"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Migrationen och den svenska modellen

”Vi behöver sänka timkostnaden”

jonas-frycklundDebatt I den flyktingsituationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden, skriver Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund angående vår debatt om migrationen och den svenska modellen.

Om skribenten

Jonas Frycklund är biträdande avdelningschef på Svenskt Näringsliv. Den 5 oktober deltar han i en diskussion om Svenska modellen och migrationen på Migrationsdagen, som Dagens Arbete anordnar tillsammans med Forskning och framsteg.

Hur går det för de flyktingar som kom till Sverige förra året? Historiken säger att det kommer att ta åtta år för hälften av dem att få jobb. Med jobb i det här sammanhanget menas också deltidsarbete eller subventionerade anställningar.

Är åtta år långt?

Både ja och nej. Flyktingarnas främsta syfte att komma till Sverige är faktiskt inte att arbeta. Syftet är att söka sig undan krig och förtryck. Det är alltså inte konstigt om många inte passar in på vår arbetsmarknad. Trauman och bristande språkkunskaper försvårar ytterligare.

Med andra ord finns det skäl till varför flyktingar kräver mer tid än arbetskraftsinvandrare när de ska integreras på arbetsmarknaden. Det är det här som gör att det ekonomiska utfallet blir så olika och att den sammanblandning som vi hade tidigare i debatten var så förvirrande, när flyktinginvandring ofta blandades ihop med övrig invandring.

Flyktinginvandring har vi av humanitära skäl. Ytterst är det politiken som sätter ramarna för hur stor den ska vara och hur mycket den därmed kommer att kosta ekonomiskt.

Långa processer är förväntade. Men det spelar roll exakt hur långa de blir. Varje år som integrationen kan snabbas på desto bättre blir finanserna. Men ännu viktigare är så klart att en snabbare process blir en stor social vinst för människorna själva och för alla oss andra i det omgivande samhället när integrationen fungerar bättre.

Tyskland är ett land som vi har mycket gemensamt med. Inte minst har vi en liknande industristruktur och ett stort utbyte mellan våra företag. I Tyskland, som också har tagit emot många flyktingar, tar det fem istället för åtta år att få hälften av flyktingarna i arbete.

Vi kommer aldrig att få in alla flyktingar i snabbspår och ge dem jobb på två år som Ylva Johansson pratat om. Men om vi skulle bli lika bra som Tyskland, då skulle mycket vara vunnet.

Det vi har att jobba med är att hälften av deltagarna i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens, många har inte ens uppnått grundskolenivå i sin utbildning. Det vi också ska ha med oss är att av de utlandsfödda som är arbetslösa är det 44.000 som har högst grundskola och samtidigt är över 40 år.

Komvux och yrkesutbildning är jättebra och det ska vi givetvis satsa på. Men i den situationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Vi kan inte blunda för att det behövs något annat för alla de som inte passar in i gamla mallar.

Fler människor skulle kunna få chansen att visa upp sig på ett riktigt jobb om timkostnaden för arbetsgivaren vore lägre. I YA-jobben har arbetsmarknadens parter hittat en metod för att få in ny kompetens. Lönen är 75 procent av kollektivavtalad nivå. Det kan uppfattas som lågt, men parterna har ändå kunnat se att det är löner som det går att leva på. Nivåerna ligger högre än nivåerna i studiestöden eller andra bidragssystem.

Men YA-jobben har inte nått några volymer. Anledningen är att för arbetsgivaren så blir det ingen besparing. En fjärdedel av arbetstiden läggs på utbildning. Det gör att timkostnaden för det arbete som faktiskt utförs blir lika dyr som tidigare. Dessutom är det många arbetsgivare som tycker att systemet är för krångligt och avtalen för strikta.

I den situation vi befinner oss i nu skulle det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden. Ett sätt vore då att ändra på utbildningskravet så att den anställde arbetar full tid och lär sig jobbet på jobbet. Då skulle vi få en reell kostnadsminskning och arbetsgivaren skulle vara mer benägen att ta in personal med bristande eller oprövad produktivitet.

Det finns inget förvånande i att arbetsgivarsidan gärna ser lägre löner och fackförbunden högre. Men arbetsmarknadens parter spelar en stor roll i Sverige och därmed har vi också ett gemensamt samhällsansvar. Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. Påfrestningarna både ekonomiskt, socialt och kulturellt är betydande. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar.

Jonas Frycklund
Biträdande avdelningschef, Svenskt Näringsliv

Jonas Frycklund

2Kommentarer

Pelle Johansson:

Detta ständiga tjat om kostnader hit och dit, om det tar 8 år för en invandrad person att komma i arbete och 5 år i Tyskland så borde man väl titta på hur de hjälper den nye att klara arbetsuppgifterna kontra hur vi gör, tror att vi måste börja titta på det klassiska värderingskravet där vi sedan vaggan får lära oss att hitta anledningar till att värdera människor olika trots att de många gånger är lika som bär, att hela tiden lägga energi på att få ett lägre värde på min medmänniska som ibland till och med kan vara min arbetskamrat, det tror jag är alltför destruktivt för samhällets sammanhållning och gemenskap!

