”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Farliga vibrationer

Morgan Lundstedt lyfter en lastpall med sin mygga. Det finns sex mygg­stationer på anläggningen. Foto: David Lundmark.
Nicanor Causil letar fel på lastpallarna och markerar på skärmen vilka skadade delar robotarna ska ta bort. Från robotarna går pallarna vidare till spikborden och repareras. Foto: David Lundmark.
Robert Skufca, produktionschef framför färdiga lastpallar. Ute på gården står ungefär 120 000 pallar redo att användas igen. Foto: David Lundmark.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Arbetsmiljö Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Störst på pallar

Norrlandspall är Sveriges största företag i pallbranschen och hanterar årligen ungefär 2,5 miljoner begagnade lastpallar av trä.

Företaget har cirka 80 anställda, varav 25 i Örebro.

Norrlandspall finns på sex platser i Sverige och köper, säljer och reparerar lastpallar. I Örebro kommer det in 7 000 pallar per dag. De väger 25 kilo torra – men kan väga upp emot 40 kilo om de stått ute i regn och snö.

– Förr lyftes alla pallar för hand. Det får man längre inte göra, berättar produktionschefen Robert Skufca.

I stället sorteras pallarna med ”myggor”, lättmanövrerade kranar som kan lyfta lastpallen hur man vill och dit man vill.

Ungefär var femte pall är trasig och ska repareras. Pallarna kan då tas isär med tigersågar. Men de vibrerar starkt, ett arbetsmiljöproblem man länge försökt lösa på Norrlandspall. I Örebro prövas därför robotar.

När pallarna efter sorteringen kommer till reparationshallen matas de fram till en avsyningsstation. Operatören ser på datorskärmen en bild av pallen och programmerar in vad som ska fixas. Sedan tar två robotar över, klipper spikar och tar bort trasiga delar. Detta ersätter arbete med tigersåg till 70 procent. Därefter går pallen vidare till spikborden, där reparatörerna sätter fast nya delar med spikpistol.

Vad är det robotarna inte klarar?

– De flesta skadorna sitter på pallarnas utsida. Roboten greppar pallen i mittenbrädan och håller fast den, medan den sågar. Men ibland är mittenbrädan trasig, förklarar Robert Skufca.

Då går pallen i stället vidare till spikborden där en reparatör tar bort de skadade delarna med tigersåg, innan han sätter dit nya delar. Sågandet har blivit mindre påfrestande genom att tigersågen numera hänger i en lina från ett balansblock och därför inte behöver lyftas. Den kan också vinklas genom den speciella upphängningen (se bilden nedan).

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Tigersågens upphängning gör den lättare att arbeta med. Foto: David Lundmark.

Robotarna har bidragit till att höja produktiviteten längs reparationslinjen, nu görs 200–225 pallar per person mot tidigare 135.

– Genom att användningen av tigersågar minskat så rejält har vibrationerna minskat. Avsyningen är dessutom ett mindre fysiskt krävande arbetsmoment som tillkommit.De anställda roterar dagligen mellan olika stationer, därför kör skyddsombudet Anders Sunemalm denna dag truck. Han tycker att robotar är en jättebra idé, som dock behöver utvecklas:

– Roboten tar ofta för mycket av pallen. Den borde justeras så att pallarna kom i bättre skick. När robotarna böjer spikarna, blir det också mer jobb.

Vilken arbetsuppgift är tuffast?

– Reparationen. Med spikpistolen känns det i handen som när du slår med en hammare, men tigersågen är värst. Jag har själv fått karpaltunnelsyndrom och ska opereras i höst.

Skadliga vibrationer

Dagligt arbete med vibrerande verktyg ökar risken för vita fingrar, nedsatt känsel, fumlighet, karpaltunnelsyndrom och andra nerv­skador.

Det visar en sammanställning från Afa av vibrationsforskningen. Där framgår också att även när vibrationerna ligger under gränsvärdena i handhållna maskiner, som skruvdragare, tigersågar, plåtsaxar, vinkelslipmaskiner och motorsågar, är risken stor för skador.

– Av medicinska skäl bör man definitivt sänka gränsvärdena, säger Lage Burström på Umeå universitet.

Vibrationsskador är nu den vanligaste arbetssjukdomen enligt Afa Försäkrings statistik. Enligt en doktorsavhandling från Umeå universitet är dessutom risken att dö i hjärtinfarkt 30 procent högre för gruvarbetare som arbetat med vibrerande verktyg än för dem som inte haft sådant arbete.


ll@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

 

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

 

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer