”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Stampens kris

Bild V-tab i Södertälje, ett av de tryckerier som levererat vinster i flera år till Stampen. Foto Bertil Enevåg Ericson / TT

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde på Stampens akuta problem. Men sanningen är att koncernen via tryckeriföretaget V-Tab har fått 300 miljoner kronor i ren vinst av skattebetalarna. Trots det saknas pengar.

Det hjälper inte att ha pengar reserverade i balansräkningen om kassan är tom och bankerna vill dra sig ur snarare än låna ut mer pengar. När Högsta domstolen strax före jul 2015 meddelade att tryckerierna måste betala tillbaka delar av den tryckerimoms de fått drog snacket om Stampen i gång i branschen. Det här borde vara spiken i kistan. Olyckskorparna fick rätt. Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, eftersom pengarna var slut. Stampen klarade inte av att betala både bankerna och Skatteverket.

Men sanningen är att tryckerimomsen har berikat Stampenkoncernen, precis som flera andra tryckeriägare. Dagens Arbetes granskning av tryckerimomshärvan har bland annat visat att branschen fått 3,3 miljarder kronor – men Skatteverket har bara begärt tillbaka 1,9 miljarder via kunderna.

Tryckerinäringen har alltså tjänat 1,4 miljarder kronor på momsbeslutet,  pengar som egentligen inte alls hörde hemma på tryckeriernas bankkonton. Listan över de tryckerier som har fått mest moms tillbaka toppas av just Stampens tryckerikoncern V-Tab. De olika tryckeribolagen har fått tillbaka sammanlagt 684 miljoner kronor. Pengarna har enligt Stampens ledning använts till att amortera och betala på skulder.

Enligt de handlingarna som Stampen har lämnat in för rekonstruktionen har Skatteverket begärt tillbaka 380 av dessa miljoner från V-Tabs kunder eller Stampens egna tidningar. Efter Högsta domstolens beslut den 22 december 2015 tvingas alla tryckerier att betala ut momsen till sina kunder. För Stampenkoncernen innebar det att ytterligare en skuldbörda lades till de redan dyra banklånen.

Men V-Tab har alltså fått över 300 miljoner kronor i tryckerimoms som aldrig kommer att krävas tillbaka. Det är 300 miljoner kronor i ren vinst som drogs in under åren 2010 till 2013. Att tryckerimomsen i sig skulle vara en orsak till de finansiella bekymren håller alltså inte. Den kanske snarare har varit en räddning för Stampen.

Tryckerikoncernen V-Tab är en viktig del av Stampens mediebygge. V-Tab står för nästan hälften av hela koncernens omsättning och har nära 700 anställda. När Stampen tillsammans med VLT, Mittmedia och Morgonpress Invest köpte Centertidningar ingick flera tryckerier, bland annat i Östersund, Södertälje, Norrtälje och Falkenberg. Tillsammans med Stampens tryckerier i Göteborg och Halmstad samt VLT:s i Västerås blev det nya tryckeribolaget V-Tab ett av Nordens största.

Expansionen fortsatte de kommande åren med köp av JMS i Akalla, Svenska Tryckcentralen i Östertälje och Avesta, Reklambruket i Norrahammar, NA-Tryck i Örebro, Kungsbacka Graphic, Elanders i Falköping, samt VTT Grafiska i Vimmerby. Ett nytt tryckeri byggdes i Landvetter.

V-Tab köpte marknadsandelar i en överetablerad bransch med sjunkande efterfrågan. Planen har troligtivs hela tiden varit att koncentrera uppdragen till några få tryckerier.  I dag finns bara sex anläggningar kvar. Anläggningen i Östersund såldes. Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta, Östertälje och Kungsbacka har lagts ner, likaså Backa som ersattes av det nya tryckeriet i Landvetter.

Enheterna i Södertälje, Västerås, Falkenberg och Norrahammar har levererat vinster varje år. En stor del av pengarna har gått vidare upp i koncernen i form av koncernbidrag. De senaste fem åren har de levererat över 600 miljoner kronor. Tidningstryckeriet i Västerås – före detta VLT-press – står för 167 av de miljonerna.

– Det hör till spelets regler när man ingår i en koncern. Det är bara att bita ihop när ägaren säger att man ska bidra, säger GS-fackets klubbordförande i Västerås György Takacs.

Samtidigt har det nybyggda tryckeriet i Landvetter dragits med stora förluster ända sedan start 2010, men det ser ut att ha vänt till en liten vinst 2015. Den stora satsningen på heatset och magasinstryck genom köpet av VTT i Vimmerby, där Dagens Arbete trycks, har hittills bara gett förluster. De två enheterna har fått sammanlagt 340 miljoner i koncernbidrag de senaste fem åren.

György Takacs i Västerås är försiktig i sin kritik mot Stampen och säger att han uppfattar rekonstruktionen som nödvändig.

– Att aldrig kunna investera, att bara hålla näsan över vattenlinjen, det är ohållbart i längden.

Han säger att det finns ett stort förtroende bland medarbetarna i Västerås om att det kommer att lösa sig.

– Vi är optimistiska. Vi är ett lönsamt tryckeri och har flera gånger prisats för vår kvalitet. Det gör oss hoppfulla om att någon som eventuellt skulle vilja köpa in sig i rörelsen i så fall kan se att det är värt att investera.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer