”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Framtidens industri

”Vi måste få skogen att räcka till”

julius-yngveDebatt Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk. Det behövs mer skogsbruk och bättre förädling, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Om skribenterna:

Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca är
utredare på GS-facket

I Slaget om skogen har Dagens Arbete på ett bra sätt lyckats sammanfatta en ökad efterfrågan på skogsråvaran och visa de många intressen som omgärdar den svenska skogen.

Skogspolitiken är ett område som väcker engagemang hos många olika aktörer. Den svenska skogen är värd mycket pengar för markägaren, den är en nödvändig råvara för skogs- och träindustrin men också ett ställe för rekreation, djurliv och turism. Det är inte konstigt att skogsfrågorna är ett ständigt område för diskussion.

Något som ger ytterligare bränsle till diskussionen om vad skogen skall användas till är att regeringen håller på att avsluta framtagandet av Sveriges första nationella skogsprogram som ska ange vilken riktning skogspolitiken skall ta de närmsta åren. GS har varit delaktiga i det arbetet och jobbat för att säkra att politikerna även framöver har GS medlemmars intresse i minnet. Det är viktigt att komma ihåg det faktum att skogen, utöver det som nämnts ovan, också är en arbetsplats.

Utöver fördelarna med att skogsbruket ger jobb så ger det också en stor klimatfördel att använda skogen på rätt sätt. Världen står inför stora klimatutmaningar och idag är det känt att den globala cementindustrin släpper ut lika mycket koldioxid som den globala flygflottan.

Därtill är behovet av nya bostäder enormt, bara i Sverige behövs 710.000 nya bostäder på 10 år. Vi måste helt enkelt tänka nytt kring hur vi bygger och då är träindustriellt byggande en viktig del i att minska koldioxidutsläppen från byggindustrin. Skog som vidareförädlas i den svenska kartongbaserade förpackningsindustrin bidrar också till minskad klimatpåverkan. Vi kan återvinna tidningar, papper och kartong. Smarta förpackningar håller på att utvecklas som hjälper till att minska matsvinnet och därigenom minska klimatpåverkande växthusgaser.

För att säkra jobben och minska koldioxidutsläppen måste skogen brukas och vidareförädlas i högre grad. Vi kan öka tillväxten i skogen om vi förbättrar skogsvården. Vi har ett idag ett stort eftersläpande röjningsbehov. Politikerna kan öka takten i omställningen till mer hållbart byggande genom initiativ som stödjer utvecklingen av träindustriellt byggande. Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till att tillverka möbler, byggmaterial och trähus än om samma råvara bränns direkt i ett kraftvärmeverk. Hur vi använder skogsråvaran spelar alltså stor roll för både jobben och klimatet.

Frågan ”Räcker skogen till?” borde istället vara ett påstående, ”Vi måste få skogen att räcka till”. Vill vi till kommande generationer lämna en planet som går att leva på har vi inget annat val än att använda skogsråvaran så långt det är möjligt.

Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca,
utredare på GS-facket

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Hamnkonflikten

”IF Metall måste försvara strejkrätten”

DEBATTStrejkrätten är fackföreningens viktigaste vapen. IF Metalls förbundsstyrelse måste uttala sig mot Ylva Johanssons utredning om att begränsa konflikträtten, skriver företrädare för IF Metalls avdelning 4, Södra Västerbotten.

3

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Hämta mer