"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Den nya skogsindustrin

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark
Det torkade ligninet liknar kakaopulver och används framför allt som tillsatsmedel i betong. Foto: David Lundmark
Massan kokas, tvättas, bleks med peroxid och torkas, här en bild från ett tvättsteg efter blekningen. Hela processen från stock till färdig bal tar cirka 40 timmar. Foto: David Lundmark
Cellulosan ska gå från 98 procents till 7 procents vattenhalt innan den är klar att balas och skeppas ut. Foto: David Lundmark
Vid balningen upplyser ljustavlor om produktionsläget. 54: Antal kört ton. 900: Antal ton som ska köras till denna kund nu. 456: Balhöjd i mm. 199,4: Balvikt i kilo. Foto: David Lundmark
Halvtidselektrikern och avdelningsordföranden på Domsjö, Ronny Hellström. Foto: David Lundmark
”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.
Foto: David Lundmark.

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Indiska ägare

Ett sulfitbruk bildat 1903, som bara använder barrmassa. Huvudprodukten är 220 000 årston cellulosa som mest används till textilfibrer, men man gör ockå 100 000 ton lignin och 17 000 etanol. Domsjö, som sedan fem år ägs av den  indiska jättekoncernen Aditya Birla Group, har cirka 400 anställda.

Massa produkter.Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Fabriken i Domsjö var militärt intressant under andra världskriget, för man kan göra krut av cellulosa. Så Ronny Hellström blev faktisk krigsplacerad på sin egen arbetsplats när han började här.

Det är 40 år sedan, han har varit med om mycket konkreta nedläggningshot och hört olyckskorparna kraxa gång efter annan. De är tysta nu och halvtidselektrikern och avdelningsordföranden säger lugnt:

– Nu är det bara framtidstro, vi kan göra allt. De nya ägarna känns mycket bra.

”De” är Aditya Birla, ett gigantiskt indiskt företag, som omsätter över 340 miljarder kronor, har 120 000 anställda över hela världen och tillverkar allt från aluminium till konstgödsel.

Dessutom är företaget världens största viskosproducent – och äger Örnsköldsviksfabriken sedan 2011. Här jobbar cirka 400 personer, 285 av dem tillhör Pappers.Domsjö är själva motsatsen till ett traditionellt bruk, här görs allt utom pappersmassa. Vd Lars Winter kallar sin fabrik för bioraffinaderi, som helt enkelt ska göra ännu mer av trädet. De tre stora produkterna är cellulosa, lignin och bioetanol – men användningsområdena är många och växande:

– Störst är cellulosa till viskosfibrer, men våra kunder gör också korvskinn, foder i kavajer, betongförstärkning, bindemedel i värktabletter, disktrasor, kolsyra till brandsläckare, etanol till drivmedel och spolarvätska. Vi är dessutom Sveriges enskilt största producent av biogas.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.”

I sulfitbruket kokas framför allt gran till så kallad dissolvingmassa eller cellulosa. Den löses upp (dissolve på engelska) och skiljs från andra beståndsdelar. Det mesta används till produktion av viskosfibrer som vävs till olika textilier.

– Vår dissolvingmassa har hög renhet och är vår största och mest lönsamma produkt. Dessutom innebär det en säker debitering inom koncernen, det ger trygghet åt oss, säger Ronny Hellström.

Han fortsätter:
– Det är en komplicerad process att göra viskos. När det gäller vanlig massa konkurrerar man mest med priset, här handlar det om kvalitet, därför är konjunkturnedgångarna mindre djupa för oss.

Men ni kommer ju få allt fler konkurrenter?

– Absolut, men jag känner stor optimism för att vi ligger så långt framme när det gäller tekniken. Vi har lärt oss kundernas krav och vi jobbar hela tiden med nya produkter.

Ronny Hellström leder oss ett bra stycke bort på området, in i ett hus som verkar vara kvar från starten 1903, hemtrevliga klinkersplattor på golvet. In från höger väller den råa dissolvingmassan i en bred ränna. Nu har den 98 procent vatten i sig, halten ska ner till 7 procent, då är massan skivor som balas och skickas med båt till Indien via Lübeck och Amsterdam.

Det ångar om massan, och här hänger vi med ett leende upp kalsonger av märket Allvar, som en slags bild av ett massabruk med framtidstro:

– Det är ju en mycket liten del av våra intäkter, men det känns jättebra att vår råvara förknippas med sådana fina produkter. Man kan ju jämföra med när det fanns en matta av vår cellulosa under de keramiska plattorna i nederdelen av de amerikanska rymdfärjorna, säger Ronny Hellström.

