"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Foto: David Lundmark.

”Jag är bombsäker på vilka tjuvarna är”

vietas-nsdVietaskuppen Tjuvarna var både fräcka, smarta och kunde hantera en skärbrännare. Kassaskåpskuppen i Norrbottens fjällvärld 1971 klarades aldrig upp. Men den nu 90-åriga polisen som utredde brottet är övertygad om vilka som låg bakom.

Ladda ner eller lyssna på reportaget här:

Kuppen har blivit teater och bok

Vietaskuppen är en legendarisk kassaskåpskupp som utfördes 1971 i Norrbottens fjällvärld.

541 000 kronor stals, närmare fyra miljoner kronor i dagens
penningvärde.

1981 preskriberades fallet. Ingen kan dömas.

mikaelniemi

Hösten 2006 satte Norrbottensteatern upp pjäsen Jag gjorde Vietaskuppen.
Författaren Mikael Niemi skrev manus.

2011 kom journalisten och författaren Dan Larsson ut med boken Vietaskuppen – eller vissla inte på norrskenet.

Våren och dagsljuset hade dragit in över kraftverksbygget Vietas, beläget strax öster om Stora Sjöfallets nationalpark. 400 svetsare, mekaniker och tunnelarbetare vaknade sakta upp ur vinterns dvala. Året var 1971 och påsken närmade sig.

I Vuollerim, över två timmars bilresa söderöver, lastades en Volvo duett med en halv miljon kronor. Kontanter i olika valörer, prydligt fördelade i kuvert. Den här gången var det mer pengar än vanligt i kuverten, det rörde sig om en veckas extra löneutbetalning.

Bilturen gick som vanligt på skumpiga vägar men avlöpte utan missöden. På plats i Vietas lastades pengarna in i ett kassaskåp. Löningen var som alltid efterlängtad. Möjligen extra åtrådd just denna gång eftersom påskledighet stundade.

Om man väljer att tro den pensionerade polisen Thure Emot var det två vattenrallare som inte tänkte sova den kommande natten. Ett hårt arbete väntade. Tjuvarna var ute efter lönekuverten och hade en plan.

 Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970. Foto: VATTENFALL

Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970.
Foto: VATTENFALL

När mörkret sänkte sig över den lilla rallarbyn smög två figurer runt till kontorshusets baksida. Nattkylan bet i kinderna men båda visste att det kommande arbetet skulle bli svettigt. Via en lucka kom de in under baracken som var byggd ovanpå kantig och vass sprängsten. Nu väntade 30 meters ålning och krypning fram mot en sju tums spik.

Spiken hade tidigare hamrats genom golvet bredvid kassaskåpet, från ovansidan. Meningen var att duon på så sätt skulle hitta fram till pengarna underifrån.

Gastuberna till skärbrännaren var tunga och otympliga att släpa. En och annan svordom viskades antagligen fram i mörkret. Framme vid spiken återstod att mäta ut exakt var kassaskåpet stod.

Hålet fick inte synas från ovansidan, då skulle det ta längre tid innan kuppen uppdagades.

Männen drog i gång skärbrännaren. Det fräste till och den flera tusen grader varma lågan började arbeta sig in i godset på kassaskåpet. Hela tiden gällde det att vara beredd med brandsläckaren. Hettan kunde leda till att det omgivande trägolvet fattade eld.

När botten tagits bort väntade uppgiften att lirka ut lådorna där kuverten med pengarna låg. Lådorna bidrog förmodligen till att pengarna inte brändes upp av den starka värmen. När tjuvarna ålade tillbaks mot luckan och friska luften bar de med sig 541 000 kronor i olika valörer, närmare fyra miljoner kronor i dagens penningvärde.

”Tjuvarna lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.”

Samtidigt sov Thure Emot gott hemma i Gällivare. Thure föddes 1926 i Tärendö i Tornedalen. Strax efter andra världskriget började han som fjärdingsman ute i byarna. Det blev några år i Haparanda också. Thure minns särskilt en gång när han skulle bura in en finländare som var landslagsman i brottning.

– Vi hade för mjuka batonger. De bet inte alls. Herregud vilket slagsmål det blev, säger Thure när vi möts i hans lägenhet i Umeå för att prata om Vietaskuppen.

