”Ge sjutton i att politisera lönebildningen”Chefredaktör Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Foto: David Lundmark.

”Jag är bombsäker på vilka tjuvarna är”

vietas-nsdVietaskuppen Tjuvarna var både fräcka, smarta och kunde hantera en skärbrännare. Kassaskåpskuppen i Norrbottens fjällvärld 1971 klarades aldrig upp. Men den nu 90-åriga polisen som utredde brottet är övertygad om vilka som låg bakom.

Ladda ner eller lyssna på reportaget här:

Kuppen har blivit teater och bok

Vietaskuppen är en legendarisk kassaskåpskupp som utfördes 1971 i Norrbottens fjällvärld.

541 000 kronor stals, närmare fyra miljoner kronor i dagens
penningvärde.

1981 preskriberades fallet. Ingen kan dömas.

mikaelniemi

Hösten 2006 satte Norrbottensteatern upp pjäsen Jag gjorde Vietaskuppen.
Författaren Mikael Niemi skrev manus.

2011 kom journalisten och författaren Dan Larsson ut med boken Vietaskuppen – eller vissla inte på norrskenet.

Våren och dagsljuset hade dragit in över kraftverksbygget Vietas, beläget strax öster om Stora Sjöfallets nationalpark. 400 svetsare, mekaniker och tunnelarbetare vaknade sakta upp ur vinterns dvala. Året var 1971 och påsken närmade sig.

I Vuollerim, över två timmars bilresa söderöver, lastades en Volvo duett med en halv miljon kronor. Kontanter i olika valörer, prydligt fördelade i kuvert. Den här gången var det mer pengar än vanligt i kuverten, det rörde sig om en veckas extra löneutbetalning.

Bilturen gick som vanligt på skumpiga vägar men avlöpte utan missöden. På plats i Vietas lastades pengarna in i ett kassaskåp. Löningen var som alltid efterlängtad. Möjligen extra åtrådd just denna gång eftersom påskledighet stundade.

Om man väljer att tro den pensionerade polisen Thure Emot var det två vattenrallare som inte tänkte sova den kommande natten. Ett hårt arbete väntade. Tjuvarna var ute efter lönekuverten och hade en plan.

 Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970. Foto: VATTENFALL

Vietas är ett underjordiskt vattenkraftverk. Vattnet leds ner via två flera kilometer långa tunnlar. Bilden är från 1970.
Foto: VATTENFALL

När mörkret sänkte sig över den lilla rallarbyn smög två figurer runt till kontorshusets baksida. Nattkylan bet i kinderna men båda visste att det kommande arbetet skulle bli svettigt. Via en lucka kom de in under baracken som var byggd ovanpå kantig och vass sprängsten. Nu väntade 30 meters ålning och krypning fram mot en sju tums spik.

Spiken hade tidigare hamrats genom golvet bredvid kassaskåpet, från ovansidan. Meningen var att duon på så sätt skulle hitta fram till pengarna underifrån.

Gastuberna till skärbrännaren var tunga och otympliga att släpa. En och annan svordom viskades antagligen fram i mörkret. Framme vid spiken återstod att mäta ut exakt var kassaskåpet stod.

Hålet fick inte synas från ovansidan, då skulle det ta längre tid innan kuppen uppdagades.

Männen drog i gång skärbrännaren. Det fräste till och den flera tusen grader varma lågan började arbeta sig in i godset på kassaskåpet. Hela tiden gällde det att vara beredd med brandsläckaren. Hettan kunde leda till att det omgivande trägolvet fattade eld.

När botten tagits bort väntade uppgiften att lirka ut lådorna där kuverten med pengarna låg. Lådorna bidrog förmodligen till att pengarna inte brändes upp av den starka värmen. När tjuvarna ålade tillbaks mot luckan och friska luften bar de med sig 541 000 kronor i olika valörer, närmare fyra miljoner kronor i dagens penningvärde.

”Tjuvarna lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.”

Samtidigt sov Thure Emot gott hemma i Gällivare. Thure föddes 1926 i Tärendö i Tornedalen. Strax efter andra världskriget började han som fjärdingsman ute i byarna. Det blev några år i Haparanda också. Thure minns särskilt en gång när han skulle bura in en finländare som var landslagsman i brottning.

– Vi hade för mjuka batonger. De bet inte alls. Herregud vilket slagsmål det blev, säger Thure när vi möts i hans lägenhet i Umeå för att prata om Vietaskuppen.

