”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Migrationsdagen

Till vänster: Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier. Foto Madeleine Andersson.

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

Frågan kommer ständig upp i debatten om migrationen: kostar den mer än den ger?

– Sverige har råd med flyktinginvandringen. Kostnaderna hotar inte alls välfärdssystemet, menar migrationsforskaren Joakim Ruist.

Fler människor betyder fler utgifter i form av bland annat utbildning och vård. Detta gäller såväl nyfödda som de som kommer till Sverige från andra länder.

Men det talas också om att just invandringen för med sig många samhällsekonomiska vinster. Hur ser det ut egentligen, och går det ens att räkna på?

Forskare runtom i världen använder olika beräkningsmodeller och kommer inte sällan fram till olika svar. Alla modeller är mer eller mindre fel. Det konstaterar Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier:

– Några modeller är användbara. Men modeller är alltid en förenkling av världen.

Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.

Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, konstaterar också att vilka resultat man kommer fram till beror på vad man jämför med.

Forskare har dock, enligt honom, sett en koncentration av invandrare i låglönejobb och dessa invandrare trycker upp den inhemska befolkningen i den ekonomiska trappan så att svenskarna får bättre jobb och högre inkomster.

En del av flyktinginvandringen från 1990-talet är ett exempel på att det faktiskt går att uppnå höga sysselsättningsgrader.

– Bosnierna var en stor ekonomisk förlust inledningsvis, men de har nu nästa samma sysselsättningsgrad som infödda svenskar, påpekar Sandro Scocco.

Joakim Ruist, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, har tittat närmare på vilka effekter olika typer av invandrare har på ekonomin. Utifrån sin beräkningsmodell svarar han som följer på fyra frågor som många av Dagens Arbetets läsare nog ställer sig:

Foto: Madeleine Andersson.

Joakim Ruist. Foto: Madeleine Andersson.

Kan vi markant stärka de offentliga finanserna med hjälp av invandring?

– Nej. De som är riktigt högutbildade och som kommer till Sverige bidrar till en ökad ekonomisk produktivitet och betyder ett stort offentligt finansiellt överskott per capita. Arbetskraftsinvandringen från Östeuropa lindrade flaskhalsar i ekonomin och hjälpte produktivitetsutvecklingen, men betydde bara ett lite finansiell överskott, säger Joakim Ruist och fortsätter:

– Kärleksinvandrare, alltså de som kommer hit för att de funnit en partner härifrån, har nästan ingen påverkan på ekonomin. Vissa arbetar, andra gör inte det, men oftast försörjs de av sin partner. Flyktinginvandringen däremot betyder ett finansiellt underskott per capita.

Har vi råd med flyktinginvandringen?

– Ja. Oerhört grovt räknat, förklarar Joakim Ruist, kostade den offentliga finansierade omfördelningen till hela Sveriges flyktingpopulation ungefär 50 miljarder kronor under 2015.

Det är mycket pengar, påpekar han, men ändå bara lite mer än en procent av bruttonationalprodukten och knappt fyra procent av det som den offentliga sektorn omsätter.

– Det är långtifrån några summor som kan förändra på välfärdsmodellen. Det är pengar som måste tas någonstans ifrån men det hotar inte systemet, konstaterar Joakim Ruist.

Tar invandrare jobb?

– På den frågan blir svaret ”Nej” om man ser långsiktigt på det. Det är alla överens om, säger Joakim Ruist. Men på kort sikt blir svaret ”Inte mycket”. Det finns vissa typer av invandrare som kan ta jobb från svenskarna, men det är inte många som fyller de kvalifikationer som krävs.

Vad är viktigast nu?

– Inte ekonomin. De sociala klyftorna är viktigast. Att fler kommer hit innebär att det är fler som ska genom samma tratt och riskerar att stå utan jobb väldigt länge, menar Joakim Ruist.


hector.barajas@dagensarbete.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

"De här partierna är här för att stanna"

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Migrationen och den svenska modellen

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7

Vi behöver en egen röst att tala med

Gästkrönika"Det är så fräckt, så lögnaktigt, när 'flyktingskrisen' egentligen blottar resultatet av en långvarig borgerlig uttömningspolitik. Alltså precis det som SD står för", skriver Jari Söyrinki.

7

"Jag blev svensk – och en miljömupp"

GÄSTKRÖNIKA Författaren och komikern Zinat Pirzadeh om resan från att plocka fridlysta blommor i burka i norrländska fjällen till att skaffa gåstavar.

Vilket Sverige vill vi ha?

Debatt"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående lagen om tillfälliga uppehållstillstånd.

Klart vi klarar det!

LedareVi lever i migrationens tid. Nu krävs den samhälleliga ingenjörskonst som kan kombinera jämlikhet och öppenhet.

"Vi måste blicka bakåt för att kunna gå framåt"

Debatt"Har vi varit för fokuserade på att höja lönerna och glömt att prata om grunden: allas lika värde?" Adrian Avdullahu i en debattartikel utifrån reportaget "Det nya landet" – om integration då och nu på fabriksgolvet.

2