Thure och kollegan lyckades till slut få in brottaren i finkan.

– Jag har aldrig varit så trött efter ett arbetspass. Dagen efter blev vi kompisar igen.

Senare kom han att stationeras i Gällivare. Just den där dagen 1971 var det en poliskollega som tog emot samtalet från Vietas. Thure kom dit senare, men han minns detaljerna.

– Tjuvarna var inte vilka som helst. De måste ha varit duktiga yrkesmän som lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.

Det dröjde till dagen efter innan fotspåren som ledde in under baracken upptäcktes.

– Villervallan i början gjorde att tjuvarna fick ett långt försprång.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Polisutredningen förstärktes med mannar från Jokkmokk och Luleå. Mängder av tips togs emot och sorterades. Husrannsakningar genomfördes utan resultat. Efter några veckor klarnade bilden för Thure. Han gick till åklagaren och begärde att två män skulle anhållas.

– Tyvärr var han försiktig och vågade inte. Han tyckte bevisningen var för svag.

Thure menar att rättsväsendet stod för misstagen som gjorde att tjuvarna aldrig åkte fast. För Vietaskuppen är fortfarande ouppklarad. Även om Thure är övertygad om att de skyldiga är de två vattenrallarna han misstänkte från början. Eftersom brottet var så spektakulärt och handlade om så mycket pengar slogs kuppen upp stort både i svenska och utländska medier. Men med tiden trappades utredningen ner. Kvar blev Thure och hans Gällivarekollegor. Tipsen fortsatte att strömma in, även efter att fallet preskriberats 1981. Ända fram till pensionen i början på 1990-talet hörde folk av sig som sa sig sitta inne på lösningen.

– Många tips var mer eller mindre vansinniga.

 Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Vietaskuppen kom att följa Thure under en stor del av poliskarriären. Först i vintras gjorde han sig av med de sista papperen när han rensade på vinden.

Runt om i Norrbotten frodas fortfarande ryktena. Som att en av männen använde sin del av bytet till att starta en svetsfirma.

Du säger att gärningsmännen var duktiga yrkesmän, att de kunde hantera en skärbrännare. Gick det inte att komma vidare den vägen?

– Nej, det var så många som kunde hantera svetsar och sådant. Jag tänkte att de måste haft sår på knäna efter att ha krupit under baracken, men det var inget vi kollade upp.

Thure tror att kassaskåpskuppen är den enda kriminella gärning de båda utfört, både före och efter. Att de fick en chans till snabba pengar och tog den.

– Egentligen var de ärliga människor i själ och hjärta.

Men du är helt säker på vilka det var?

– Min tanke är helt klar, den har jag haft länge.

Är någon annan lika säker som du?

– Det fanns. Polismästaren i Gällivare. Han blev 94 år.

Hur känns det att du aldrig fick fast tjuvarna?

– Det känns lite harmset. Men jag kommer aldrig att avslöja något. Det tar jag med mig på den sista resan, säger Thure.


md@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

1

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

Avtal 2017

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

De vill ha extra för kompetenslyft

De centrala avtalen måste bli tydligare. Lönepotten ska inte bekosta kompetensutvecklingen som gör företagen effektivare, tycker IF Metallklubben på Nordifa i Halmstad.

1

"Vi betalar alltid vår löneutveckling"

IF Metalls grundinställning är att potten ska höja den genomsnittliga lönenivån på företaget, inte användas till lönehöjning för den som utvecklats i jobbet. Men frågan är komplicerad, enligt Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare.

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

"Arbetarklassen får aldrig vara spännande"

I dag delas årets Ivar Lo-pris ut till författaren Anneli Jordahl – som samtidigt debuterar som krönikör i DA. Hennes återkommande tema är klasskillnader: "Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig".

Vi har avtal som ger unik styrka

KRÖNIKATack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Stämning IF Metall

Sa nej till övertid – fick sparken

2

Företag stäms för avskedande

Arbetsdomstolen”Jag hoppas det blir krig och att ni alla dör”, sa en anställd på företaget Trelleborg. Sedan fick han sparken. Fel menar IF Metall som nu stämmer bolaget inför Arbetsdomstolen.

Striden om tiden

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1
Hämta mer
Close