”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

”Jag blev svensk – och en miljömupp”

Foto: Måns Dohns

Foto: Måns Dohns

Krönika Jag glömmer aldrig min första vår i Sverige. Det var uppe i Norrland. Där fick jag äran att delta i den lokala vårtraditionen kallad Jakten på vårblomman.

Om skribenten:

Zinat Pirzadeh är komiker, författare och föreläsare.

I min naiva tro om att vi skulle ha picknick i skogen klädde jag mig fint, packade mat och godsaker och tog på mig mina bästa och finaste skor.

På den tiden bar jag fortfarande slöja, vänta nu, ni kallar det för burka, kanske för att det påminner er om konservburkar och det låter som något som kan återvinnas.

I Sverige återvinner vi pantburkar men inte människor, vi bör bli bättre på det. Många reagerar negativt på oss tjejer och kvinnor som bär burka, ofta folk pratar med personen bredvid oss, så som om vi är inte nåbara. Så här är det även för min väninna som sitter i rullstol, hon säger samma sak.

Så burka och rullstol medför samma sorts utanförskap, och man genomlider samma diskriminering.

Men kom igen nu och bli inte oroliga av oss kvinnor som vandrar gömda i tältliknande klädsel.

För att få förståelse för oss prova på att sätta påsk- eller julgardinen på era huvuden och sitt ner och blunda en stund? Jag lovar att ni ser att det är samma människa innanför tygget som utanför.

Nu verkar det som att jag har kommit från ämnet och trasslat in mig i burkan. Hur som helst, om du har varit i skogen i Norrland så vet du nog hur lerigt och blött det är i markerna i april månad.

Det gjorde inte jag. Så du kan förmodligen tänka dig hur jag såg ut efter en stund. Lera från topp till tå. Efter fem timmars oavbruten vandring kom vi äntligen fram till vårt mål. En tre centimeter hög blomma?

Jag pustade ut av lycka, snart skulle vi hem. Men först skulle jag plocka blomjäveln och pressa den i min dagbok, som min första jakttrofé från Norrlands skogar.

Jag böjde mig ner och sträckte ut min hand för att plocka det lilla livet som kostat mig ett par riktigt fina skor.

Tror det eller inte, men jag blev attackerad av tio norrlänningar som alla skrek: Den är fridlyst!

Men det var redan för sent. Blöt och trött, men glad, kom jag hem. Jag hade trots allt klarat mig, och till och med fått med mig blomman som nu pressades i min dagbok.

Det var mer än 18 år sedan som det ovan nämnda ägde rum, i dag är jag en van skogsvandrare men fortfarande med dåligt lokalsinne. Jag har förändrat och utvecklats så mycket sen den dagen jag plockade den fridlysta blomman. Jag har gjort en resa som kan jämföras med Jules Verne tidsmaskinresa.

Jag erkänner att jag med tiden blivit en bättre människa, eller tja? en mer medveten varelse. I dag skulle jag nästan få hjärtattack om någon högg ner björkträdet i min lilla gård som ligger i Glommersträsk utanför Arvidsjaur.

Tänk om förortsblommorna fick uppleva den svenska magiska fjällens fröjder. Eller Blekinges underbara blomstergårdar och Smålands praktfulla urskog.

Förutom miljömedvetenheten så lider jag av kroniskt dålig samvete. För min del har det gått så långt att jag förvandlats från vandrade tält till en nitisk och grinig miljönörd.

Jag kan lätt bli ordförande i miljömupparnas intresseförening. Men vem kan få äran att kalla sig för miljömupp?

Låt mig berätta:

Miljömuppen kännetecknas ofta av hampaskor, läderimiterat bälte och dataväska från fjällräven. Samt second hand-kläder, okammat hår, en påse frukt, och naturligtvis gåstavar.

Om Miljömuppen inte var så rädd för att förlora sitt sociala nätverk, skulle han/hon hellre lukta svett än att använda kemiska deodoranter.

Miljömuppen kan ertappas på Ica vid fruktdisken, där han/ hon systematiskt befriar inplastade paprikor från en säker död utan syre.

Du kan träffa på dem på ekologiska veganresturanger, i Stockholm på Govinda i Vasastan och
rättvisemärkta hälsokostaffären Goodstore på Söder. I naturreservat och vid den algblommande östersjön. På biblioteket vid anslagstavlan och svårtillgängliga miljöstationer.

Miljömuppen är en flashigare och modernare variant av skogsmullen.

Jag träffade en av dem idag i mitt badrum, jo det är sant. Hon stod rakt fram för mig med sina nyvakna och ifrågasättande ögon. Undersökandes allt jag står för.

Hon skrek högljutt i mitt huvud: Du Zinat slösa inte så mycket på kranvattnet, ta inte för mycket toapapper!

Är sminket är enbart gjort av naturmineraler?

Tänk om det är testat på djur?

Varför tänder du lampan? Du måste spara på energin.

Och du. Tänk på framtidens människor, tänk på jordens överlevnad, tänk på globala uppvärmningen, tänk på alla varelser på vår jord, ska du vara en av dem som orsakar världens undergång?!

Sedan såg jag klart. Miljömuppen i spegeln är JAG.

Mina väninnor anser att jag har blivit snål sen jag har blivit miljömedveten.

Dom kanske har rätt, för jag sparar på världens resurser så gott jag kan. Snål eller miljökämpe? Allt började sen jag gick från att vara invandrare till att bli svensk. Innan dess levde jag ett lugnt flyktingliv i förorten, som inte alls var fyllt med så mycket samvetskval och pollenallergi.

Suck, tänk om man kunde bli invandrare igen.

Zinat Pirzadeh är komiker, författare och föreläsare.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Migrationsdagen

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

"De här partierna är här för att stanna"

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

"Kostnaderna hotar inte välfärden"

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: "Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen."

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

2

Migrationen och den svenska modellen

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Vi behöver en egen röst att tala med

Gästkrönika"Det är så fräckt, så lögnaktigt, när 'flyktingskrisen' egentligen blottar resultatet av en långvarig borgerlig uttömningspolitik. Alltså precis det som SD står för", skriver Jari Söyrinki.

7

Vilket Sverige vill vi ha?

Debatt"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående lagen om tillfälliga uppehållstillstånd.

Klart vi klarar det!

LedareVi lever i migrationens tid. Nu krävs den samhälleliga ingenjörskonst som kan kombinera jämlikhet och öppenhet.

"Vi måste blicka bakåt för att kunna gå framåt"

Debatt"Har vi varit för fokuserade på att höja lönerna och glömt att prata om grunden: allas lika värde?" Adrian Avdullahu i en debattartikel utifrån reportaget "Det nya landet" – om integration då och nu på fabriksgolvet.

2