"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Det lettiska byggföretaget Laval försattes i blockad i samband med bygga ett skolbygge i Vaxholm 2004. Foto: Bertil Ericson/TT

Lex Laval rivs upp

ANALYS Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar och politiska församlingar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital.

Lex Laval ska rivas upp. Därmed tillåts facken kunna ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut på utländska företag som tillfälligt verkar i Sverige. I övermorgon bestämmer sig regeringen för det förslag som riksdagen senare kommer att få ta ställning till.

Kanske är det slumpen, kanske är tidpunkten symbolisk vald. Lucia och Lex Laval har sina beröringspunkter.

När regeringen dagen innan Lucia meddelar att den är beredd att gå från ord till handling i frågan om Lex Laval är det nästan på dagen precis tolv år sedan de omtalade scenerna i Vaxholm. Luciamorgonen 2004 försökte Byggnads strejkvakter dela ut material till de lettiska byggnadsarbetarna. Ropen ”go home or go on strike” hördes. Inga journalister var närvarande den här morgonen och beskrivningen av vad som egentligen hände går isär. De debattörer som tyckte att facket hade för mycket makt ansåg att de hade fått ytterligare argument för sin sak.

På sommaren samma år hade ett lettiskt byggbolag fått i uppdrag att bygga om en del av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Företaget Laval un partneri saknade kollektivavtal. Byggnadsarbetarförbundet gjorde som man brukade och kontaktade det lettiska företaget för att teckna ett hängavtal.

Det blev inget hängavtal. I stället utbröt den viktigaste konflikten på svensk arbetsmarknad sedan den stora gruvstrejken 1969. Laval hänvisade till att man hade lettiskt kollektivavtal. Byggnads hävdade att man hade rätt att ta till stridsåtgärder mot ett utländskt företag som vägrade teckna svenska kollektivavtal med facket. Principen var: likabehandling. Oavsett nationalitet skulle arbetstagare på svensk arbetsmarknad behandlas lika. Arbetsgivarna hävdade å sin sida att den fria rörligheten inom EU gav det lettiska företaget rätt att betala lettiska löner i Sverige.

I sin bok ”Konflikten i Vaxholm – svensk arbetsmarknad i förändring” skriver Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson om det som gjorde Vaxholmskonflikten speciell:

”facket ställdes mot en ideologiskt motiverad motståndare, väl förtrogen med svensk arbetsrätt. Laval valde medvetet att utmana systemet på den svenska arbetsmarknaden. Ett ovanligt beslut. Och märkligt. Inte minst ekonomiskt. Processen kostade sannolikt mer än ett avtal skulle ha gjort”.

Vaxholmskonflikten blev en juridisk och politisk krutdurk. Den blottade en segsliten konflikt. Arbetsgivarorganisationer mot fackföreningsrörelsen. Borgerliga partier mot arbetarrörelsen. Och konflikten handlade ytterst om priset på arbete.

Den huvudsakliga striden fördes i domstolar och politiska församlingar. Facket förlorade i samtliga.

Första förlusten, april 2005: Arbetsdomstolen tar upp Lavalmålet. Tycker facket i princip har rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda det svenska kollektivavtalet. Men är det egentligen förenligt med principerna i EG-rätten. Arbetsdomstolen passar pucken till EU-domstolen.

Andra förlusten, december 2007: EU-domstolen ger Laval rätt. Visserligen har facket rätt att ta till stridsåtgärder – men inte för att kräva mer än vad utstationeringsdirektivet tillåter. Det direktivet ska fastställa att vissa grundläggande minimivillkor garanteras anställda som under en tid arbetar i ett annat land. Men med domen gjorde EU-domstolen, enligt facket, golvet till tak. Minivillkoren blev maximivillkor. Facket får inte kräva mer än vad direktivet medger. Det svenska facket tillåts därmed inte ta strid för att de lettiska arbetarna skulle få svenska villkor.

Tredje förlusten, december 2009: Byggnads och elektrikerförbundet förlorar Lavalmålet i Arbetsdomstolen. Men den fällande domen satt hårt inne. Arbetsdomstolen var oenig, 4 mot 3. Facken döms att betala ett allmänt skadestånd till Laval på 330 000 kronor samt rättegångskostnaderna på 2,1 miljoner.

Fjärde förlusten, april 2010: Efter utslaget i EU-domstolen tillsätts en utredning. Nu ska svensk lag anpassas. Det är nu Lex Laval hamnar i lagboken. Lagen reglerar bland annat när det svenska facket tillåts konflikta mot utländska företag med ”utstationerad arbetskraft” som är här under en begränsad period. Lex Laval säger att facket inte kan kräva något utöver kollektivavtalets hårda kärna. Med andra ord: minimivillkoren. Att inte få ta strid för bättre villkor än avtalets lägsta är i längden ohållbart för en facklig organisation.

Det är den lagen som regeringen nu vill riva upp. I första hand genom att ta bort den så kallade bevisregeln.

Bevisregeln innebär att facket inte får ta till konflikt om arbetsgivaren visar att han tillämpar villkor som motsvarar kollektivavtal. I praktiken jämställs utländska anställningsavtal med svenska kollektivavtal.

Vaxholmskonflikten, som kulminerade den där Luciamorgonen för tolv år sedan, slutade aldrig. Den kom att leva kvar i en lag som fått de fackliga organisationerna att se rött. Om regeringens förslag sedan går igenom riksdagen är en annan femma.


hg@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Jag kom ensam

BildreportageZanyar, Masarra, Mahmoud och Gert. Helt olika åldrar och ursprung, men med ett gemensamt - de kom till Sverige som barn. Möt dem och andra flyktingar i fotografen Kenny Bengtssons bildreportage.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Varför får jag inte växla in mina pengar?

En läsare störs av att behöva svara på en massa frågor från banken. DA:s expert förklarar varför.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

Hämta mer
Close