"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Avtal 2017

Trump, Brexit och svag produktivitet

ANALYS Trump, Brexit och dålig produktivitet. Det är nog för att hålla tillbaka löneökningarna, anser industrins arbetsgivare. Omvärlden är som den är – men produktiviteten rår företagen också själva över.

Slaget om din lön går in i en ny fas den här veckan. I dag samlas ett par hundra ombud i IF Metalls avtalsråd i Solna för att ta ställning till avtalskraven som tidigare har föreslagits av Facken inom industrin, förhandlingskartellen där IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer ingår.

I dag onsdag hade industrins arbetsgivarorganisationer mönstrat sina chefsekonomer för att delge sin bild av förutsättningarna inför avtalsrörelsen. Framtidsutsikterna är om inte mörka så desto mer ovissa. Vad händer om Trump sätter upp handelshinder? Om Brexit får EU att börja vittra? Om högerpopulismen når framgångar i de tyska och franska valen nästa år? Om Kina och resten av tillväxtekonomierna fortsätter att bromsa? När världshandeln kärvar då gungar exportindustrin.

Vid sidan av det bekymmersamma världsläget finns ett annat problematiskt inslag, enligt chefsekonomerna. Ett problem som finns innanför fabriksgrindarna: produktiviteten. Alltså hur effektiva vi är.

Produktivitet är måttet på hur mycket vi producerar per timme. Och det beror i sin tur på en mängd olika saker. Hur mycket ny teknik vi använder. Hur bra maskinerna fungerar. Vilken kunskap vi har. Om vi jobbar i en bra arbetsorganisation som lätt kan ställa om beroende på vad som krävs.

I fjol ökade produktiviteten i den svenska industrin inte alls. Noll procent. Knappast någon draghjälp för fackets förhandlare. Varför? Jo, är det någonting som kunnat motivera lönehöjningar är det just ökad produktivitet. Lönehöjningar som är högre än produktiviteten har alltid ansetts vara skadliga eftersom de skapar inflation. Är produktiviteten hög kan höga lönelyft tas ut, enligt läroböckerna.

Från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen steg produktiviteten i svensk industrin med ungefär 6 procent om året. Lite förenklat kan man säga att arbetsgivarna och de anställda delade på produktivitetsvinsten. Reallönerna ökade med ett par procent om året. Resten tillföll bolagen.

Varför vi har låg produktivitet finns det inga enkla svar på. Den som läser den senaste rapporten från Industrins ekonomiska råd – bestående av fyra oberoende nationalekonomer – får veta att produktivitet hänger ihop med investeringar. Och att investeringar hålls tillbaka om läget i omvärlden är osäkert. Med Trump och Brexit väntar med andra ord ingen investeringsfest.

Men det finns också något annat som påverkar investeringarna och produktivitetsutvecklingen – och i slutändan utrymmet för löneökningar. Och det är de tuffa vinstkraven som företagen själva sätter upp. Kortsiktigheten. Kvartalskapitalismen. Eller för att tala ekonomspråk: avkastningen på eget kapital.

Alltsedan 25-30 år tillbaka har avkastningskravet bitit sig fast på en nivå på mellan 15-20 procent i många börsnoterade företag. På den tiden motiverades de höga kraven med att inflationen var hög. Dessutom var räntan på tioåriga statsobligationer hög. Om investerare skulle lockas till företagen krävdes en avkastning som var högre än inflationen och statsobligationsräntan sammantagen. Därav 15-20 procent.

I dag är summan av inflationen och statsobligationsräntan under 2 procent. Men avkastningskraven ligger kvar på 15-20 procent vilket har gjort det möjligt att dramatiskt öka aktieutdelningarna. Enligt Dagens Industri har storleken på aktieutdelningarna femfaldigats under de senaste femton åren.

Den här kortsiktigheten riskerar att försämra produktiviteten, enligt Industrins ekonomiska råd. Höga avkastningskrav har två effekter:

Dels blir det färre investeringar eftersom en stor del av pengarna går till aktieägarna.  Dels blir de investeringar som ändå görs kortsiktiga eftersom de måste kunna ge tillbaka pengar snabbt. Förrädiskt, varnar rådet. Resultat kan bli ”underinvesteringar och ett alltför högt risktagande”. I stället efterlyser de, som de uttrycker det, ”innovationsinvesteringar vid den globala frontlinjen för produktivitet”. Alltså offensiva satsningar som gör tillverkningen ännu effektivare.

