”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Den nya skogsindustrin

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Foto: Creative commons

Foto: Björn Tesch

Debatt Framtidens textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske också produceras här i Sverige. Men det krävs att vi redan i forskningsstadiet tar sikte på industriproduktionen, skriver Birgitta Sundblad på forskningsinstitutet Innventia.

Om skribenten:

Birgitta Sundblad är divisionschef för RISE Bioekonomi som nu omfattar bl.a. Innventia som arbetar med forskning och innovationer baserade på råvara från skogen.

Skogsindustrin har en viktig roll att spela i den framtida bioekonomin. Den kan erbjuda lösningar för många av samhällets stora utmaningar både på lokal och global nivå. Avancerade produkter baserade på trä har i många fall en lägre miljöpåverkan och kan ersätta icke förnybara produkter, såsom bomull, stål och fossila bränslen. I flera fall skulle det dessutom betyda att produktion som i dag sker utomlands istället kan ske i Sverige.

När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

Som forskningsinstitut och innovationspartner till industrin vet vi det. Men vi vet också att det finns utmaningar. En utmaning är att kunna prioritera bland alla möjligheter som står till buds och utnyttja skogsråvarans egenskaper på bästa sätt. Och är verkligen marknaden redo att ersätta de traditionella materialen? När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

I en omfattande internationell enkätstudie som vi genomförde tillsammans med analysföretaget Kairos Future våren 2016 frågade vi 2 500 konsumenter i fem länder – Sverige, Tyskland, Brasilien, Kina och USA – om deras tankar och attityder kopplat till hållbarhet, miljö, material och påverkan. De flesta som svarade på enkäten är eniga om att det är vi konsumenter som själva bäst kan påverka utvecklingen genom våra konsumtions- och livsstilsval.

Vi frågade också mer specifikt om material. Vilka upplevs som exklusiva, pålitliga, hållbara respektive miljövänliga? Vi ville förstå hur man associerar och relaterar material till olika upplevda värden. Svaren var något förvånande. Om man till exempel talar om ”biobaserade material” upplevs det inte som positivt utan snarare opålitligt och inte särskilt exklusivt. Med trä, däremot, är det helt tvärtom. De som svarat på enkäten ansåg att trä var exklusivt och hållbart, fast det ju egentligen också är ett biobaserat material.

Här finns uppenbarligen ett dilemma. Människor vill göra aktiva val som bidrar till en hållbar samhällsutveckling men har svårt att relatera till ordet ”biobaserat” och vad det innebär. Det är givetvis en utmaning. I slutändan är det ju konsumenterna som sätter villkoren för förändring.

De nya materialen måste bevisa sina fördelar för att konsumenten ska bli övertygad. På samma sätt måste nya tillverkningsprocesser bevisas kunna fungera i verkligheten för att inte sluta som en forskningsrapport i bokhyllan. Det som framställdes i några gram på labbet måste bevisas vara möjligt att producera i ton i fabriken.

För att studera och hantera de utmaningar som följer med uppskalning har forskningsinstituten ett stort antal test- och demonstrationsanläggningar. På Innventia finns en pilotpappersmaskin som vi till exempel testar nya textilliknande material på. Vi har också en expanderande infrastruktur för att utvärdera kolfiber från lignin som är en biprodukt från massabruket.

Forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT går nu samman i RISE. Detta är ett initiativ från svenska staten för att skapa en samlad institutssektor som kan bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. I Forskningspropositionen Prop. 2016/17:50 som kom i slutet av november nämns särskilt betydelsen av test- och demonstrationsanläggningar för att korta tiden från forskning till industriell produktion. Vi hoppas se en fortsatt utveckling av dessa resurser.

Den framtida bioekonomins textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske till och med produceras här i Sverige. Vilka de blir, hur de ska produceras och när de blir tillgängliga kommer till stor del vara beroende av att det finns infrastruktur med både expertis, samverkan och tillgång på avancerad utrustning. Här spelar instituten en viktig roll. Med vår bredd av spetskompetens, nätverk för att driva forskning och innovation samt våra test- och demonstrationsanläggningar som kan skala upp idéer från forskning till industriproduktion är vi beredda att axla den rollen.

Fotnot: Innventia, SP och Swedish ICT går samman i RISE för att skapa en samlad institutssektor och bli en starkare innovationspartner för näringsliv och samhälle. Vid årsskiftet byter vi namn till RISE.

Birgitta Sundblad
divisionschef för RISE Bioekonomi

 

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Billigare att sparka än säga upp

”Problemet ligger i las”

DEBATTDet är inte arbetsgivarna som kringgår lagen om anställningsskydd utan snarare själva lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp. Det menar Lars Askelöf, förhandlingschef på Ikem.

