Inrätta ett pris till Bert Lundins minne”Inrätta ett årligt pris i Bert Lundins anda till en som kämpar för alla människors lika värde i dag”, skriver Helle Klein.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Stampens kris

Bild V-tab i Södertälje, ett av de tryckerier som levererat vinster i flera år till Stampen. Foto Bertil Enevåg Ericson / TT

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde på Stampens akuta problem. Men sanningen är att koncernen via tryckeriföretaget V-Tab har fått 300 miljoner kronor i ren vinst av skattebetalarna. Trots det saknas pengar.

Det hjälper inte att ha pengar reserverade i balansräkningen om kassan är tom och bankerna vill dra sig ur snarare än låna ut mer pengar. När Högsta domstolen strax före jul 2015 meddelade att tryckerierna måste betala tillbaka delar av den tryckerimoms de fått drog snacket om Stampen i gång i branschen. Det här borde vara spiken i kistan. Olyckskorparna fick rätt. Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, eftersom pengarna var slut. Stampen klarade inte av att betala både bankerna och Skatteverket.

Men sanningen är att tryckerimomsen har berikat Stampenkoncernen, precis som flera andra tryckeriägare. Dagens Arbetes granskning av tryckerimomshärvan har bland annat visat att branschen fått 3,3 miljarder kronor – men Skatteverket har bara begärt tillbaka 1,9 miljarder via kunderna.

Tryckerinäringen har alltså tjänat 1,4 miljarder kronor på momsbeslutet,  pengar som egentligen inte alls hörde hemma på tryckeriernas bankkonton. Listan över de tryckerier som har fått mest moms tillbaka toppas av just Stampens tryckerikoncern V-Tab. De olika tryckeribolagen har fått tillbaka sammanlagt 684 miljoner kronor. Pengarna har enligt Stampens ledning använts till att amortera och betala på skulder.

Enligt de handlingarna som Stampen har lämnat in för rekonstruktionen har Skatteverket begärt tillbaka 380 av dessa miljoner från V-Tabs kunder eller Stampens egna tidningar. Efter Högsta domstolens beslut den 22 december 2015 tvingas alla tryckerier att betala ut momsen till sina kunder. För Stampenkoncernen innebar det att ytterligare en skuldbörda lades till de redan dyra banklånen.

Men V-Tab har alltså fått över 300 miljoner kronor i tryckerimoms som aldrig kommer att krävas tillbaka. Det är 300 miljoner kronor i ren vinst som drogs in under åren 2010 till 2013. Att tryckerimomsen i sig skulle vara en orsak till de finansiella bekymren håller alltså inte. Den kanske snarare har varit en räddning för Stampen.

Tryckerikoncernen V-Tab är en viktig del av Stampens mediebygge. V-Tab står för nästan hälften av hela koncernens omsättning och har nära 700 anställda. När Stampen tillsammans med VLT, Mittmedia och Morgonpress Invest köpte Centertidningar ingick flera tryckerier, bland annat i Östersund, Södertälje, Norrtälje och Falkenberg. Tillsammans med Stampens tryckerier i Göteborg och Halmstad samt VLT:s i Västerås blev det nya tryckeribolaget V-Tab ett av Nordens största.

Expansionen fortsatte de kommande åren med köp av JMS i Akalla, Svenska Tryckcentralen i Östertälje och Avesta, Reklambruket i Norrahammar, NA-Tryck i Örebro, Kungsbacka Graphic, Elanders i Falköping, samt VTT Grafiska i Vimmerby. Ett nytt tryckeri byggdes i Landvetter.

V-Tab köpte marknadsandelar i en överetablerad bransch med sjunkande efterfrågan. Planen har troligtivs hela tiden varit att koncentrera uppdragen till några få tryckerier.  I dag finns bara sex anläggningar kvar. Anläggningen i Östersund såldes. Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta, Östertälje och Kungsbacka har lagts ner, likaså Backa som ersattes av det nya tryckeriet i Landvetter.

Enheterna i Södertälje, Västerås, Falkenberg och Norrahammar har levererat vinster varje år. En stor del av pengarna har gått vidare upp i koncernen i form av koncernbidrag. De senaste fem åren har de levererat över 600 miljoner kronor. Tidningstryckeriet i Västerås – före detta VLT-press – står för 167 av de miljonerna.

– Det hör till spelets regler när man ingår i en koncern. Det är bara att bita ihop när ägaren säger att man ska bidra, säger GS-fackets klubbordförande i Västerås György Takacs.

Samtidigt har det nybyggda tryckeriet i Landvetter dragits med stora förluster ända sedan start 2010, men det ser ut att ha vänt till en liten vinst 2015. Den stora satsningen på heatset och magasinstryck genom köpet av VTT i Vimmerby, där Dagens Arbete trycks, har hittills bara gett förluster. De två enheterna har fått sammanlagt 340 miljoner i koncernbidrag de senaste fem åren.

György Takacs i Västerås är försiktig i sin kritik mot Stampen och säger att han uppfattar rekonstruktionen som nödvändig.

– Att aldrig kunna investera, att bara hålla näsan över vattenlinjen, det är ohållbart i längden.

Han säger att det finns ett stort förtroende bland medarbetarna i Västerås om att det kommer att lösa sig.

– Vi är optimistiska. Vi är ett lönsamt tryckeri och har flera gånger prisats för vår kvalitet. Det gör oss hoppfulla om att någon som eventuellt skulle vilja köpa in sig i rörelsen i så fall kan se att det är värt att investera.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

1

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

DA:s fotograf nominerad i prestigetävling

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark är en av de nominerade till den prestigefyllda tävlingen Årets Bild.

3

Hamnkonfliken

”En skärpning är bara början”

Debatt”Facket möter i dag arbetsgivare som allt oftare utmanar skrivningarna i avtalen. Att i det läget försämra möjligheterna till det som är vår förutsättning för styrka i förhandlingarna – strejkrätten – är inte vad fackföreningsrörelsen behöver”, skriver Lars Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5
Foto: David Lundmark

Full fräs på snickeriet

ÖgonblicketKlockan är 15.28 på Säters snickeri-fabrik

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

2

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

1
Bilden visar en scen i Karin Ekbergs film "Efter Inez". Filip har kommit tillbaka till arbetet efter dotterns död, och där är det tyst.

”Det hade varit skönt om de förstått”

DilemmatOm en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11
Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Hämta mer