”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Framtidens industri

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Framtiden inom räckhåll.Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar och runda kartonge­r. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter.
– Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch, säger vd Karl-Henrik Sundström.

Bakom orden

Nanocellulosa får man geno­m att finfördela cellulosan genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong. Tekniken provades redan för 30 år sedan, men föll på den höga energiåtgången vid finfördelningen. Nu görs den mycket effektivare.

C5 och C6: De huvudsakliga sockerarterna i cellulosa, pentoser (fem kolatomer) och hexoser (sex kolatomer).

Vd Karl-Henrik Sundström sitter i Stockholm, men drömmer ibland om Lund. Där, i det nyinvigda Max IV-labbet, finns ett slags gigantiskt röntgenmikroskop som kan se in i olika material ända ner till minsta molekyl. Världens skarpaste ljus, säger PR-makarna.

– Än i dag vet du inte exakt vad som händer i ett massakok, jag tror att vi med jätte­mikroskopet kan lära oss väldigt mycket och snabbare utveckla nya material.
Vi vill, tillsammans med resten av industrin och universiteten, ha en skogs­gemensam stråle på Max IV. Vi lobbar stenhårt hos regeringen för att få hjälp med finansiering.

Max IV passar in i Stora Enso-basens vilja att grotta ner sig i cellulosans inre, där vill han hitta nya rikedomar. Det är nog gott och väl med tidningspapper, kartong och sågade trävaror, men träet är också ren kemi som kan ge nya lönsammare produkter. De ”sidoströmmar” som uppstår på ett massabruk kan raffineras i stället för att eldas upp.

Karl Henrik Sundström pratar om en ”grön oljekälla”, ett begrepp som den luttrade reportern hört ett otal gånger genom decennierna. Men Stora Ensos vd menar allvar:

– I princip kan allt som kommer från fossila råvaror göras av skogsråvara i stället. För oss handlar det om att på kort och medel­lång sikt byta ut fossilbaserade material i olika produkter mot sådana som görs av skogsråvara.

Till exempel?

– I finska Sunila i Finland har vi byggt en anläggning där vi utvinner lignin från sulfatmassa, så kallad lignoboost. Där får vi bland annat ut en harts som vi kan ersätta fenolet med i lim. Vi tror att vi kan ha kundleveranser under andra halvåret. En av de första går till oss själva, vi tillverkar ju fruktansvärt mycket limbjälkar.

– Det här kan bli en bra affär ganska snabbt, men det intressanta blir ju när det blir standard med harts i lim.

”Vi  måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften.”

Hur lyder er biotekniska strategi?

– Det handlar om att på tio år ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten, ett exempel är till vätskekartonger. Men vi kommer också att med så kallad nanocellulosa skapa ny wellpapp – och forma den lite som kunderna vill. Vi har ju ett problem med att kartonger är fyrkantiga …

Vad kommer ni inte att göra?

– Vi är inte så intresserade av att göra bensin och diesel.

Varför?

– Jag vågar inte det, för detta är skattedrivna marknader, som kan förändras snabbt. Vi bygger anläggningar som ska hålla i 50–70 år, då måste vi stå på fast grund. Det bruk vi bygger nu i Kina kostar 800 miljoner – euro! Det är fruktansvärt mycket pengar.

Men vad händer på typ 20 år?

– Vi vill försöka hitta de tillväxtområden som inte finns i dag, det kokar egentligen ner till att göra saker från sockerarterna C5 och C6 i cellulosan, som är grunden för det mesta i kemiindustrin. Därför har vi dragit i gång i Sickla.

Forskningscentret söder om Stockholm startade i höstas, och ska vid årets slut ha 100 anställda, driften kostar ungefär lika många miljoner per år. Här ska råda ett längre perspektiv, men man är redan i gång med här och nu:

– Det första de har tittat på där är limmet, det andra är xylitol, som används i bland annat tuggummi – jo, du får kalla det björksocker. Vi har ju köpt det amerikanska bolaget Virdia, och där bygger vi en demoanläggning, som kan utvinna 15–20 procent xylitol ur biomassan. Detta vill de stora kemiföretagen åt, för att sälja vidare till livsmedelsindustrin.

Stora Enso

Har fem divisioner: Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper. Kunderna finns i förpackningsindustrin, bygg- och snickeriföretag, förlag, tryckerier och pappershandlare.
Omsättning (2015): 10 miljarder euro.
Nettovinst (2015): 783 miljoner euro.
Antalet anställda: 26 000 i 35 länder.
Varav i Sverige: 5 000.

Och så jobbar ni med det hajpade modeföretaget Filippa K?

– Ja, för att få till en renare viskosproduktion. Det här är bara ett prov, men vi tror att det blir bra – Filippa K skulle hemskt gärna vilja kunna sälja närproducerade och ännu mer miljövänliga kläder om några år.

För ett år sedan lanserade Stora Enso en ”smart” kartong, avsedd för dyra prylar – allt från datorer till reservdelar för industrin. Med hjälp av ett chip från halvledartillverkaren NXP, där Sundström kom från, och en antenn kan man spåra paketet och ha koll på att det inte öppnats. Kartongen är gjord av MFC, en specialcellulosa som ökar hållfastheten men inte vikten. Själva elektroniken kostar en tia per låda ungefär.

– Vi är ju jättestora på kartong, och när internethandeln ökar växer också behovet av att ha koll på att försändelserna är ”äkta”, ett av de stora områdena är att hålla koll på piratkopior, säger Karl-Henrik Sundström.

Men ni har ju inte sålt någon låda än?
– Nej, men vi har några affärer på gång och ett tiotal demos, bland annat i Sverige. Det är ingen stor besvikelse, vi skrev ju kontrakt för bara ett år sedan. Vi tror på det här.

