”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Stampens kris

Thomas Wahlström har full koll i kontrollrummet. Att moderbolaget Stampen är i kris tar han med ro. ”V-Tab i Västerås har gjort bra siffror. Kanske blir vi sålda, vem vet. Men jag har aldrig trott att vi ska gå i konkurs.” Foto: Mats Erlandsson
I rullkällaren har Eduard Davtjan och Kjell-Åke Sand bytt papper i en av tryckpressarna. ”Jag gillar mitt jobb och mina arbetskamrater har hjälpt mig så mycket. Jag hoppas att allt ska gå bra så att vi får fortsätta jobba”, säger Eduard. Foto: Mats Erlandsson
”Man tänkte på Saab”, säger Mikael Ryttersson om dagen då de fick veta att V-Tab var i rekonstruktion. Foto: Mats Erlandsson
György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson
Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson
”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

V-Tab fortsätter att leverera

Foto: TT

Foto: TT

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Nordens största tryckerikoncern

Koncernen Stampen
Stampen är en av Sveriges stora medie­koncerner. De ger ut Göteborgs-Posten, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten och Strömstads Tidning samt åtta gratistidningar.
Äger Nordens största tryckeri­koncern V-Tab, drive­r distributionsbolag, marknadsförings­bolag och
digitala mötesplatser.

V-Tab en del av Stampen
V-Tab är en viktig del av Stampen, som står för nästan hälften av hela koncernens omsättning.
Har drygt 650 anställda på tryckerier i Västerås, Södertälje, Vimmerby, Norrahammar, Falkenberg och Landvetter. Hade som mest 14 tryckerie­r. Enheterna i Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta och Östertälje har lagts ner. Tryckeriet i Backa stängdes i mars 2016 och ersattes av ett nytt tryckeri i Landvetter.

Risk för konkurs utan nya pengar
Stampens ackord är på 25 procent, vilket betyder att 75 procent av skulderna har strukits. Det räcker dock inte för att koncernen ska klara rekonstruktionen. Därför har ledningen sökt efter nya investerare som kan gå in med nytt kapital. Vid den här tidningens pressläggning finns inga andra uppgifter från Stampen än att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare om ”betydande belopp”. Kommer inga nya pengar finns fortfarande risk för konkurs.

Vad betyder rekonstruktion?
Företag som har svårt att betala sina skulder, men som på sikt har möjlighet att överleva, kan ansöka om rekonstruktion i stället för att gå i konkurs. Ofta ingår ett offentligt ackord, som betyder att fordringsägare (till exempel leverantörer) går med på att avstå från en del av sina fordringar.

Fotnot: Dagens Arbete trycks på V-Tab i Vimmerby.

”Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt”

Det var i våras som mediekoncernen Stampen tvingades be om skuldsanering. V-Tabs tryckeri i Västerås var ett av de 16 bolag i koncernen som drogs med. Räddningsprocessen har bockats av steg för steg.

I slutet av september bad koncernens bolag – för sista och avgörande gången – sina leverantörer om lov att få skriva ner sina skulder med 75 procent. Samtidigt som arbetet pågick som vanligt en tisdag på V-Tab i Västerås blev det ett ja i tingsrätten några kilometer därifrån.

– Verkligen goda nyheter, sa György Takács, ordförande för GS-facket på V-Tab i Västerås.
Beskedet innebär att man har kommit till det sista skedet i rekonstruktionen. Nu har bolagen i koncernen fyra månader på sig att betala 25 procent av sina gamla skulder. Sedan ska de vara ute på andra sidan och titta framåt.

När DA är på besök i Västerås tittar vi bakåt en stund. Då har det gått lite mer än fyra månader sedan alla anställda samlades till informationsmöten och fick veta att hela Stampenkoncernen – inklusive V-Tab – befann sig i rekonstruktion. Ett ord som förde tankarna till Saab.

– Man hade ju sett vad som hände med dem. Så man funderade på vad som skulle hända med oss, minns Thomas Wahlström i tryckeriets kontrollrum.

Den första tidens oro lade sig ändå rätt snabbt i Västerås. Lönegarantin fungerade så pengarna fanns på kontot den 25:e som vanligt. Leveranser av papper, färg och annat material till tryckeriet fortsatte och information om vad som hände kom regelbundet från ledningen. Produktionen rullade på, men framtiden låg i andras händer – ett avgörande steg var just om leverantörerna skulle godkänna att skriva ner sina fakturor med 75 procent för att rädda tryckeriet och resten av koncernen.

– Man vill bara vara igenom det. Men allt vi kan göra är att vänta och se vad som ska hända, säger Mikael Ryttersson innan han försvinner ut till tryckpressen.

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

V-Tab är en viktig del av Stampens affärsverksamhet. Enheten i Västerås och fem andra tryckerier drar tillsammans in nästan hälften av hela Stampenkoncernens intäkter. Och i Västerås går det riktigt bra. De har prisats för sin kvalitet flera gånger och levererar vinst år efter år.

Men pengarna har inte stannat där. De senaste fem åren har tryckeriet skickat 150 miljoner kronor i koncernbidrag till andra delar av Stampen som inte har gått lika bra. Kjell-Åke Sand, som byter papper i rullkällaren, blev inte särskilt överraskad när rekonstruktionen var ett faktum.

– Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt. Ibland har det känts som att alla pengar vi har tjänat har gått dit, ner i ett svart hål bara. Ju hårdare vi har jobbat, desto mer pengar har de fått.
Samtidigt vet han att det hör till spelreglerna när man ingår i en koncern, och han tycker ändå att det finns något positivt med rekonstruktionen.

– Den känns som en möjlighet, en omstart.

Det har skrivits mycket om mediejätten Stampen. Om dåliga affärer, slöseri med pengar och hur nära undergången de är. SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2015 ett helt program om Stampens imperiebygge, som inleddes med köpet av Centertidningar 2005 och fortsatte med en lång rad uppköp de följande åren. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans. Även tryckeriverksamheten svällde genom uppköp, och V-Tab blev Nordens största tryckerikoncern.

Affärerna gjordes till stor del med lånade pengar. Skulderna växte och vinst­erna dröjde samtidigt som 265 miljoner kronor delades ut till aktieägarna mellan 2005 och 2013. Siffrorna i årsredovisningen blåstes upp av ihåliga löften om framtida vinster. Trots att koncernens nye vd har sålt ut och rensat bland verksamheterna och lyckats vända förlust till vinst tömdes kassan. Överskottet gick åt till att betala dyra räntor och att amortera på lånen från bankerna, som ville ha tillbaka sina pengar så snabbt som möjligt. I maj 2016 gick det inte längre. Den stora mediekoncernen behövde en skuldsanering.

Thomas Wahlström i kontrollrummet i Västerås har försökt att inte lyssna på alla rykten och spekulationer som har förekommit.

– Jag vill ha fakta. Vi kan inte göra något åt det som har varit. Jag förlitar mig på att mina chefer gör så gott de kan, så fortsätter vi att göra det vi kan.

De flesta vi talar med delar Thomas inställning. Vilka beslut koncernledningen har fattat eller vad de har gjort med pengarna får stå för dem. Hur härvan ska röjas upp får andra sköta. Här fokuserar man på att trycka tidningar och man ser till att göra det riktigt bra.

Stampens omtalade uppköpsfest misslyckades bevisligen. Men det är lätt att vara efterklok, resonerar György Takács och Tony Heiskanen i fackklubbens styrelse.

– Jag har full förståelse för att de ville investera sig in i framtiden. Men vad jag erfar så var man tvåa på vissa bollar. Vi inom facken fick till exempel information om att man skulle skapa en spelsajt, men det måste ha varit svårt att slå sig in på en marknad där det redan fanns en etablerad aktör. Det var klokt att se om sitt hus för framtiden, men de låga nätintäkterna har ju varit en besvikelse för de flesta, säger György Takács.

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

 

Under rekonstruktionens gång har de ändå inte varit särskilt oroliga för sin egen arbetsplats. V-Tab har sedan en tid lagt ner flera av sina tryckerier och koncentrerat produktionen till dagens sex enheter för att effektivisera och spara pengar. Västerås finns fortfarande kvar och går som sagt med vinst.

Hur känns det att tvingas in i Stampens rekonstruktion fast ni är lönsamma och har bidragit med så mycket pengar?

– Det är ingen som vet hur det hade varit om vi inte hade ingått i en stor koncern. Det fanns två alternativ 2005 – att gå in i V-Tab för att samarbeta eller att fortsätta som ensamt tryckeri, säger Tony Heiskanen.

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

Hade de ens funnits kvar i så fall? Johan Berggren är platschef i Västerås och har jobbat här sedan 90-talet då han började som tryckare. Hela tiden har branschen brottats med hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande tidningsupplagor.

– Vi har fått mer jobb här när andra enheter i V-Tab har lagts ner. Så för oss har det varit en fördel att vara en del av V-Tab, säger Johan Berggren.

För många medarbetare på andra enheter har de senaste åren varit oroliga och i vissa fall slutat med nedläggning och förlorade jobb. Den hårda verkligheten kommer inte att se annorlunda ut efter rekonstruktionen. Det är fortfarande en tuff bransch som krymper och fler svenska tryckerier kommer med säkerhet att läggas ner, tror Johan Berggren.

– Jag tror att V-Tab har gått före med att koncentrera till färre enheter. Det kanske är därför vi har gått bra ekonomiskt.

Nu är ackordet godkänt och rekonstruktionen kan fortsätta enligt plan. För att klara framtiden gäller det att leverera bra kvalitet, och det engagemanget finns verkligen ute på skiften, säger han. Även om de anställda själva säger att de inte har makten att göra något för att klara rekonstruktionen är Johan Berggren av en annan uppfattning.

– Det är framför allt allas engagemang som gör det möjligt. Att alla gör sitt absolut bästa.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

Sätter färg på Sverige

ÖGONBLICKETKlockan är 10.06 på Snickerifabriken i Visby.

”Digitali­seringen är inget kafferep”

KRÖNIKATeknikskiftet som sker nu kommer att kräva ett starkt folkligt engagemang, inte minst på arbetsmarknaden. Men lyckas vi hålla ihop kan det bli riktigt bra.

Hämta mer