”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Foto: David Lundmark.

”Jag är bombsäker på vilka tjuvarna är”

vietas-nsdVietaskuppen Tjuvarna var både fräcka, smarta och kunde hantera en skärbrännare. Kassaskåpskuppen i Norrbottens fjällvärld 1971 klarades aldrig upp. Men den nu 90-åriga polisen som utredde brottet är övertygad om vilka som låg bakom.

Ladda ner eller lyssna på reportaget här:

Kuppen har blivit teater och bok

Vietaskuppen är en legendarisk kassaskåpskupp som utfördes 1971 i Norrbottens fjällvärld.

541 000 kronor stals, närmare fyra miljoner kronor i dagens
penningvärde.

1981 preskriberades fallet. Ingen kan dömas.

mikaelniemi

Hösten 2006 satte Norrbottensteatern upp pjäsen Jag gjorde Vietaskuppen.
Författaren Mikael Niemi skrev manus.

2011 kom journalisten och författaren Dan Larsson ut med boken Vietaskuppen – eller vissla inte på norrskenet.

Våren och dagsljuset hade dragit in över kraftverksbygget Vietas, beläget strax öster om Stora Sjöfallets nationalpark. 400 svetsare, mekaniker och tunnelarbetare vaknade sakta upp ur vinterns dvala. Året var 1971 och påsken närmade sig.

I Vuollerim, över två timmars bilresa söderöver, lastades en Volvo duett med en halv miljon kronor. Kontanter i olika valörer, prydligt fördelade i kuvert. Den här gången var det mer pengar än vanligt i kuverten, det rörde sig om en veckas extra löneutbetalning.

Bilturen gick som vanligt på skumpiga vägar men avlöpte utan missöden. På plats i Vietas lastades pengarna in i ett kassaskåp. Löningen var som alltid efterlängtad. Möjligen extra åtrådd just denna gång eftersom påskledighet stundade.

Om man väljer att tro den pensionerade polisen Thure Emot var det två vattenrallare som inte tänkte sova den kommande natten. Ett hårt arbete väntade. Tjuvarna var ute efter lönekuverten och hade en plan.

 Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970. Foto: VATTENFALL

Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970.
Foto: VATTENFALL

När mörkret sänkte sig över den lilla rallarbyn smög två figurer runt till kontorshusets baksida. Nattkylan bet i kinderna men båda visste att det kommande arbetet skulle bli svettigt. Via en lucka kom de in under baracken som var byggd ovanpå kantig och vass sprängsten. Nu väntade 30 meters ålning och krypning fram mot en sju tums spik.

Spiken hade tidigare hamrats genom golvet bredvid kassaskåpet, från ovansidan. Meningen var att duon på så sätt skulle hitta fram till pengarna underifrån.

Gastuberna till skärbrännaren var tunga och otympliga att släpa. En och annan svordom viskades antagligen fram i mörkret. Framme vid spiken återstod att mäta ut exakt var kassaskåpet stod.

Hålet fick inte synas från ovansidan, då skulle det ta längre tid innan kuppen uppdagades.

Männen drog i gång skärbrännaren. Det fräste till och den flera tusen grader varma lågan började arbeta sig in i godset på kassaskåpet. Hela tiden gällde det att vara beredd med brandsläckaren. Hettan kunde leda till att det omgivande trägolvet fattade eld.

När botten tagits bort väntade uppgiften att lirka ut lådorna där kuverten med pengarna låg. Lådorna bidrog förmodligen till att pengarna inte brändes upp av den starka värmen. När tjuvarna ålade tillbaks mot luckan och friska luften bar de med sig 541 000 kronor i olika valörer, närmare fyra miljoner kronor i dagens penningvärde.

”Tjuvarna lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.”

Samtidigt sov Thure Emot gott hemma i Gällivare. Thure föddes 1926 i Tärendö i Tornedalen. Strax efter andra världskriget började han som fjärdingsman ute i byarna. Det blev några år i Haparanda också. Thure minns särskilt en gång när han skulle bura in en finländare som var landslagsman i brottning.

– Vi hade för mjuka batonger. De bet inte alls. Herregud vilket slagsmål det blev, säger Thure när vi möts i hans lägenhet i Umeå för att prata om Vietaskuppen.

Thure och kollegan lyckades till slut få in brottaren i finkan.

