”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Stampens kris

Thomas Wahlström har full koll i kontrollrummet. Att moderbolaget Stampen är i kris tar han med ro. ”V-Tab i Västerås har gjort bra siffror. Kanske blir vi sålda, vem vet. Men jag har aldrig trott att vi ska gå i konkurs.” Foto: Mats Erlandsson
I rullkällaren har Eduard Davtjan och Kjell-Åke Sand bytt papper i en av tryckpressarna. ”Jag gillar mitt jobb och mina arbetskamrater har hjälpt mig så mycket. Jag hoppas att allt ska gå bra så att vi får fortsätta jobba”, säger Eduard. Foto: Mats Erlandsson
”Man tänkte på Saab”, säger Mikael Ryttersson om dagen då de fick veta att V-Tab var i rekonstruktion. Foto: Mats Erlandsson
György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson
Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson
”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

V-Tab fortsätter att leverera

Foto: TT

Foto: TT

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Nordens största tryckerikoncern

Koncernen Stampen
Stampen är en av Sveriges stora medie­koncerner. De ger ut Göteborgs-Posten, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten och Strömstads Tidning samt åtta gratistidningar.
Äger Nordens största tryckeri­koncern V-Tab, drive­r distributionsbolag, marknadsförings­bolag och
digitala mötesplatser.

V-Tab en del av Stampen
V-Tab är en viktig del av Stampen, som står för nästan hälften av hela koncernens omsättning.
Har drygt 650 anställda på tryckerier i Västerås, Södertälje, Vimmerby, Norrahammar, Falkenberg och Landvetter. Hade som mest 14 tryckerie­r. Enheterna i Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta och Östertälje har lagts ner. Tryckeriet i Backa stängdes i mars 2016 och ersattes av ett nytt tryckeri i Landvetter.

Risk för konkurs utan nya pengar
Stampens ackord är på 25 procent, vilket betyder att 75 procent av skulderna har strukits. Det räcker dock inte för att koncernen ska klara rekonstruktionen. Därför har ledningen sökt efter nya investerare som kan gå in med nytt kapital. Vid den här tidningens pressläggning finns inga andra uppgifter från Stampen än att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare om ”betydande belopp”. Kommer inga nya pengar finns fortfarande risk för konkurs.

Vad betyder rekonstruktion?
Företag som har svårt att betala sina skulder, men som på sikt har möjlighet att överleva, kan ansöka om rekonstruktion i stället för att gå i konkurs. Ofta ingår ett offentligt ackord, som betyder att fordringsägare (till exempel leverantörer) går med på att avstå från en del av sina fordringar.

Fotnot: Dagens Arbete trycks på V-Tab i Vimmerby.

”Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt”

Det var i våras som mediekoncernen Stampen tvingades be om skuldsanering. V-Tabs tryckeri i Västerås var ett av de 16 bolag i koncernen som drogs med. Räddningsprocessen har bockats av steg för steg.

I slutet av september bad koncernens bolag – för sista och avgörande gången – sina leverantörer om lov att få skriva ner sina skulder med 75 procent. Samtidigt som arbetet pågick som vanligt en tisdag på V-Tab i Västerås blev det ett ja i tingsrätten några kilometer därifrån.

– Verkligen goda nyheter, sa György Takács, ordförande för GS-facket på V-Tab i Västerås.
Beskedet innebär att man har kommit till det sista skedet i rekonstruktionen. Nu har bolagen i koncernen fyra månader på sig att betala 25 procent av sina gamla skulder. Sedan ska de vara ute på andra sidan och titta framåt.

När DA är på besök i Västerås tittar vi bakåt en stund. Då har det gått lite mer än fyra månader sedan alla anställda samlades till informationsmöten och fick veta att hela Stampenkoncernen – inklusive V-Tab – befann sig i rekonstruktion. Ett ord som förde tankarna till Saab.

– Man hade ju sett vad som hände med dem. Så man funderade på vad som skulle hända med oss, minns Thomas Wahlström i tryckeriets kontrollrum.

Den första tidens oro lade sig ändå rätt snabbt i Västerås. Lönegarantin fungerade så pengarna fanns på kontot den 25:e som vanligt. Leveranser av papper, färg och annat material till tryckeriet fortsatte och information om vad som hände kom regelbundet från ledningen. Produktionen rullade på, men framtiden låg i andras händer – ett avgörande steg var just om leverantörerna skulle godkänna att skriva ner sina fakturor med 75 procent för att rädda tryckeriet och resten av koncernen.

– Man vill bara vara igenom det. Men allt vi kan göra är att vänta och se vad som ska hända, säger Mikael Ryttersson innan han försvinner ut till tryckpressen.

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

V-Tab är en viktig del av Stampens affärsverksamhet. Enheten i Västerås och fem andra tryckerier drar tillsammans in nästan hälften av hela Stampenkoncernens intäkter. Och i Västerås går det riktigt bra. De har prisats för sin kvalitet flera gånger och levererar vinst år efter år.

Men pengarna har inte stannat där. De senaste fem åren har tryckeriet skickat 150 miljoner kronor i koncernbidrag till andra delar av Stampen som inte har gått lika bra. Kjell-Åke Sand, som byter papper i rullkällaren, blev inte särskilt överraskad när rekonstruktionen var ett faktum.

– Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt. Ibland har det känts som att alla pengar vi har tjänat har gått dit, ner i ett svart hål bara. Ju hårdare vi har jobbat, desto mer pengar har de fått.
Samtidigt vet han att det hör till spelreglerna när man ingår i en koncern, och han tycker ändå att det finns något positivt med rekonstruktionen.

– Den känns som en möjlighet, en omstart.

Det har skrivits mycket om mediejätten Stampen. Om dåliga affärer, slöseri med pengar och hur nära undergången de är. SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2015 ett helt program om Stampens imperiebygge, som inleddes med köpet av Centertidningar 2005 och fortsatte med en lång rad uppköp de följande åren. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans. Även tryckeriverksamheten svällde genom uppköp, och V-Tab blev Nordens största tryckerikoncern.

Affärerna gjordes till stor del med lånade pengar. Skulderna växte och vinst­erna dröjde samtidigt som 265 miljoner kronor delades ut till aktieägarna mellan 2005 och 2013. Siffrorna i årsredovisningen blåstes upp av ihåliga löften om framtida vinster. Trots att koncernens nye vd har sålt ut och rensat bland verksamheterna och lyckats vända förlust till vinst tömdes kassan. Överskottet gick åt till att betala dyra räntor och att amortera på lånen från bankerna, som ville ha tillbaka sina pengar så snabbt som möjligt. I maj 2016 gick det inte längre. Den stora mediekoncernen behövde en skuldsanering.

Thomas Wahlström i kontrollrummet i Västerås har försökt att inte lyssna på alla rykten och spekulationer som har förekommit.

– Jag vill ha fakta. Vi kan inte göra något åt det som har varit. Jag förlitar mig på att mina chefer gör så gott de kan, så fortsätter vi att göra det vi kan.

De flesta vi talar med delar Thomas inställning. Vilka beslut koncernledningen har fattat eller vad de har gjort med pengarna får stå för dem. Hur härvan ska röjas upp får andra sköta. Här fokuserar man på att trycka tidningar och man ser till att göra det riktigt bra.

Stampens omtalade uppköpsfest misslyckades bevisligen. Men det är lätt att vara efterklok, resonerar György Takács och Tony Heiskanen i fackklubbens styrelse.

– Jag har full förståelse för att de ville investera sig in i framtiden. Men vad jag erfar så var man tvåa på vissa bollar. Vi inom facken fick till exempel information om att man skulle skapa en spelsajt, men det måste ha varit svårt att slå sig in på en marknad där det redan fanns en etablerad aktör. Det var klokt att se om sitt hus för framtiden, men de låga nätintäkterna har ju varit en besvikelse för de flesta, säger György Takács.

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

 

Under rekonstruktionens gång har de ändå inte varit särskilt oroliga för sin egen arbetsplats. V-Tab har sedan en tid lagt ner flera av sina tryckerier och koncentrerat produktionen till dagens sex enheter för att effektivisera och spara pengar. Västerås finns fortfarande kvar och går som sagt med vinst.

Hur känns det att tvingas in i Stampens rekonstruktion fast ni är lönsamma och har bidragit med så mycket pengar?

– Det är ingen som vet hur det hade varit om vi inte hade ingått i en stor koncern. Det fanns två alternativ 2005 – att gå in i V-Tab för att samarbeta eller att fortsätta som ensamt tryckeri, säger Tony Heiskanen.

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

Hade de ens funnits kvar i så fall? Johan Berggren är platschef i Västerås och har jobbat här sedan 90-talet då han började som tryckare. Hela tiden har branschen brottats med hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande tidningsupplagor.

– Vi har fått mer jobb här när andra enheter i V-Tab har lagts ner. Så för oss har det varit en fördel att vara en del av V-Tab, säger Johan Berggren.

För många medarbetare på andra enheter har de senaste åren varit oroliga och i vissa fall slutat med nedläggning och förlorade jobb. Den hårda verkligheten kommer inte att se annorlunda ut efter rekonstruktionen. Det är fortfarande en tuff bransch som krymper och fler svenska tryckerier kommer med säkerhet att läggas ner, tror Johan Berggren.

– Jag tror att V-Tab har gått före med att koncentrera till färre enheter. Det kanske är därför vi har gått bra ekonomiskt.

Nu är ackordet godkänt och rekonstruktionen kan fortsätta enligt plan. För att klara framtiden gäller det att leverera bra kvalitet, och det engagemanget finns verkligen ute på skiften, säger han. Även om de anställda själva säger att de inte har makten att göra något för att klara rekonstruktionen är Johan Berggren av en annan uppfattning.

– Det är framför allt allas engagemang som gör det möjligt. Att alla gör sitt absolut bästa.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Bosse sa nej till stressen

DA GRANSKAR.Samhall ska öka de anställdas effektivitet, färre ska göra samma jobb. Samtidigt ökar sjukskrivningarna bland arbetarna. Bosse blev ett offer för det uppdrivna tempot och stressen. Ekonomin rasade när han felaktigt skickades hem utan lön.

Samhall vill ha effektivare medarbetare

Nästan en person mindre på varje uppdrag, i snitt. Så ska Samhall komma tillrätta med den pressade ekonomiska situationen.

Forskare: Det måste finnas marginaler i arbetsmiljön

Nya miljöer och många intryck kan skapa problem för anställda med autism och adhd, enligt forskaren Tatja Hirvikoski. "Om individen inte har marginaler, så måste arbetsmiljön ha det."

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer