Fler väljer bort Pappers

Facket tappar medlemmar. Av 13 090 anställda inom mass­a- och pappersindustrin, är det närmare 500 som väljer att vara med i något annat förbund än Pappers eller helt ratar facket.

Av de 13 090 yrkesaktiva som finns på Pappers område är 12 592 organiserade i Pappers. Det är en anslutningsgrad på 96,2 procent – en siffra som många andra fackförbund bara kan drömma om.

Men den långsiktiga trenden oroar. På fyra år har medlemsantalet sjunkit från 97,3 till 96,2 procent

– Ja det ser inte alls bra ut, konstaterar förbundssekreterare Mikael Lilja.

Dagens Arbetes sammanställning visar att sedan 2012, har allt fler valt att förbli oorganiserade. Då handlade det om 273 personer (1,9 procent), i dag om 340 (2,6 procent).

Ytterligare 158 personer är organiserade i andra förbund i dag mot 125 för fyra år sedan. Mikael Lilja ser dock flera förklaringar.

– Vi har fått fler otrygga och kortare anställningar. Många tycker inte det är lönt att byta fack för tre månader eller räknar inte med att alls komma tillbaka.

Sedan finns det som alltid ett antal personer som befinner sig i en övergång, från ett annat fack till Pappers. En slags restpost i statistiken.

Det finns även en och annan ute på bruken som ”kan leva utan facket”, enligt Mikael Lilja. Men att det skulle växt fram någon avoghet mot facket på senare år, det tror han inte på.

– Det är i alla fall ingenting jag märkt av.

Lägger man till de 1,2 procent av de anställda som är med i and­ra fack, innebär det trots allt att nio av tio på Pappers område är med i facket.

Mikael Lilja konstaterar att närheten till medlemmarna är förbundets stora styrka. Eftersom varje arbetsplats är en egen avdelning finns närheten mellan medlem och fack dagligen på det lokala planet.
Traditionens makt är också stor och ska inte underskattas. De flesta arbetsplatser ligger på bruksorter, där den fackliga medvetenheten av tradition är hög.

Rent geografiskt är den fackliga tillhörigheten störst i norra Norrland och inom Gävle-Dala-området. Sämst är den i trakterna runt Norrköping där exempelvis Fiskeby Board och Billerud Korsnäs Skärblacka är ett par sorgebarn.

Men även Mölnlycke i Västra distriktet och Waggeryd Cell, Pauliström och ABB Figeholm i söder sticker ut. Särskilt den sistnämnda arbetsplatsen med bara en dryg 70-procentig organisationsgrad.

Någon förklaring till att det ser ut som det gör i Norrköpings-trakten har inte Mikael Lilja.

– Men vi har märkt att medlemmarna är mer ”lättrörliga” här än på andra håll.

Vad gäller Figeholm tror han att den stora delen inhyrda avspeglar sig i statistiken och i Pauliström kan affären med kassören som förskingrade  fått sina efterdyningar.

– Det sistnämnda är mer en gissning.

Pappers har inget åtgärdsprogram för dagen att sätta in. Mikael Lilja menar att organiserandet av medlemmar är något som ska ske på lokalt initiativ.

– Samtidigt ser vi ett ökat behov av punktinsatser om nedgången fortsätter.