”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Stampens kris

Thomas Wahlström har full koll i kontrollrummet. Att moderbolaget Stampen är i kris tar han med ro. ”V-Tab i Västerås har gjort bra siffror. Kanske blir vi sålda, vem vet. Men jag har aldrig trott att vi ska gå i konkurs.” Foto: Mats Erlandsson
I rullkällaren har Eduard Davtjan och Kjell-Åke Sand bytt papper i en av tryckpressarna. ”Jag gillar mitt jobb och mina arbetskamrater har hjälpt mig så mycket. Jag hoppas att allt ska gå bra så att vi får fortsätta jobba”, säger Eduard. Foto: Mats Erlandsson
”Man tänkte på Saab”, säger Mikael Ryttersson om dagen då de fick veta att V-Tab var i rekonstruktion. Foto: Mats Erlandsson
György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson
Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson
”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

V-Tab fortsätter att leverera

Foto: TT

Foto: TT

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Nordens största tryckerikoncern

Koncernen Stampen
Stampen är en av Sveriges stora medie­koncerner. De ger ut Göteborgs-Posten, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten och Strömstads Tidning samt åtta gratistidningar.
Äger Nordens största tryckeri­koncern V-Tab, drive­r distributionsbolag, marknadsförings­bolag och
digitala mötesplatser.

V-Tab en del av Stampen
V-Tab är en viktig del av Stampen, som står för nästan hälften av hela koncernens omsättning.
Har drygt 650 anställda på tryckerier i Västerås, Södertälje, Vimmerby, Norrahammar, Falkenberg och Landvetter. Hade som mest 14 tryckerie­r. Enheterna i Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta och Östertälje har lagts ner. Tryckeriet i Backa stängdes i mars 2016 och ersattes av ett nytt tryckeri i Landvetter.

Risk för konkurs utan nya pengar
Stampens ackord är på 25 procent, vilket betyder att 75 procent av skulderna har strukits. Det räcker dock inte för att koncernen ska klara rekonstruktionen. Därför har ledningen sökt efter nya investerare som kan gå in med nytt kapital. Vid den här tidningens pressläggning finns inga andra uppgifter från Stampen än att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare om ”betydande belopp”. Kommer inga nya pengar finns fortfarande risk för konkurs.

Vad betyder rekonstruktion?
Företag som har svårt att betala sina skulder, men som på sikt har möjlighet att överleva, kan ansöka om rekonstruktion i stället för att gå i konkurs. Ofta ingår ett offentligt ackord, som betyder att fordringsägare (till exempel leverantörer) går med på att avstå från en del av sina fordringar.

Fotnot: Dagens Arbete trycks på V-Tab i Vimmerby.

”Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt”

Det var i våras som mediekoncernen Stampen tvingades be om skuldsanering. V-Tabs tryckeri i Västerås var ett av de 16 bolag i koncernen som drogs med. Räddningsprocessen har bockats av steg för steg.

I slutet av september bad koncernens bolag – för sista och avgörande gången – sina leverantörer om lov att få skriva ner sina skulder med 75 procent. Samtidigt som arbetet pågick som vanligt en tisdag på V-Tab i Västerås blev det ett ja i tingsrätten några kilometer därifrån.

– Verkligen goda nyheter, sa György Takács, ordförande för GS-facket på V-Tab i Västerås.
Beskedet innebär att man har kommit till det sista skedet i rekonstruktionen. Nu har bolagen i koncernen fyra månader på sig att betala 25 procent av sina gamla skulder. Sedan ska de vara ute på andra sidan och titta framåt.

När DA är på besök i Västerås tittar vi bakåt en stund. Då har det gått lite mer än fyra månader sedan alla anställda samlades till informationsmöten och fick veta att hela Stampenkoncernen – inklusive V-Tab – befann sig i rekonstruktion. Ett ord som förde tankarna till Saab.

– Man hade ju sett vad som hände med dem. Så man funderade på vad som skulle hända med oss, minns Thomas Wahlström i tryckeriets kontrollrum.

Den första tidens oro lade sig ändå rätt snabbt i Västerås. Lönegarantin fungerade så pengarna fanns på kontot den 25:e som vanligt. Leveranser av papper, färg och annat material till tryckeriet fortsatte och information om vad som hände kom regelbundet från ledningen. Produktionen rullade på, men framtiden låg i andras händer – ett avgörande steg var just om leverantörerna skulle godkänna att skriva ner sina fakturor med 75 procent för att rädda tryckeriet och resten av koncernen.

– Man vill bara vara igenom det. Men allt vi kan göra är att vänta och se vad som ska hända, säger Mikael Ryttersson innan han försvinner ut till tryckpressen.

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

V-Tab är en viktig del av Stampens affärsverksamhet. Enheten i Västerås och fem andra tryckerier drar tillsammans in nästan hälften av hela Stampenkoncernens intäkter. Och i Västerås går det riktigt bra. De har prisats för sin kvalitet flera gånger och levererar vinst år efter år.