Diskussionen om skral produktivitet är knappast ny. Men det var ett tag sedan den var uppe. Den dåliga produktivitetsutvecklingen i Sverige under 1970- och 1980-talen fick Ingvar Carlssons regering att tillsätta den så kallade produktivitetsdelegationen 1989. Den hann knappt lämna sitt slutbetänkande förrän en ny informations- och kommunikationsteknik revolutionerade världen. Internet blev vad ångmaskinen eller elmotorn varit – och utlöste en kraftig ökning av produktiviteten.

Men precis som när effekterna av ångmaskinen och elmotorn klingat av så har också internets bidrag till den globala produktivitetstillväxten mattats. Problemet med svag produktivitet är nämligen globalt och inget utmärkande för bara Sverige. Konkurrentländerna sitter i precis samma sits.

 


hg@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

IF Metall kan lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

Enhälligt ja till IF Metalls avtal

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

"Oerhört provocerande"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas "kostnadsneutrala löneökningar".

9

Samma framtid - helt olika bilder

ANALYSNär facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

Teknikföretagen vill kunna ta ut mer övertid, förlänga semesterperioden, och kräva ordinarie arbete även på söndagar. I strid med andra bedömare målar man en dyster framtidsbild inför avtalsrörelsen med IF Metall.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera - det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Makten över arbetstiden allt viktigare

EnkätEn enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna - lön, pension kompetensutveckling - är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

1

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

"Höj de lägsta lönerna"

IF Metalls avtalsrådLägstalöner, mindre övertid, arbetsmiljö. Dagens Arbete frågade några av de 170 ombuden på avtalsrådet vilka som är de viktigaste frågorna i kommande avtalsrörelse.

1

Industrifacken kräver 2,8 procent

Facken inom industrin (FI) kräver 2,8 procent i löneökning i nästa års avtalsrörelse och vill ha ett 1-årigt avtal. Facken kräver dessutom en fortsatt satsning på deltids- och flexpension.

5

"Inte i takt med verkligheten"

Svenskt Näringsliv underkänner industrifackens bud. Organisationen menar att lönekraven hotar tillväxt och jobb i hela det svenska näringslivet.

1

"Tråkiga men kloka krav"

"Tråkiga men kloka krav", kommenterar GS-fackets Per Olof Sjöö. IF Metalls Anders Ferbe spår att den knivigaste frågan i avtalsrörelsen blir låglönekraven.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Robert Nyberg

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

DA-söker reportrar

Alternativa fakta inget nytt

SkruvatIbland ser inte verkligheten ut som man vill, då kan det vara bra att fila på detaljerna. DA har grävt i den moderna historia och visar att Donald Trump inte alls var först med denna teknik.

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Strong women on the garbage dump

These Indian women are dealing with wild dogs, poisonous garbage and a repugnant stench in their workplace. But they have taken control over their own lives. Dagens Arbete has visited them.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

5 verk att rädda ur bokhyllan

SparasVad gör du med alla böcker som tillhört dina nära och kära? Böcker du kanske läst, men inte har hjärta att säga farväl till? DA:s Pontus Ohlin räddar fem verk ur sin mammas bokhylla, innan resten skickas vidare till Röda Korset.

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Kan min elaka chef få sparken?

Fråga om jobbet Min chef är aggressiv och kränkande och får mig och även andra på arbetsplatsen att må dåligt. Vad krävs för att en arbetsgivare ska få en varning? DA:s expert Henric Ask svarar.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Bloggrubrik

Tillsammans mot hatet

"Vi låter vardagen bli bärare av den omtanke vi sett så oerhört många bevis på dessa dygn", skriver Heller Klein i bloggen.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

När Las går sönder, måste politikerna laga lagen

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Mycket smink och lite allvar

Den äldre generationens surfare, som DA:s webbredaktör Janna Ayres, hänger inte alltid med. Men när hon guidades av tweensen genom Youtube bubblade inspirationen upp.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

DA kan vinna pris för historien om Gustaf

DA-reportern Elinor Torp nomineras till fackförbundpressen pris för bästa berättande text.

Hämta mer