”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Framtidens industri

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Framtiden inom räckhåll.Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar och runda kartonge­r. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter.
– Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch, säger vd Karl-Henrik Sundström.

Bakom orden

Nanocellulosa får man geno­m att finfördela cellulosan genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong. Tekniken provades redan för 30 år sedan, men föll på den höga energiåtgången vid finfördelningen. Nu görs den mycket effektivare.

C5 och C6: De huvudsakliga sockerarterna i cellulosa, pentoser (fem kolatomer) och hexoser (sex kolatomer).

Vd Karl-Henrik Sundström sitter i Stockholm, men drömmer ibland om Lund. Där, i det nyinvigda Max IV-labbet, finns ett slags gigantiskt röntgenmikroskop som kan se in i olika material ända ner till minsta molekyl. Världens skarpaste ljus, säger PR-makarna.

– Än i dag vet du inte exakt vad som händer i ett massakok, jag tror att vi med jätte­mikroskopet kan lära oss väldigt mycket och snabbare utveckla nya material.
Vi vill, tillsammans med resten av industrin och universiteten, ha en skogs­gemensam stråle på Max IV. Vi lobbar stenhårt hos regeringen för att få hjälp med finansiering.

Max IV passar in i Stora Enso-basens vilja att grotta ner sig i cellulosans inre, där vill han hitta nya rikedomar. Det är nog gott och väl med tidningspapper, kartong och sågade trävaror, men träet är också ren kemi som kan ge nya lönsammare produkter. De ”sidoströmmar” som uppstår på ett massabruk kan raffineras i stället för att eldas upp.

Karl Henrik Sundström pratar om en ”grön oljekälla”, ett begrepp som den luttrade reportern hört ett otal gånger genom decennierna. Men Stora Ensos vd menar allvar:

– I princip kan allt som kommer från fossila råvaror göras av skogsråvara i stället. För oss handlar det om att på kort och medel­lång sikt byta ut fossilbaserade material i olika produkter mot sådana som görs av skogsråvara.

Till exempel?

– I finska Sunila i Finland har vi byggt en anläggning där vi utvinner lignin från sulfatmassa, så kallad lignoboost. Där får vi bland annat ut en harts som vi kan ersätta fenolet med i lim. Vi tror att vi kan ha kundleveranser under andra halvåret. En av de första går till oss själva, vi tillverkar ju fruktansvärt mycket limbjälkar.

– Det här kan bli en bra affär ganska snabbt, men det intressanta blir ju när det blir standard med harts i lim.

”Vi  måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften.”

Hur lyder er biotekniska strategi?

– Det handlar om att på tio år ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten, ett exempel är till vätskekartonger. Men vi kommer också att med så kallad nanocellulosa skapa ny wellpapp – och forma den lite som kunderna vill. Vi har ju ett problem med att kartonger är fyrkantiga …

Vad kommer ni inte att göra?

– Vi är inte så intresserade av att göra bensin och diesel.

Varför?

– Jag vågar inte det, för detta är skattedrivna marknader, som kan förändras snabbt. Vi bygger anläggningar som ska hålla i 50–70 år, då måste vi stå på fast grund. Det bruk vi bygger nu i Kina kostar 800 miljoner – euro! Det är fruktansvärt mycket pengar.

Men vad händer på typ 20 år?

– Vi vill försöka hitta de tillväxtområden som inte finns i dag, det kokar egentligen ner till att göra saker från sockerarterna C5 och C6 i cellulosan, som är grunden för det mesta i kemiindustrin. Därför har vi dragit i gång i Sickla.

Forskningscentret söder om Stockholm startade i höstas, och ska vid årets slut ha 100 anställda, driften kostar ungefär lika många miljoner per år. Här ska råda ett längre perspektiv, men man är redan i gång med här och nu:

– Det första de har tittat på där är limmet, det andra är xylitol, som används i bland annat tuggummi – jo, du får kalla det björksocker. Vi har ju köpt det amerikanska bolaget Virdia, och där bygger vi en demoanläggning, som kan utvinna 15–20 procent xylitol ur biomassan. Detta vill de stora kemiföretagen åt, för att sälja vidare till livsmedelsindustrin.

Stora Enso

Har fem divisioner: Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper. Kunderna finns i förpackningsindustrin, bygg- och snickeriföretag, förlag, tryckerier och pappershandlare.
Omsättning (2015): 10 miljarder euro.
Nettovinst (2015): 783 miljoner euro.
Antalet anställda: 26 000 i 35 länder.
Varav i Sverige: 5 000.

Och så jobbar ni med det hajpade modeföretaget Filippa K?

– Ja, för att få till en renare viskosproduktion. Det här är bara ett prov, men vi tror att det blir bra – Filippa K skulle hemskt gärna vilja kunna sälja närproducerade och ännu mer miljövänliga kläder om några år.

För ett år sedan lanserade Stora Enso en ”smart” kartong, avsedd för dyra prylar – allt från datorer till reservdelar för industrin. Med hjälp av ett chip från halvledartillverkaren NXP, där Sundström kom från, och en antenn kan man spåra paketet och ha koll på att det inte öppnats. Kartongen är gjord av MFC, en specialcellulosa som ökar hållfastheten men inte vikten. Själva elektroniken kostar en tia per låda ungefär.

