”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Jag önskar vi ska förstå att vägen framåt kräver några steg tillbaka.”Krönika, Malena Ernman.

Framtidens industri

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Foto: Creative commons

Foto: Björn Tesch

Debatt Framtidens textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske också produceras här i Sverige. Men det krävs att vi redan i forskningsstadiet tar sikte på industriproduktionen, skriver Birgitta Sundblad på forskningsinstitutet Innventia.

Om skribenten:

Birgitta Sundblad är divisionschef för RISE Bioekonomi som nu omfattar bl.a. Innventia som arbetar med forskning och innovationer baserade på råvara från skogen.

Skogsindustrin har en viktig roll att spela i den framtida bioekonomin. Den kan erbjuda lösningar för många av samhällets stora utmaningar både på lokal och global nivå. Avancerade produkter baserade på trä har i många fall en lägre miljöpåverkan och kan ersätta icke förnybara produkter, såsom bomull, stål och fossila bränslen. I flera fall skulle det dessutom betyda att produktion som i dag sker utomlands istället kan ske i Sverige.

När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

Som forskningsinstitut och innovationspartner till industrin vet vi det. Men vi vet också att det finns utmaningar. En utmaning är att kunna prioritera bland alla möjligheter som står till buds och utnyttja skogsråvarans egenskaper på bästa sätt. Och är verkligen marknaden redo att ersätta de traditionella materialen? När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

I en omfattande internationell enkätstudie som vi genomförde tillsammans med analysföretaget Kairos Future våren 2016 frågade vi 2 500 konsumenter i fem länder – Sverige, Tyskland, Brasilien, Kina och USA – om deras tankar och attityder kopplat till hållbarhet, miljö, material och påverkan. De flesta som svarade på enkäten är eniga om att det är vi konsumenter som själva bäst kan påverka utvecklingen genom våra konsumtions- och livsstilsval.

Vi frågade också mer specifikt om material. Vilka upplevs som exklusiva, pålitliga, hållbara respektive miljövänliga? Vi ville förstå hur man associerar och relaterar material till olika upplevda värden. Svaren var något förvånande. Om man till exempel talar om ”biobaserade material” upplevs det inte som positivt utan snarare opålitligt och inte särskilt exklusivt. Med trä, däremot, är det helt tvärtom. De som svarat på enkäten ansåg att trä var exklusivt och hållbart, fast det ju egentligen också är ett biobaserat material.

Här finns uppenbarligen ett dilemma. Människor vill göra aktiva val som bidrar till en hållbar samhällsutveckling men har svårt att relatera till ordet ”biobaserat” och vad det innebär. Det är givetvis en utmaning. I slutändan är det ju konsumenterna som sätter villkoren för förändring.

De nya materialen måste bevisa sina fördelar för att konsumenten ska bli övertygad. På samma sätt måste nya tillverkningsprocesser bevisas kunna fungera i verkligheten för att inte sluta som en forskningsrapport i bokhyllan. Det som framställdes i några gram på labbet måste bevisas vara möjligt att producera i ton i fabriken.

För att studera och hantera de utmaningar som följer med uppskalning har forskningsinstituten ett stort antal test- och demonstrationsanläggningar. På Innventia finns en pilotpappersmaskin som vi till exempel testar nya textilliknande material på. Vi har också en expanderande infrastruktur för att utvärdera kolfiber från lignin som är en biprodukt från massabruket.

Forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT går nu samman i RISE. Detta är ett initiativ från svenska staten för att skapa en samlad institutssektor som kan bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. I Forskningspropositionen Prop. 2016/17:50 som kom i slutet av november nämns särskilt betydelsen av test- och demonstrationsanläggningar för att korta tiden från forskning till industriell produktion. Vi hoppas se en fortsatt utveckling av dessa resurser.

Den framtida bioekonomins textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske till och med produceras här i Sverige. Vilka de blir, hur de ska produceras och när de blir tillgängliga kommer till stor del vara beroende av att det finns infrastruktur med både expertis, samverkan och tillgång på avancerad utrustning. Här spelar instituten en viktig roll. Med vår bredd av spetskompetens, nätverk för att driva forskning och innovation samt våra test- och demonstrationsanläggningar som kan skala upp idéer från forskning till industriproduktion är vi beredda att axla den rollen.

Fotnot: Innventia, SP och Swedish ICT går samman i RISE för att skapa en samlad institutssektor och bli en starkare innovationspartner för näringsliv och samhälle. Vid årsskiftet byter vi namn till RISE.

Birgitta Sundblad
divisionschef för RISE Bioekonomi

 

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

1

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

1

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

LEDARKRÖNIKAVisst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

3

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

LEDARE#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

5

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

1

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Ledare”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

1

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

LedarkrönikaFörr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Hämta mer