Ni ägs av en indisk jättekoncern, vad vet ni om arbetsförhållandena där?

– Inte jättemycket i detalj, jag har aldrig varit där. Men det har berättats mig att det råder nån slags gammal svensk bruksanda, företaget tar hand om de anställda med skolor, bostäder, sjukvård etcetera. Förstås har de väl inte samma trygghetssystem som vi, men det verkar schysst.

– Och ägarna följer svenska lagar och gillar vårt skyddstänk, det är viktigt för dem.

Hur blir det med jobben i Domsjö?

– Traditionellt är det så i skogsindustrin att bemanningen minskar när man inför ny teknik. Vi vill förstås öka produktionen, men jag tror att den kostym vi har i dag är anpassad till behoven. Jag känner ingen oro för framtiden, förhoppningen är att vi får fler anställda genom nya produkter. Vårt företag ligger ju helt rätt i tiden.

Om detta är förstås vd Lars Winter helt övertygad, om detta kan han prata länge.

– Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja. Bomullen står för 25 procent, men det är en gröda som kräver enorma mängder vatten i områden som har ont om det och dessutom mycket bekämpningsmedel.

Winter säger att fabriken kan höja produktionen med 10–15 procent utan att bygga ut, och poängterar att det inte är någon fara med den svenska skogen – tillväxten är hög­re än avverkningen.

Var är ni om fem år?

– Då har vi ökat produktionen av det vi gör nu och så har vi två eller tre nya produkter.

Till exempel?

– En sak vi tittar på är om man kan använda så kallad celullosafilament i stället för polyestern i corden på höghastighetsdäck, typ Formel 1. En annan är att man kan göra så kallad singel-cell-protein av hemicellulosan i stället för etanol. Då skulle man kunna ersätta soja och fiskmjöl i fiskodlingar, det vore resurshushållande.

Lars Winter säger att ägarna är positiva till verksamheten, möjligen vill han – liksom de flesta vd:ar – investera och modernisera i en högre takt. Man kan också ana en dröm, som han delar med fackordföranden. Ronny Hellström får formulera den:

– Det vore ju att ha en egen viskosanläggning här, vi skulle kunna integrera den med dissolvingtillverkningen. Det finns stora fördelar – vi har råvaran, tillgång till vatten och all logistik.

Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark

Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark

Han gjorde allvar av kalsongidén

Niklas Gilmark fångades av en artikel om att göra viskos av bambu. Han har gjort om tricket, fast med träd från sin barndoms skog i Ångermanland. Nu finns kalsongerna i handeln.

Niklas Gilmark är Handelsekonomen som jobbat med varumärken, Stefan Söderberg är grundare och delägare av modeföretaget Hope. Den gemensamma nämnaren är födelsestaden Härnösand. Tillsammans driver de Allvar.
– Det är en stark trend att konsumenter vill veta var det de köper kommer ifrån. Våra kalsonger går att spåra till norrländsk barrskog och tillverkningen är miljövänligare än för bomull. Vi har provat oss fram med olika blandningar för att kalsongerna ska bli mjuka och samtidigt inte sladdriga, säger Niklas Gilmark.

De fastnade till slut för 58 procent viskos, 37 procent bomull och 5 procent elastan. Kalsongerna började säljas på NK i Stockholm i april, nästa anhalt blev – Härnösand. Priset är 299 kronor styck, den som vill ha gylf med knappar får hosta upp 30 kronor till.

– Vi kommer efterhand att knyta till oss fler butiker i Stockholm och Göteborg, men sedan också i modemetropoler som Berlin, London och Paris.

Efter kalsongerna är planen en t-shirt för herrar, i femårsstrategin ryms allt fler produkter, och då även för damer. Viskosfibrerna tillverkas hos Domsjös ägare Aditya Birla i Indien, plaggen stickas i en fabrik på Sri Lanka

– Vi har jobbat mycket med att skapa en miljömässigt och socialt hållbar produktionskedja. Vi har valt partner som jobbar med tillverkare med höga krav och vi har besökt fabrikerna där produktionen sker. Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.


hs@da.se

1Kommentarer

Petter Johansson:

”Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.”
Är nämnda företag verkligen en förebild vad det gäller tillverkning? Har ju rapporterats åtskilliga gånger om barnarbetare och slavliknande förhållanden med minimala löner som ej går att leva på.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facket lämnade förhandlingsbordet.

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Klockan 14.28, Frövi mätstation

ÖgonblicketKlockan är 14.28 på Frövi mätstation.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

Stampens kris

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

Värstingskiften

Kräver skadestånd för långa arbetspass

arbestiderEn sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

1
Hämta mer
Close