– Jag har aldrig varit så trött efter ett arbetspass. Dagen efter blev vi kompisar igen.

Senare kom han att stationeras i Gällivare. Just den där dagen 1971 var det en poliskollega som tog emot samtalet från Vietas. Thure kom dit senare, men han minns detaljerna.

– Tjuvarna var inte vilka som helst. De måste ha varit duktiga yrkesmän som lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.

Det dröjde till dagen efter innan fotspåren som ledde in under baracken upptäcktes.

– Villervallan i början gjorde att tjuvarna fick ett långt försprång.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Polisutredningen förstärktes med mannar från Jokkmokk och Luleå. Mängder av tips togs emot och sorterades. Husrannsakningar genomfördes utan resultat. Efter några veckor klarnade bilden för Thure. Han gick till åklagaren och begärde att två män skulle anhållas.

– Tyvärr var han försiktig och vågade inte. Han tyckte bevisningen var för svag.

Thure menar att rättsväsendet stod för misstagen som gjorde att tjuvarna aldrig åkte fast. För Vietaskuppen är fortfarande ouppklarad. Även om Thure är övertygad om att de skyldiga är de två vattenrallarna han misstänkte från början. Eftersom brottet var så spektakulärt och handlade om så mycket pengar slogs kuppen upp stort både i svenska och utländska medier. Men med tiden trappades utredningen ner. Kvar blev Thure och hans Gällivarekollegor. Tipsen fortsatte att strömma in, även efter att fallet preskriberats 1981. Ända fram till pensionen i början på 1990-talet hörde folk av sig som sa sig sitta inne på lösningen.

– Många tips var mer eller mindre vansinniga.

 Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Vietaskuppen kom att följa Thure under en stor del av poliskarriären. Först i vintras gjorde han sig av med de sista papperen när han rensade på vinden.

Runt om i Norrbotten frodas fortfarande ryktena. Som att en av männen använde sin del av bytet till att starta en svetsfirma.

Du säger att gärningsmännen var duktiga yrkesmän, att de kunde hantera en skärbrännare. Gick det inte att komma vidare den vägen?

– Nej, det var så många som kunde hantera svetsar och sådant. Jag tänkte att de måste haft sår på knäna efter att ha krupit under baracken, men det var inget vi kollade upp.

Thure tror att kassaskåpskuppen är den enda kriminella gärning de båda utfört, både före och efter. Att de fick en chans till snabba pengar och tog den.

– Egentligen var de ärliga människor i själ och hjärta.

Men du är helt säker på vilka det var?

– Min tanke är helt klar, den har jag haft länge.

Är någon annan lika säker som du?

– Det fanns. Polismästaren i Gällivare. Han blev 94 år.

Hur känns det att du aldrig fick fast tjuvarna?

– Det känns lite harmset. Men jag kommer aldrig att avslöja något. Det tar jag med mig på den sista resan, säger Thure.


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Måttliga svenska framgångar i yrkes-VM

Förutom en bronsmedalj, uteblev pallplatserna för svenska landslaget vid yrkes-VM. DA har pratat med fordonslackeraren Olle Karlsson som blev elva, men hade hoppats på mer.

Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

800 chilenare har stämt Boliden på 100 miljoner för att företagets avfall gjort dem sjuka. Boliden förnekar skuld i jätterättegången som startade i veckan. "Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända", kommenterar Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

Ständig kväll på tvätteriet

ÖGONBLICKETKlockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Northvolt

Batterifabriken läggs i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

"Man är ju inte nöjd förrän man sett fabriken"

Northvolts planer för Skellefteå gör att IF Metall I Norra Västerbotten måste börja planera för uppemot 1 000 medlemmar. "Jag är glad, säger avdelningsordförande Jimmy Faltin, men man är ju inte riktigt nöjd förrän man sett fabriken".

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Nevs siktar på 2020

Nevs planerar för att börja tillverka elbilar i Trollhättan 2020, men i Kina redan nästa år. Företaget fick en ny investerare i somras, och ännu en är på väg, säger vd Mattias Bergman till DA.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Hallå där Joakim Carlsson …

Joakim Carlsson är en av 27 tävlande svenskar i Yrkes-VM i Abu Dhabi, som inleds i morgon lördag.”Jag skulle bli besviken om jag hamnade utanför topp tio”.

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Återväxten i industrin

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Hämta mer