”Fortsätt med PIA-rapportering så att arbetsmiljöarbetet kan förbättras”Helle Klein, chefredaktör.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Avtal 2017

Trump, Brexit och svag produktivitet

ANALYS Trump, Brexit och dålig produktivitet. Det är nog för att hålla tillbaka löneökningarna, anser industrins arbetsgivare. Omvärlden är som den är – men produktiviteten rår företagen också själva över.

Slaget om din lön går in i en ny fas den här veckan. I dag samlas ett par hundra ombud i IF Metalls avtalsråd i Solna för att ta ställning till avtalskraven som tidigare har föreslagits av Facken inom industrin, förhandlingskartellen där IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer ingår.

I dag onsdag hade industrins arbetsgivarorganisationer mönstrat sina chefsekonomer för att delge sin bild av förutsättningarna inför avtalsrörelsen. Framtidsutsikterna är om inte mörka så desto mer ovissa. Vad händer om Trump sätter upp handelshinder? Om Brexit får EU att börja vittra? Om högerpopulismen når framgångar i de tyska och franska valen nästa år? Om Kina och resten av tillväxtekonomierna fortsätter att bromsa? När världshandeln kärvar då gungar exportindustrin.

Vid sidan av det bekymmersamma världsläget finns ett annat problematiskt inslag, enligt chefsekonomerna. Ett problem som finns innanför fabriksgrindarna: produktiviteten. Alltså hur effektiva vi är.

Produktivitet är måttet på hur mycket vi producerar per timme. Och det beror i sin tur på en mängd olika saker. Hur mycket ny teknik vi använder. Hur bra maskinerna fungerar. Vilken kunskap vi har. Om vi jobbar i en bra arbetsorganisation som lätt kan ställa om beroende på vad som krävs.

I fjol ökade produktiviteten i den svenska industrin inte alls. Noll procent. Knappast någon draghjälp för fackets förhandlare. Varför? Jo, är det någonting som kunnat motivera lönehöjningar är det just ökad produktivitet. Lönehöjningar som är högre än produktiviteten har alltid ansetts vara skadliga eftersom de skapar inflation. Är produktiviteten hög kan höga lönelyft tas ut, enligt läroböckerna.

Från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen steg produktiviteten i svensk industrin med ungefär 6 procent om året. Lite förenklat kan man säga att arbetsgivarna och de anställda delade på produktivitetsvinsten. Reallönerna ökade med ett par procent om året. Resten tillföll bolagen.

Varför vi har låg produktivitet finns det inga enkla svar på. Den som läser den senaste rapporten från Industrins ekonomiska råd – bestående av fyra oberoende nationalekonomer – får veta att produktivitet hänger ihop med investeringar. Och att investeringar hålls tillbaka om läget i omvärlden är osäkert. Med Trump och Brexit väntar med andra ord ingen investeringsfest.

Men det finns också något annat som påverkar investeringarna och produktivitetsutvecklingen – och i slutändan utrymmet för löneökningar. Och det är de tuffa vinstkraven som företagen själva sätter upp. Kortsiktigheten. Kvartalskapitalismen. Eller för att tala ekonomspråk: avkastningen på eget kapital.

Alltsedan 25-30 år tillbaka har avkastningskravet bitit sig fast på en nivå på mellan 15-20 procent i många börsnoterade företag. På den tiden motiverades de höga kraven med att inflationen var hög. Dessutom var räntan på tioåriga statsobligationer hög. Om investerare skulle lockas till företagen krävdes en avkastning som var högre än inflationen och statsobligationsräntan sammantagen. Därav 15-20 procent.

I dag är summan av inflationen och statsobligationsräntan under 2 procent. Men avkastningskraven ligger kvar på 15-20 procent vilket har gjort det möjligt att dramatiskt öka aktieutdelningarna. Enligt Dagens Industri har storleken på aktieutdelningarna femfaldigats under de senaste femton åren.

Den här kortsiktigheten riskerar att försämra produktiviteten, enligt Industrins ekonomiska råd. Höga avkastningskrav har två effekter:

Dels blir det färre investeringar eftersom en stor del av pengarna går till aktieägarna.  Dels blir de investeringar som ändå görs kortsiktiga eftersom de måste kunna ge tillbaka pengar snabbt. Förrädiskt, varnar rådet. Resultat kan bli ”underinvesteringar och ett alltför högt risktagande”. I stället efterlyser de, som de uttrycker det, ”innovationsinvesteringar vid den globala frontlinjen för produktivitet”. Alltså offensiva satsningar som gör tillverkningen ännu effektivare.

Diskussionen om skral produktivitet är knappast ny. Men det var ett tag sedan den var uppe. Den dåliga produktivitetsutvecklingen i Sverige under 1970- och 1980-talen fick Ingvar Carlssons regering att tillsätta den så kallade produktivitetsdelegationen 1989. Den hann knappt lämna sitt slutbetänkande förrän en ny informations- och kommunikationsteknik revolutionerade världen. Internet blev vad ångmaskinen eller elmotorn varit – och utlöste en kraftig ökning av produktiviteten.

