"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Det lettiska byggföretaget Laval försattes i blockad i samband med bygga ett skolbygge i Vaxholm 2004. Foto: Bertil Ericson/TT

Lex Laval rivs upp

ANALYS Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar och politiska församlingar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital.

Lex Laval ska rivas upp. Därmed tillåts facken kunna ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut på utländska företag som tillfälligt verkar i Sverige. I övermorgon bestämmer sig regeringen för det förslag som riksdagen senare kommer att få ta ställning till.

Kanske är det slumpen, kanske är tidpunkten symbolisk vald. Lucia och Lex Laval har sina beröringspunkter.

När regeringen dagen innan Lucia meddelar att den är beredd att gå från ord till handling i frågan om Lex Laval är det nästan på dagen precis tolv år sedan de omtalade scenerna i Vaxholm. Luciamorgonen 2004 försökte Byggnads strejkvakter dela ut material till de lettiska byggnadsarbetarna. Ropen ”go home or go on strike” hördes. Inga journalister var närvarande den här morgonen och beskrivningen av vad som egentligen hände går isär. De debattörer som tyckte att facket hade för mycket makt ansåg att de hade fått ytterligare argument för sin sak.

På sommaren samma år hade ett lettiskt byggbolag fått i uppdrag att bygga om en del av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Företaget Laval un partneri saknade kollektivavtal. Byggnadsarbetarförbundet gjorde som man brukade och kontaktade det lettiska företaget för att teckna ett hängavtal.

Det blev inget hängavtal. I stället utbröt den viktigaste konflikten på svensk arbetsmarknad sedan den stora gruvstrejken 1969. Laval hänvisade till att man hade lettiskt kollektivavtal. Byggnads hävdade att man hade rätt att ta till stridsåtgärder mot ett utländskt företag som vägrade teckna svenska kollektivavtal med facket. Principen var: likabehandling. Oavsett nationalitet skulle arbetstagare på svensk arbetsmarknad behandlas lika. Arbetsgivarna hävdade å sin sida att den fria rörligheten inom EU gav det lettiska företaget rätt att betala lettiska löner i Sverige.

I sin bok ”Konflikten i Vaxholm – svensk arbetsmarknad i förändring” skriver Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson om det som gjorde Vaxholmskonflikten speciell:

”facket ställdes mot en ideologiskt motiverad motståndare, väl förtrogen med svensk arbetsrätt. Laval valde medvetet att utmana systemet på den svenska arbetsmarknaden. Ett ovanligt beslut. Och märkligt. Inte minst ekonomiskt. Processen kostade sannolikt mer än ett avtal skulle ha gjort”.

Vaxholmskonflikten blev en juridisk och politisk krutdurk. Den blottade en segsliten konflikt. Arbetsgivarorganisationer mot fackföreningsrörelsen. Borgerliga partier mot arbetarrörelsen. Och konflikten handlade ytterst om priset på arbete.

Den huvudsakliga striden fördes i domstolar och politiska församlingar. Facket förlorade i samtliga.

Första förlusten, april 2005: Arbetsdomstolen tar upp Lavalmålet. Tycker facket i princip har rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda det svenska kollektivavtalet. Men är det egentligen förenligt med principerna i EG-rätten. Arbetsdomstolen passar pucken till EU-domstolen.

Andra förlusten, december 2007: EU-domstolen ger Laval rätt. Visserligen har facket rätt att ta till stridsåtgärder – men inte för att kräva mer än vad utstationeringsdirektivet tillåter. Det direktivet ska fastställa att vissa grundläggande minimivillkor garanteras anställda som under en tid arbetar i ett annat land. Men med domen gjorde EU-domstolen, enligt facket, golvet till tak. Minivillkoren blev maximivillkor. Facket får inte kräva mer än vad direktivet medger. Det svenska facket tillåts därmed inte ta strid för att de lettiska arbetarna skulle få svenska villkor.

Tredje förlusten, december 2009: Byggnads och elektrikerförbundet förlorar Lavalmålet i Arbetsdomstolen. Men den fällande domen satt hårt inne. Arbetsdomstolen var oenig, 4 mot 3. Facken döms att betala ett allmänt skadestånd till Laval på 330 000 kronor samt rättegångskostnaderna på 2,1 miljoner.