Michaela Leo:

En konstruktiv lösning vore ju att se till vars och ens reella arbetsförmåga och vad de faktiskt bidrar med. Är det så att en flykting från Syrien trots avsaknad av svensk grundskola och gymnasium klarar av att arbeta med att rekonditionera bilar på ett företag där hen inte avkrävs perfekt svenska så ska hen naturligtvis ha betalt för det arbete som utförs, inte utefter vilken nationalitet hen är.
Inte alltför svårt att begripa att om målet är att folk ska kunna försörja sig på arbete så behövs de rustas för att arbeta, utefter sina egna förutsättningar och så behöver de självklart få den lön som avtalen anger. Sluta försöka smygsänka lönerna och låtsas gömma det bakom falsk omtänksamhet för nyanlända, tack.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

"En fråga om höger och vänster"

KrönikaDet är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

1

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"

KRÖNIKA"Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan", skriver Malena Ernman.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

LedarkrönikaInkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

2

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

Det våras för Sverige

LEDAREÄven om inte vädret lät påskina någon vår kunde regeringen presentera sin vårbudget. Det blåser betydligt varmare ekonomiska vindar än de isvindar som blåste utanför Rosenbad och Riksdagen.

Vill du ha din frihet får du försvara den

Krönika"Den okuvliga friheten är en boktitel som träffar rätt. För vår egen samtid visar med isande tydlighet att det inte finns något vaccin mot totalitära ideologier eller ledare", skriver Daniel Mathisen, efter att ha läst Per Anders Fogelströms efter 80 år nyutgivna bok.

När Las går sönder, måste politikerna laga lagen

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

Från Asbury Park till Huaröd

KRÖNIKAEn dag kan även din hemby drabbas av låttext-turism

1

Än lever 
industriavtalet 


LedareArbetsfred i tre år fick kosta arbetsgivarna högre 
löneökningar än de tänkt sig och en låglönesatsning.

1

Avtal 2017

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Uthyrd och utsliten – redan för 20 år sen"

LEDARKRÖNIKAFör 20 år sedan träffade Jeanette Herulf en inhyrd som fick köpa sina skyddshandskar själv. Har det inte hänt något sen dess?

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

En optimist bygger inga bra getstaket

GästkrönikaJag hade sett getter på film och på bilder, massor av lustiga upptåg hade de för sig.

"Entreprenörsanställda ska inte ha sämre villkor"

LEDARKRÖNIKAI höstas röstade riksdagen nej till ett regeringsförslag att stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer. Ett kompromissförslag är på väg. Frågan är hur mycket bättre det blir för dem som utför jobbet, skriver Jeanette Herulf.

"Nu måste S stå upp för tryggare jobb"

DebattAllmän visstidsanställning och hyvling av arbetstiden är två begrepp som innebär att anställningstryggheten satts åt sidan. Nu måste S-kongressen visa att arbetarrörelsen står enade för jobben, skriver fem fackliga socialdemokrater.

Det nya arbetslivet

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Debatten om ppm – en storm i ett vattenglas

LedareMånga talar om ppm-pensionen i dag. Men är den så viktig? En mindre del av den allmänna pensionen. Orättvisorna finns någon annanstans, skriver Jeanette Herulf.

Störningen har blivit ideologi

KrönikaVi har steg för steg accepterat att det finns en gräns för hur mycket en människa får kosta, skriver författaren Kristian Lundberg.

2

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Svenskt Näringsliv leker med lego

LEDARESvenskt Näringsliv vill helst att arbetarna ska se sig själva som små formstöpta legobitar som passar in i produktionslinan. Men om du ställer dig själv frågan varför du egentligen arbetar, så är svaret aldrig "för att min arbetsgivares produktionssiffror ska visa på vinst", skriver Sara Flink.

5

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

"Jämställdhet – ett modeord som blåst förbi?"

LEDARKRÖNIKAI dag talar många om det växande gapet mellan fattiga och rika, bristen på jämlikhet. Men vem brinner för jämställdhet? Mindre skillnader mellan könen i arbetstider, pension och arbetsmiljö? skriver Jeanette Herulf.

1

Glänta inte på dörren för "enkla jobb"

LEDARKRÖNIKADet ska aldrig vara tillåtet att utnyttja lågutbildade människor för en struntlön, skriver Jeanette Herulf om förslaget om "enkla jobb".

Fackligt arbete i Indien

Facket måste sluta snooza

Ledarkrönika."Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé", skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Inför arbetslivskunskap i skolan

LEDARE"Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv", skriver Sara Flink, som gör praktik som ledarskribent på Dagens Arbete.

Arbetsplatser lider brist på omsorg

Krönika"Få arbetsplatsolyckor får rättsliga efterföljder. Och därför kan det fortsätta. Nya risker tas, eftersom arbetares liv anses väga lätt", skriver författaren Anneli Jordahl.

1
Hämta mer