Men precis som när effekterna av ångmaskinen och elmotorn klingat av så har också internets bidrag till den globala produktivitetstillväxten mattats. Problemet med svag produktivitet är nämligen globalt och inget utmärkande för bara Sverige. Konkurrentländerna sitter i precis samma sits.

 


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

6

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

"Oerhört provocerande"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas "kostnadsneutrala löneökningar".

9

Samma framtid - helt olika bilder

ANALYSNär facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

Teknikföretagen vill kunna ta ut mer övertid, förlänga semesterperioden, och kräva ordinarie arbete även på söndagar. I strid med andra bedömare målar man en dyster framtidsbild inför avtalsrörelsen med IF Metall.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera - det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Makten över arbetstiden allt viktigare

EnkätEn enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna - lön, pension kompetensutveckling - är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

1

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

Läs mer från Dagens Arbete:

IF Metall satsar 75 miljoner extra på utbildning

IF Metall satsar 75 miljoner extra under tre år på ett kunskapslyft för sina fackliga företrädare. – Behovet av utbildning ökar för att vi har fler mindre arbetsplatser och samtidigt en generationsväxling i klubbarna, säger Martin Gunnarsson, chef för IF Metalls organisationsenhet.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

OlycksstatistikPappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Olyckan är en ständig väckarklocka

TRUCKSÄKERHETVarje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Så vad är ditt arbete värt?

GÄSTKRÖNIKAVi har det så djupt inpräntat i oss att vi måste producera, till varje pris”, skriver huvudskyddsombudet Annika Svensson.

1

Då och nu – sida vid sida

KULTURARVI Frövi investerar man för att rusa in i framtiden men behåller också sin historia. DA har besökt museet som rymmer Sveriges äldsta pappersmaskin – fast också ölburkar och konst.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsmiljö­arbete – inget för Alliansen

KrönikaAlliansen och SD har aktivt medverkat till att stoppa de reformer som skulle ha stärkt skyddsombudens styrka på arbetsplatsen.

Vad kan jag göra åt min chef?

Fråga om jobbetMin chef bedömer våra arbetssökande utifrån stereotypa fördomar. Hur gör man för att ta upp det på ett bra sätt? Psykologen Jonas Mosskin svarar.

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Vem kan hjälpa mig?

Fråga om jobetEn anställd skadas i ryggen av en tung låda som en kollega tappat, smärtan vill inte ge sig. Vår expert reder ut vad som gäller för rehabilitering.

Namnkaos i hjärnan

SkruvatDet är helt normalt att kalla din äkta hälft för hundens namn. Det visar forskning i USA.

Sjuk på semestern, vad gäller?

KOLL PÅFick du ställa in den efterlängtade trippen till landet för att febern däckade dig? Trist, men minns att du får vara sjukledig . En laglig rätt som ofta glöms bort.

Utsikt genom norrländsk fura

ÖGONBLICKETKlockan är 11.05 på Sävsjö Snickeri­fabrik.

”Jag trivs bra”

DET HÄR GÖR JAGJohan Häggblom, 31 år, är operatör på Stora Enso i Skutskär.

Vandrarna

”Gäller att ha karaktär över semestern”

Om knappt två månader ska två skiftlag från Lindbäcks Bygg i Piteå bestiga Kebnekaise. Vi ringde upp för att höra hur det går med träningen.

Räknas min hemgång med lön som arbete?

När ska man gå till arbetsförmedlingen när man har blivit uppsagd? Och hur påverkas a-kassan om man får ett års lön efter uppsägningen? Vår expert reder ut.

Flera bud på konkursdrabbade Componenta

Hoppet är inte ute för de 200 anställda på konkursdrabbade Componenta. Enligt konkursförvaltaren finns flera aktörer som är intresserade av att köpa och driva vidare fabrikerna i Virsbo och Arvika.

Framtiden fanns i Sverige

UPPBROTTEn satsning i Sverige blev ett chockbesked i Finland. Samtidigt gick en dröm i uppfyllelse. Fyra finländare valde att följa med ­maskinen från Valkeakoski till Skärblacka.

Slukhål stänger bruket i Domsjö

Ett trasigt avloppsrör orsakade ett enormt slukhål på ett fabriksområde i Örnsköldsvik sent i söndags kväll.

"Vi roterar hela tiden"

DET HÄR GÖR JAGEfter jobb på Scania och som resemontör hamnade Peter Bergman på 3M i Gagnef för sex år sedan. Här gör han svetshjälmar till företag i hela världen, här har hans gamla axelvärk försvunnit.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

"Skickligt av Löfven"

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. "Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern."

7

Stövla på – nu är det sommar!

DA PROVARInga gummistövlar är direkt ­dåliga, visar DA:s test av åtta olika modeller. Men flera par spricker och riskerar därmed att gå sönder efter ett tag. Dock inte de billigaste!

DA sommar 2017

Ny hobby till semestern? 

SkruvatHar du semester och vill inte sitta still? DA tipsar om alternativa motionsformer - men tar inte ansvar för följderna.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Får vi hyra ut vårt hus i sommar?

Fråga DAEn läsare funderar på att hyra ut sitt radhus under semestern och undrar man måste betala skatt på pengarna. Dagens Arbetes ekonomiexpert Annika Creutzer reder ut vad som gäller.

GS arbetsmiljörapport

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13
Hämta mer