nytt tryckeri byggdes i Landvetter.

V-Tab köpte marknadsandelar i en överetablerad bransch med sjunkande efterfrågan. Planen har troligtivs hela tiden varit att koncentrera uppdragen till några få tryckerier.  I dag finns bara sex anläggningar kvar. Anläggningen i Östersund såldes. Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta, Östertälje och Kungsbacka har lagts ner, likaså Backa som ersattes av det nya tryckeriet i Landvetter.

Enheterna i Södertälje, Västerås, Falkenberg och Norrahammar har levererat vinster varje år. En stor del av pengarna har gått vidare upp i koncernen i form av koncernbidrag. De senaste fem åren har de levererat över 600 miljoner kronor. Tidningstryckeriet i Västerås – före detta VLT-press – står för 167 av de miljonerna.

– Det hör till spelets regler när man ingår i en koncern. Det är bara att bita ihop när ägaren säger att man ska bidra, säger GS-fackets klubbordförande i Västerås György Takacs.

Samtidigt har det nybyggda tryckeriet i Landvetter dragits med stora förluster ända sedan start 2010, men det ser ut att ha vänt till en liten vinst 2015. Den stora satsningen på heatset och magasinstryck genom köpet av VTT i Vimmerby, där Dagens Arbete trycks, har hittills bara gett förluster. De två enheterna har fått sammanlagt 340 miljoner i koncernbidrag de senaste fem åren.

György Takacs i Västerås är försiktig i sin kritik mot Stampen och säger att han uppfattar rekonstruktionen som nödvändig.

– Att aldrig kunna investera, att bara hålla näsan över vattenlinjen, det är ohållbart i längden.

Han säger att det finns ett stort förtroende bland medarbetarna i Västerås om att det kommer att lösa sig.

– Vi är optimistiska. Vi är ett lönsamt tryckeri och har flera gånger prisats för vår kvalitet. Det gör oss hoppfulla om att någon som eventuellt skulle vilja köpa in sig i rörelsen i så fall kan se att det är värt att investera.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Utsikt genom norrländsk fura

ÖGONBLICKETKlockan är 11.05 på Sävsjö Snickeri­fabrik.

Framtiden fanns i Sverige

UPPBROTTEn satsning i Sverige blev ett chockbesked i Finland. Samtidigt gick en dröm i uppfyllelse. Fyra finländare valde att följa med ­maskinen från Valkeakoski till Skärblacka.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

GS arbetsmiljörapport

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap och bara hälften tror att de klarar att jobba till pension, enligt GS nya arbetsmiljörapport.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Vandrarna

De ska ge Kebnekaise en match

Från pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

3

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Avtal 2017

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Hämta mer