Thure och kollegan lyckades till slut få in brottaren i finkan.

– Jag har aldrig varit så trött efter ett arbetspass. Dagen efter blev vi kompisar igen.

Senare kom han att stationeras i Gällivare. Just den där dagen 1971 var det en poliskollega som tog emot samtalet från Vietas. Thure kom dit senare, men han minns detaljerna.

– Tjuvarna var inte vilka som helst. De måste ha varit duktiga yrkesmän som lyckades skära upp kassaskåpet så det inte syntes från ovansidan.

Det dröjde till dagen efter innan fotspåren som ledde in under baracken upptäcktes.

– Villervallan i början gjorde att tjuvarna fick ett långt försprång.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Under sina 45 år som polis använde Thure Emot aldrig sitt tjänstevapen. Däremot kom ett speciellt handfängsel som virades runt ena handleden till användning. ”Jag försökte alltid resonera och tala folk till rätta. Men nog har det blivit många slagsmål genom åren.” Foto: David Lundmark.

Polisutredningen förstärktes med mannar från Jokkmokk och Luleå. Mängder av tips togs emot och sorterades. Husrannsakningar genomfördes utan resultat. Efter några veckor klarnade bilden för Thure. Han gick till åklagaren och begärde att två män skulle anhållas.

– Tyvärr var han försiktig och vågade inte. Han tyckte bevisningen var för svag.

Thure menar att rättsväsendet stod för misstagen som gjorde att tjuvarna aldrig åkte fast. För Vietaskuppen är fortfarande ouppklarad. Även om Thure är övertygad om att de skyldiga är de två vattenrallarna han misstänkte från början. Eftersom brottet var så spektakulärt och handlade om så mycket pengar slogs kuppen upp stort både i svenska och utländska medier. Men med tiden trappades utredningen ner. Kvar blev Thure och hans Gällivarekollegor. Tipsen fortsatte att strömma in, även efter att fallet preskriberats 1981. Ända fram till pensionen i början på 1990-talet hörde folk av sig som sa sig sitta inne på lösningen.

– Många tips var mer eller mindre vansinniga.

 Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Thure Emot flyttade efter pensionen till Umeå. I många år åkte han tillbaks till Tornedalen för att jaga älg på höstarna. Inte längre. Men vapenskåpet står kvar hemma i lägenheten. Foto: David Lundmark.

Vietaskuppen kom att följa Thure under en stor del av poliskarriären. Först i vintras gjorde han sig av med de sista papperen när han rensade på vinden.

Runt om i Norrbotten frodas fortfarande ryktena. Som att en av männen använde sin del av bytet till att starta en svetsfirma.

Du säger att gärningsmännen var duktiga yrkesmän, att de kunde hantera en skärbrännare. Gick det inte att komma vidare den vägen?

– Nej, det var så många som kunde hantera svetsar och sådant. Jag tänkte att de måste haft sår på knäna efter att ha krupit under baracken, men det var inget vi kollade upp.

Thure tror att kassaskåpskuppen är den enda kriminella gärning de båda utfört, både före och efter. Att de fick en chans till snabba pengar och tog den.

– Egentligen var de ärliga människor i själ och hjärta.

Men du är helt säker på vilka det var?

– Min tanke är helt klar, den har jag haft länge.

Är någon annan lika säker som du?

– Det fanns. Polismästaren i Gällivare. Han blev 94 år.

Hur känns det att du aldrig fick fast tjuvarna?

– Det känns lite harmset. Men jag kommer aldrig att avslöja något. Det tar jag med mig på den sista resan, säger Thure.


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Räknas min hemgång med lön som arbete?

När ska man gå till arbetsförmedlingen när man har blivit uppsagd? Och hur påverkas a-kassan om man får ett års lön efter uppsägningen? Vår expert reder ut.

Flera bud på konkursdrabbade Componenta

Hoppet är inte ute för de 200 anställda på konkursdrabbade Componenta. Enligt konkursförvaltaren finns flera aktörer som är intresserade av att köpa och driva vidare fabrikerna i Virsbo och Arvika.

"Vi roterar hela tiden"

DET HÄR GÖR JAGEfter jobb på Scania och som resemontör hamnade Peter Bergman på 3M i Gagnef för sex år sedan. Här gör han svetshjälmar till företag i hela världen, här har hans gamla axelvärk försvunnit.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Hämta mer