Fjärde förlusten, april 2010: Efter utslaget i EU-domstolen tillsätts en utredning. Nu ska svensk lag anpassas. Det är nu Lex Laval hamnar i lagboken. Lagen reglerar bland annat när det svenska facket tillåts konflikta mot utländska företag med ”utstationerad arbetskraft” som är här under en begränsad period. Lex Laval säger att facket inte kan kräva något utöver kollektivavtalets hårda kärna. Med andra ord: minimivillkoren. Att inte få ta strid för bättre villkor än avtalets lägsta är i längden ohållbart för en facklig organisation.

Det är den lagen som regeringen nu vill riva upp. I första hand genom att ta bort den så kallade bevisregeln.

Bevisregeln innebär att facket inte får ta till konflikt om arbetsgivaren visar att han tillämpar villkor som motsvarar kollektivavtal. I praktiken jämställs utländska anställningsavtal med svenska kollektivavtal.

Vaxholmskonflikten, som kulminerade den där Luciamorgonen för tolv år sedan, slutade aldrig. Den kom att leva kvar i en lag som fått de fackliga organisationerna att se rött. Om regeringens förslag sedan går igenom riksdagen är en annan femma.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Stopp ett tag

ÖGONBLICKETKlockan är 13.30 på Billerud Korsnäs i Skärblacka.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

Erika styr debatten

Rapp i repliken och ordning reda. Erika Larsson är en av de ordförande som styr på kongressen. Möt henne i DA:s film.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

"Alla ska ha rätt till omställning"

Eter en lång nattmangling fick förbundsstyrelsen ge sig på ett antal punkter. Det gällde omställning och avgångsvederlag ska gälla fler i avtalsförsäkringarna.

Kollektivavtalet – snart som ljudfil

Kollektivavtalet som ljudfil. En IF Metall-app för mobilen. Och in med fackets historia i skolan. I de frågorna körde kongressen över förbundsstyrelsen.

Vad förväntar du dig av nya förbundsledningen?

VI FRÅGARIF Metall har en ny förbundsledning. När kongressen är över och applåderna lagt sig ska de börja jobba. Vi frågar några kongressdeltagare vad de vill att de ska jobba med.

Striden om övertiden

Kontrollen av övertiden blev den hittills tuffaste frågan på kongressen. Motionärerna lyckades efter rösträkning inte få igenom att all övertid ska vara frivillig – men lyckades få frågan till avtalsrådet.

4

Kongressen sa nej till sextimmarsdag

Sex timmars arbetsdag är en populär idé bland flera ombud. Men det är inget som förbundet ska driva, bestämde kongressen.

4

Inget förbud mot bemanningsföretag

Bemanningsfrågan ledde till flera timmars debatt på IF Metalls kongress. Ombud från hela landet krävde allt från begränsning av inhyrning till rent förbud. Men inte en enda motion fick bifall - förbundsstyrelsens linje vann.

2

Följ rapporteringen här

Nya förbundsordföranden Marie Nilsson sa "jag är här nu", avgående Anders Ferbe dansade limbo och manade till kunskapslyft. IF Metalls kongress var intensiva debatter om övertid, avtalsförsäkringar och alkohol, de unga ombuden köade till talarstolen. Här är DA:s rapportering.

Förbundsstyrelsen vill förhandla om inhyrning

IF Metalls förbundsstyrelse vill direkt efter kongressen förhandla med arbetsgivarna om en rad anställningsformer. Därför säger man nej till alla motioner om att begränsa inhyrningen.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

”Hamnar man på efterkälken är man rökt”

Ann-Sofie Hermansson, ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, varnade på IF Metalls kongress för att fack och företag ska slappna av på grund av högkonjunkturen. Läs all rapportering kongressen här.

Hur bör facket jobba med inhyrning?

Vi frågarEn av lördagens debattfrågor blir inhyrningen. Dagens Arbete frågade tre ledamöter om deras inställning.

1

Har ni problem med övertid på er arbetsplats?

Vi frågarDagens Arbetes artiklar om Ove Pettersson som fick sparken för han sa nej till övertid har engagerat. Vi frågade tre av IF Metalls kongressombud om hur övertiden hanteras på deras arbetsplatser.

1

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

2

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Ferbe vill se fackligt kunskapslyft

Anders Ferbe lämnar över ordförandeklubban till Marie Nilsson, och manade till ett fackligt kunskapslyft för att medlemmarna ska bli "digitaliseringens vinnare". Sedan dansade han loss till ett hiphopband.

Hämta mer