Stora Enso har fördubblat sin omsättning på tio år, trots att pappersproduktionen nästan halverats. Så det går ju hyfsat utan nysatsningar och special­kemikalier?

– Papper kommer aldrig att försvinna tror jag, men samtidigt kommer det att fortsätta att ramla ett par år till. Vi har en mycket stor kompetens inom pappersdivisionen och nu gäller det att använda den till att göra nya saker och växa inom nya områden.

– Ta Hylte till exempel, de har börjat titta på kompositmaterial, där man blandar massa med antingen biopolymer eller plastpolymer och gör nya saker. Kan bli väldigt intressant.

Det duger inte att sitta still i båten?

– Nej, av flera skäl. Det här företaget har sedan år 1288 förändring i sitt DNA, och den som inte gör något blir en ”sitting duck” för konkurrenterna. Vi måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften – vi vinner på att vara smartast, aldrig på att vara billigast. Det är fullständigt klart att vi jobbar i en framtidsbransch – det märker vi inte minst på hur lätt det är att rekrytera.

Men nu måste ni konkurrera med kemiföretag också?

– Ja, det är tuffare på sitt sätt, men också en möjlighet att förbättra våra traditionella produkter och lägga på ett lager till av något, som gör oss unika – och utnyttja våra jätteanläggningar. Vi kan göra storskaliga försök, vi har utbildat folk, en bra infrastruktur och en ordnad kraftlösning. Det är konkurrenskraftigt.

Hur stort kan ert biokemiska ben bli?

– Det kan bli en egen ny division på 10–20 år. Inte av papprets storlek, men runt en miljard euro. Det är ansenligt.

”Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.”

Läser man era kvartalsrapporter handlar det mycket om nya satsningar i Kina, Finland och USA. Ska biotekniken frodas utomlands?

– Stora Enso är ett finskt företag och vi har väldigt stor andel av våra anställda i Finland och Sverige. Vi har också valt att lägga våra innovationscentrum här – det är Sickla och så ett i Finland där man jobbar mer tillämpat med bland annat intelligenta förpackningar.

Men den hajpade ”sockerfabriken” ligger i USA?

– Ja men det är en demoanläggning, och tanken är att när vi vet hur man gör så plockar vi hem tekniken till vår industriella bas i Norden. Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.

Vilken typ av jobb innebär biotekniken – nya eller mest ersättning för sådana som kan försvinna?

– Du ska se det så här: pappret vet inte jag vart det är på väg, där får man planera efterhand. Däremot för de andra enheterna investerar vi för en långsiktig konkurrenskraft och då måste jag som vd göra investeringarna där de är lönsammast och bäst för tillväxten.

– Men jag tror att en hel del av den framtida spjutspetskompetensen kommer att ligga i Sverige och Finland.

Varför det?

– Därför att det är här vi har kompetensen, det är här som utbildningen finns och det är här som våra stora anläggningar ligger.

 

Sundströms sju megatrender

Stora Ensos vd säger att han verkar i en ”verklig framtidsbransch”. Här är hans bevis, som han vill trumma in hos både anställda och aktieägare.

nya-skogsindustrin-gubbar2Befolknings­ökning
”Kräver resurseffektiva lösningar, då är det inte så dumt med en råvara som är både återanvändningsbar och förnybar. För varje träd som huggs ner planteras två nya. Skogen ökar i Sverige, vad de än säger i Stockholm.”

nya-skogsindustrin-husUrbanisering
”Kräver effektivare, hållbarare och snabbare bostadsbyggen, då är trä mycket bra.”

nya-skogsindustrin-dollarÖkadeinkomster
”Medelklassen i tillväxtländerna växer, då behövs mer förpackningar för att kunna förvara varor utan kylkedja.”

nya-skogsindustrin-atervinn2Ökad miljö­medvetenhet
 ”Allt fler konsumenter bryr sig om hur de saker de köper har tillverkats. Här måste, och kan, vi bli bättre på att visa att kartong är bättre och mer miljövänligt än plast.”

nya-skogsindustrin-kartong4Människorsnya livsstil
”Människor i dag är mer på språng och köper till exempel mer färdigförpackad mat. Den traditionella kärnfamiljen har också förändrats och exempelvis fler singelhushåll ställer krav på nya typer av förpackningar.”

nya-skogsindustrin-ljudDigitalutveckling
”Å ena sidan har den ju lett till minskad pappersproduktion, men den driver också kartongtillväxten – allt fler handlar på nätet.”

nya-skogsindustrin-glob2Globaluppvärmning
”Skogsindustrin är inte hela lösningen, men en stor pusselbit genom fiberbaserade förpackningar och träbyggnader, för då kan koldioxiden ’bindas’ i mer än 200 år.”


hs@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

”Man måste göra nåt åt Samhall”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Fastighets ordförande Magnus Pettersson reagerar starkt på DA:s granskning av Samhall: ”Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället”, säger Marie Nilsson. LO-basen Karl Petter Thorwaldsson vill tillsätta en utredning.

Samhall byter fot om granaterna

Samhalls vd hävdar att man gjort en noggrann granskning innan jobbet med militära övningsgranater togs in. Företagets distriktschef säger däremot att jobbet aldrig utförts och skyller på personalen.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

2

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

3
”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

Blåser rent

ÖGONBLICKETKlockan är 14.07 på Holmen Braviken i Norrköping.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Pappers prisar kulturkämpe

Roger Berglund från Hallsta belönas med statyetten Cellulosaarbetaren för mer än 25 års arbete i Pappers kulturkommitté.

Slut på bjudsprit i Pappers

Pappers kommer inte längre att bjuda på någon form av alkohol med medlemmarnas pengar. Det beslutet togs under förbundsmötet som avslutas i dag.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Hämta mer