”Vi fortsätter tills detta upphör”

DEBATTAtt arbetsgivarna avskedar istället för att säga upp skadar balansen och sätter las åt sidan. IF Metall kommer i varje fall där detta sker ta ärendet till domstol, skriver Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist.

1

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

De otrygga behöver draghjälp

LEDARKRÖNIKA"Det är dags att bredda kravet. Ett fack för fast anställda tjänstemän och arbetare – OCH inhyrda och visstidare på samma arbetsplats. De otrygga behöver draghjälp, skriver Jeanette Herulf.

”Gärna handel – men inte fler vapen”

DEBATT”Den svenska regeringen måste sluta att springa vapenindustrins intressen i Colombia, Filipinerna och Saudiarabien”, skriver Håkan Svenneling, riksdagsledamot och handelspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Helt rätt, Jan Björklund

LEDARE"Den historiska alliansen mellan Socialdemokrater och Liberaler i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå", skriver Helle Klein.

3

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

Hyresrätter i hela landet brinner upp

KrönikaStockholmarna förmådde välja medmänsklighet efter terrordådet. Men när ska hyreslagen bli human?

1

Rimligare villkor på jobbet - viktigare än sjuktal

LEDARKRÖNIKAKanske kan vi lämna den aggressiva debatten om människor fuskar eller inte och i stället se till att människor orkar med arbetslivet, skriver Jeanette Herulf.

"Vi är här för att stanna"

Det har upplevts både vinster och förluster, men jag tror ändå att många kommer att lämna kongressen 2017 med känslan av att det går en frisk fläkt igenom förbundet, skriver Sara Flink.

Flyg lilla fågel, flyg

GästkrönikaGanska ofta är IF Metall lite som ett fågelbo. Men om medlemmarna inte får lära sig att flyga, hur ska då industriarbetarnas röster kunna lyftas i debatten?, skriver Sara Flink.

Nu är hon här – låt det sjunka in

Gästkrönika"Vi är starka, och ska inte underskattas. Sakta men säkert tar vi plats. De 130 år som har passerat visar att trägen vinner", skriver Sara Flink om att IF Metall nu leds av en kvinna.

IF Metalls kongress

Förnyelsens vindar blåser i facket

Det blåser förnyelsens vindar. I helgen som gick fick Sverige en kardinal och ett svenskt VM-guld i hockey. Men nästan lika stort var valet av ny ordförande hos IF Metall.

1

Bevara fackets folkrörelsesjäl

LEDARENär extremismens sanningssägare ropar på revolution är det dags att hylla reformismen, den långsamma demokratin.

Ny krönikör

"I vissas ögon är jag ett freak"

KrönikaDA:s nya krönikör Carl Linnaeus slår ett slag för "hårdrockens vackra fulhet".

Fikarumshatet

Han hade nog deltagit – om han blivit inbjuden

Ledarkrönika Jeanette Herulf minns en döv man på en industri i södra Sverige och tänker på likheten mellan honom och dem som ännu inte fått lära sig svenska.

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

Det nya arbetslivet

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"

KRÖNIKA"Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan", skriver Malena Ernman.

4

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

LedarkrönikaInkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

4

"Bryt tystnaden kring vår vapenexport"

DEBATT"Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?" Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

1

Det våras för Sverige

LEDAREÄven om inte vädret lät påskina någon vår kunde regeringen presentera sin vårbudget. Det blåser betydligt varmare ekonomiska vindar än de isvindar som blåste utanför Rosenbad och Riksdagen.

Vill du ha din frihet får du försvara den

Krönika"Den okuvliga friheten är en boktitel som träffar rätt. För vår egen samtid visar med isande tydlighet att det inte finns något vaccin mot totalitära ideologier eller ledare", skriver Daniel Mathisen, efter att ha läst Per Anders Fogelströms efter 80 år nyutgivna bok.

När Las går sönder, måste politikerna laga lagen

DebattS måste ta ställning för tillsvidareanställningar där heltid är norm och stoppa avarter som hyvling av arbetstiderna. Först då kan uppgivenheten vändas till framtidshopp, skriver förbundsordaförandena för GS, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

1

Från Asbury Park till Huaröd

KRÖNIKAEn dag kan även din hemby drabbas av låttext-turism

1

Än lever 
industriavtalet 


LedareArbetsfred i tre år fick kosta arbetsgivarna högre 
löneökningar än de tänkt sig och en låglönesatsning.

1

Avtal 2017

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

"Uthyrd och utsliten – redan för 20 år sen"

LEDARKRÖNIKAFör 20 år sedan träffade Jeanette Herulf en inhyrd som fick köpa sina skyddshandskar själv. Har det inte hänt något sen dess?

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Hämta mer