”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Framtidens industri

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark
Det torkade ligninet liknar kakaopulver och används framför allt som tillsatsmedel i betong. Foto: David Lundmark
Massan kokas, tvättas, bleks med peroxid och torkas, här en bild från ett tvättsteg efter blekningen. Hela processen från stock till färdig bal tar cirka 40 timmar. Foto: David Lundmark
Cellulosan ska gå från 98 procents till 7 procents vattenhalt innan den är klar att balas och skeppas ut. Foto: David Lundmark
Vid balningen upplyser ljustavlor om produktionsläget. 54: Antal kört ton. 900: Antal ton som ska köras till denna kund nu. 456: Balhöjd i mm. 199,4: Balvikt i kilo. Foto: David Lundmark
Halvtidselektrikern och avdelningsordföranden på Domsjö, Ronny Hellström. Foto: David Lundmark
”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.
Foto: David Lundmark.

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Indiska ägare

Ett sulfitbruk bildat 1903, som bara använder barrmassa. Huvudprodukten är 220 000 årston cellulosa som mest används till textilfibrer, men man gör ockå 100 000 ton lignin och 17 000 etanol. Domsjö, som sedan fem år ägs av den  indiska jättekoncernen Aditya Birla Group, har cirka 400 anställda.

Massa produkter.Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Fabriken i Domsjö var militärt intressant under andra världskriget, för man kan göra krut av cellulosa. Så Ronny Hellström blev faktisk krigsplacerad på sin egen arbetsplats när han började här.

Det är 40 år sedan, han har varit med om mycket konkreta nedläggningshot och hört olyckskorparna kraxa gång efter annan. De är tysta nu och halvtidselektrikern och avdelningsordföranden säger lugnt:

– Nu är det bara framtidstro, vi kan göra allt. De nya ägarna känns mycket bra.

”De” är Aditya Birla, ett gigantiskt indiskt företag, som omsätter över 340 miljarder kronor, har 120 000 anställda över hela världen och tillverkar allt från aluminium till konstgödsel.

Dessutom är företaget världens största viskosproducent – och äger Örnsköldsviksfabriken sedan 2011. Här jobbar cirka 400 personer, 285 av dem tillhör Pappers.Domsjö är själva motsatsen till ett traditionellt bruk, här görs allt utom pappersmassa. Vd Lars Winter kallar sin fabrik för bioraffinaderi, som helt enkelt ska göra ännu mer av trädet. De tre stora produkterna är cellulosa, lignin och bioetanol – men användningsområdena är många och växande:

– Störst är cellulosa till viskosfibrer, men våra kunder gör också korvskinn, foder i kavajer, betongförstärkning, bindemedel i värktabletter, disktrasor, kolsyra till brandsläckare, etanol till drivmedel och spolarvätska. Vi är dessutom Sveriges enskilt största producent av biogas.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.”

I sulfitbruket kokas framför allt gran till så kallad dissolvingmassa eller cellulosa. Den löses upp (dissolve på engelska) och skiljs från andra beståndsdelar. Det mesta används till produktion av viskosfibrer som vävs till olika textilier.

– Vår dissolvingmassa har hög renhet och är vår största och mest lönsamma produkt. Dessutom innebär det en säker debitering inom koncernen, det ger trygghet åt oss, säger Ronny Hellström.

Han fortsätter:
– Det är en komplicerad process att göra viskos. När det gäller vanlig massa konkurrerar man mest med priset, här handlar det om kvalitet, därför är konjunkturnedgångarna mindre djupa för oss.

Men ni kommer ju få allt fler konkurrenter?

– Absolut, men jag känner stor optimism för att vi ligger så långt framme när det gäller tekniken. Vi har lärt oss kundernas krav och vi jobbar hela tiden med nya produkter.

Ronny Hellström leder oss ett bra stycke bort på området, in i ett hus som verkar vara kvar från starten 1903, hemtrevliga klinkersplattor på golvet. In från höger väller den råa dissolvingmassan i en bred ränna. Nu har den 98 procent vatten i sig, halten ska ner till 7 procent, då är massan skivor som balas och skickas med båt till Indien via Lübeck och Amsterdam.

Det ångar om massan, och här hänger vi med ett leende upp kalsonger av märket Allvar, som en slags bild av ett massabruk med framtidstro:

– Det är ju en mycket liten del av våra intäkter, men det känns jättebra att vår råvara förknippas med sådana fina produkter. Man kan ju jämföra med när det fanns en matta av vår cellulosa under de keramiska plattorna i nederdelen av de amerikanska rymdfärjorna, säger Ronny Hellström.

Ni ägs av en indisk jättekoncern, vad vet ni om arbetsförhållandena där?

– Inte jättemycket i detalj, jag har aldrig varit där. Men det har berättats mig att det råder nån slags gammal svensk bruksanda, företaget tar hand om de anställda med skolor, bostäder, sjukvård etcetera. Förstås har de väl inte samma trygghetssystem som vi, men det verkar schysst.

– Och ägarna följer svenska lagar och gillar vårt skyddstänk, det är viktigt för dem.

Hur blir det med jobben i Domsjö?

– Traditionellt är det så i skogsindustrin att bemanningen minskar när man inför ny teknik. Vi vill förstås öka produktionen, men jag tror att den kostym vi har i dag är anpassad till behoven. Jag känner ingen oro för framtiden, förhoppningen är att vi får fler anställda genom nya produkter. Vårt företag ligger ju helt rätt i tiden.

Om detta är förstås vd Lars Winter helt övertygad, om detta kan han prata länge.

– Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja. Bomullen står för 25 procent, men det är en gröda som kräver enorma mängder vatten i områden som har ont om det och dessutom mycket bekämpningsmedel.

Winter säger att fabriken kan höja produktionen med 10–15 procent utan att bygga ut, och poängterar att det inte är någon fara med den svenska skogen – tillväxten är hög­re än avverkningen.

Var är ni om fem år?

– Då har vi ökat produktionen av det vi gör nu och så har vi två eller tre nya produkter.

Till exempel?

– En sak vi tittar på är om man kan använda så kallad celullosafilament i stället för polyestern i corden på höghastighetsdäck, typ Formel 1. En annan är att man kan göra så kallad singel-cell-protein av hemicellulosan i stället för etanol. Då skulle man kunna ersätta soja och fiskmjöl i fiskodlingar, det vore resurshushållande.

Lars Winter säger att ägarna är positiva till verksamheten, möjligen vill han – liksom de flesta vd:ar – investera och modernisera i en högre takt. Man kan också ana en dröm, som han delar med fackordföranden. Ronny Hellström får formulera den:

– Det vore ju att ha en egen viskosanläggning här, vi skulle kunna integrera den med dissolvingtillverkningen. Det finns stora fördelar – vi har råvaran, tillgång till vatten och all logistik.

Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark

Niklas Gilmark, en av entreprenörerna bakom Allvar. Foto: David Lundmark

Han gjorde allvar av kalsongidén

Niklas Gilmark fångades av en artikel om att göra viskos av bambu. Han har gjort om tricket, fast med träd från sin barndoms skog i Ångermanland. Nu finns kalsongerna i handeln.

Niklas Gilmark är Handelsekonomen som jobbat med varumärken, Stefan Söderberg är grundare och delägare av modeföretaget Hope. Den gemensamma nämnaren är födelsestaden Härnösand. Tillsammans driver de Allvar.
– Det är en stark trend att konsumenter vill veta var det de köper kommer ifrån. Våra kalsonger går att spåra till norrländsk barrskog och tillverkningen är miljövänligare än för bomull. Vi har provat oss fram med olika blandningar för att kalsongerna ska bli mjuka och samtidigt inte sladdriga, säger Niklas Gilmark.

De fastnade till slut för 58 procent viskos, 37 procent bomull och 5 procent elastan. Kalsongerna började säljas på NK i Stockholm i april, nästa anhalt blev – Härnösand. Priset är 299 kronor styck, den som vill ha gylf med knappar får hosta upp 30 kronor till.

– Vi kommer efterhand att knyta till oss fler butiker i Stockholm och Göteborg, men sedan också i modemetropoler som Berlin, London och Paris.

Efter kalsongerna är planen en t-shirt för herrar, i femårsstrategin ryms allt fler produkter, och då även för damer. Viskosfibrerna tillverkas hos Domsjös ägare Aditya Birla i Indien, plaggen stickas i en fabrik på Sri Lanka

– Vi har jobbat mycket med att skapa en miljömässigt och socialt hållbar produktionskedja. Vi har valt partner som jobbar med tillverkare med höga krav och vi har besökt fabrikerna där produktionen sker. Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.


hs@da.se

1Kommentarer

Petter Johansson:

”Vet man att H&M använder samma tillverkare är det bra.”
Är nämnda företag verkligen en förebild vad det gäller tillverkning? Har ju rapporterats åtskilliga gånger om barnarbetare och slavliknande förhållanden med minimala löner som ej går att leva på.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

”Man måste göra nåt åt Samhall”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Fastighets ordförande Magnus Pettersson reagerar starkt på DA:s granskning av Samhall: ”Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället”, säger Marie Nilsson. LO-basen Karl Petter Thorwaldsson vill tillsätta en utredning.

Samhall byter fot om granaterna

Samhalls vd hävdar att man gjort en noggrann granskning innan jobbet med militära övningsgranater togs in. Företagets distriktschef säger däremot att jobbet aldrig utförts och skyller på personalen.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

2

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

3
”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

Blåser rent

ÖGONBLICKETKlockan är 14.07 på Holmen Braviken i Norrköping.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Pappers prisar kulturkämpe

Roger Berglund från Hallsta belönas med statyetten Cellulosaarbetaren för mer än 25 års arbete i Pappers kulturkommitté.

Slut på bjudsprit i Pappers

Pappers kommer inte längre att bjuda på någon form av alkohol med medlemmarnas pengar. Det beslutet togs under förbundsmötet som avslutas i dag.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Hämta mer