– Vi är ju jättestora på kartong, och när internethandeln ökar växer också behovet av att ha koll på att försändelserna är ”äkta”, ett av de stora områdena är att hålla koll på piratkopior, säger Karl-Henrik Sundström.

Men ni har ju inte sålt någon låda än?
– Nej, men vi har några affärer på gång och ett tiotal demos, bland annat i Sverige. Det är ingen stor besvikelse, vi skrev ju kontrakt för bara ett år sedan. Vi tror på det här.

Stora Enso har fördubblat sin omsättning på tio år, trots att pappersproduktionen nästan halverats. Så det går ju hyfsat utan nysatsningar och special­kemikalier?

– Papper kommer aldrig att försvinna tror jag, men samtidigt kommer det att fortsätta att ramla ett par år till. Vi har en mycket stor kompetens inom pappersdivisionen och nu gäller det att använda den till att göra nya saker och växa inom nya områden.

– Ta Hylte till exempel, de har börjat titta på kompositmaterial, där man blandar massa med antingen biopolymer eller plastpolymer och gör nya saker. Kan bli väldigt intressant.

Det duger inte att sitta still i båten?

– Nej, av flera skäl. Det här företaget har sedan år 1288 förändring i sitt DNA, och den som inte gör något blir en ”sitting duck” för konkurrenterna. Vi måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften – vi vinner på att vara smartast, aldrig på att vara billigast. Det är fullständigt klart att vi jobbar i en framtidsbransch – det märker vi inte minst på hur lätt det är att rekrytera.

Men nu måste ni konkurrera med kemiföretag också?

– Ja, det är tuffare på sitt sätt, men också en möjlighet att förbättra våra traditionella produkter och lägga på ett lager till av något, som gör oss unika – och utnyttja våra jätteanläggningar. Vi kan göra storskaliga försök, vi har utbildat folk, en bra infrastruktur och en ordnad kraftlösning. Det är konkurrenskraftigt.

Hur stort kan ert biokemiska ben bli?

– Det kan bli en egen ny division på 10–20 år. Inte av papprets storlek, men runt en miljard euro. Det är ansenligt.

”Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.”

Läser man era kvartalsrapporter handlar det mycket om nya satsningar i Kina, Finland och USA. Ska biotekniken frodas utomlands?

– Stora Enso är ett finskt företag och vi har väldigt stor andel av våra anställda i Finland och Sverige. Vi har också valt att lägga våra innovationscentrum här – det är Sickla och så ett i Finland där man jobbar mer tillämpat med bland annat intelligenta förpackningar.

Men den hajpade ”sockerfabriken” ligger i USA?

– Ja men det är en demoanläggning, och tanken är att när vi vet hur man gör så plockar vi hem tekniken till vår industriella bas i Norden. Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.

Vilken typ av jobb innebär biotekniken – nya eller mest ersättning för sådana som kan försvinna?

– Du ska se det så här: pappret vet inte jag vart det är på väg, där får man planera efterhand. Däremot för de andra enheterna investerar vi för en långsiktig konkurrenskraft och då måste jag som vd göra investeringarna där de är lönsammast och bäst för tillväxten.

– Men jag tror att en hel del av den framtida spjutspetskompetensen kommer att ligga i Sverige och Finland.

Varför det?

– Därför att det är här vi har kompetensen, det är här som utbildningen finns och det är här som våra stora anläggningar ligger.

 

Sundströms sju megatrender

Stora Ensos vd säger att han verkar i en ”verklig framtidsbransch”. Här är hans bevis, som han vill trumma in hos både anställda och aktieägare.

nya-skogsindustrin-gubbar2Befolknings­ökning
”Kräver resurseffektiva lösningar, då är det inte så dumt med en råvara som är både återanvändningsbar och förnybar. För varje träd som huggs ner planteras två nya. Skogen ökar i Sverige, vad de än säger i Stockholm.”

nya-skogsindustrin-husUrbanisering
”Kräver effektivare, hållbarare och snabbare bostadsbyggen, då är trä mycket bra.”

nya-skogsindustrin-dollarÖkadeinkomster
”Medelklassen i tillväxtländerna växer, då behövs mer förpackningar för att kunna förvara varor utan kylkedja.”

nya-skogsindustrin-atervinn2Ökad miljö­medvetenhet
 ”Allt fler konsumenter bryr sig om hur de saker de köper har tillverkats. Här måste, och kan, vi bli bättre på att visa att kartong är bättre och mer miljövänligt än plast.”

nya-skogsindustrin-kartong4Människorsnya livsstil
”Människor i dag är mer på språng och köper till exempel mer färdigförpackad mat. Den traditionella kärnfamiljen har också förändrats och exempelvis fler singelhushåll ställer krav på nya typer av förpackningar.”

nya-skogsindustrin-ljudDigitalutveckling
”Å ena sidan har den ju lett till minskad pappersproduktion, men den driver också kartongtillväxten – allt fler handlar på nätet.”

nya-skogsindustrin-glob2Globaluppvärmning
”Skogsindustrin är inte hela lösningen, men en stor pusselbit genom fiberbaserade förpackningar och träbyggnader, för då kan koldioxiden ’bindas’ i mer än 200 år.”


hs@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Nya förhandling om Kvarnsveden

Det blir nya nya förhandlingar i Kvarnsveden efter beskedet i förra veckan att 122 personer får gå. Pappers anser att arbetsgivaren brutit mot Las genom att inte hålla sig till turordningen.

Hämta mer