Men pengarna har inte stannat där. De senaste fem åren har tryckeriet skickat 150 miljoner kronor i koncernbidrag till andra delar av Stampen som inte har gått lika bra. Kjell-Åke Sand, som byter papper i rullkällaren, blev inte särskilt överraskad när rekonstruktionen var ett faktum.

– Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt. Ibland har det känts som att alla pengar vi har tjänat har gått dit, ner i ett svart hål bara. Ju hårdare vi har jobbat, desto mer pengar har de fått.
Samtidigt vet han att det hör till spelreglerna när man ingår i en koncern, och han tycker ändå att det finns något positivt med rekonstruktionen.

– Den känns som en möjlighet, en omstart.

Det har skrivits mycket om mediejätten Stampen. Om dåliga affärer, slöseri med pengar och hur nära undergången de är. SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2015 ett helt program om Stampens imperiebygge, som inleddes med köpet av Centertidningar 2005 och fortsatte med en lång rad uppköp de följande åren. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans. Även tryckeriverksamheten svällde genom uppköp, och V-Tab blev Nordens största tryckerikoncern.

Affärerna gjordes till stor del med lånade pengar. Skulderna växte och vinst­erna dröjde samtidigt som 265 miljoner kronor delades ut till aktieägarna mellan 2005 och 2013. Siffrorna i årsredovisningen blåstes upp av ihåliga löften om framtida vinster. Trots att koncernens nye vd har sålt ut och rensat bland verksamheterna och lyckats vända förlust till vinst tömdes kassan. Överskottet gick åt till att betala dyra räntor och att amortera på lånen från bankerna, som ville ha tillbaka sina pengar så snabbt som möjligt. I maj 2016 gick det inte längre. Den stora mediekoncernen behövde en skuldsanering.

Thomas Wahlström i kontrollrummet i Västerås har försökt att inte lyssna på alla rykten och spekulationer som har förekommit.

– Jag vill ha fakta. Vi kan inte göra något åt det som har varit. Jag förlitar mig på att mina chefer gör så gott de kan, så fortsätter vi att göra det vi kan.

De flesta vi talar med delar Thomas inställning. Vilka beslut koncernledningen har fattat eller vad de har gjort med pengarna får stå för dem. Hur härvan ska röjas upp får andra sköta. Här fokuserar man på att trycka tidningar och man ser till att göra det riktigt bra.

Stampens omtalade uppköpsfest misslyckades bevisligen. Men det är lätt att vara efterklok, resonerar György Takács och Tony Heiskanen i fackklubbens styrelse.

– Jag har full förståelse för att de ville investera sig in i framtiden. Men vad jag erfar så var man tvåa på vissa bollar. Vi inom facken fick till exempel information om att man skulle skapa en spelsajt, men det måste ha varit svårt att slå sig in på en marknad där det redan fanns en etablerad aktör. Det var klokt att se om sitt hus för framtiden, men de låga nätintäkterna har ju varit en besvikelse för de flesta, säger György Takács.

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

 

Under rekonstruktionens gång har de ändå inte varit särskilt oroliga för sin egen arbetsplats. V-Tab har sedan en tid lagt ner flera av sina tryckerier och koncentrerat produktionen till dagens sex enheter för att effektivisera och spara pengar. Västerås finns fortfarande kvar och går som sagt med vinst.

Hur känns det att tvingas in i Stampens rekonstruktion fast ni är lönsamma och har bidragit med så mycket pengar?

– Det är ingen som vet hur det hade varit om vi inte hade ingått i en stor koncern. Det fanns två alternativ 2005 – att gå in i V-Tab för att samarbeta eller att fortsätta som ensamt tryckeri, säger Tony Heiskanen.

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

Hade de ens funnits kvar i så fall? Johan Berggren är platschef i Västerås och har jobbat här sedan 90-talet då han började som tryckare. Hela tiden har branschen brottats med hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande tidningsupplagor.

– Vi har fått mer jobb här när andra enheter i V-Tab har lagts ner. Så för oss har det varit en fördel att vara en del av V-Tab, säger Johan Berggren.

För många medarbetare på andra enheter har de senaste åren varit oroliga och i vissa fall slutat med nedläggning och förlorade jobb. Den hårda verkligheten kommer inte att se annorlunda ut efter rekonstruktionen. Det är fortfarande en tuff bransch som krymper och fler svenska tryckerier kommer med säkerhet att läggas ner, tror Johan Berggren.

– Jag tror att V-Tab har gått före med att koncentrera till färre enheter. Det kanske är därför vi har gått bra ekonomiskt.

Nu är ackordet godkänt och rekonstruktionen kan fortsätta enligt plan. För att klara framtiden gäller det att leverera bra kvalitet, och det engagemanget finns verkligen ute på skiften, säger han. Även om de anställda själva säger att de inte har makten att göra något för att klara rekonstruktionen är Johan Berggren av en annan uppfattning.

– Det är framför allt allas engagemang som gör det möjligt. Att alla gör sitt absolut bästa.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

Hämta mer