"En optimist bygger inga bra getstaket"Stefan Eriksson i en gästkrönika om att ha getter till ingen särskild nytta.

"Entreprenörsanställda ska inte ha det sämre"Jeanette Herulf i ledarkrönika om förslaget som ska stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer.

Industrigymnasiet

”Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar”

fabian-sanandajiDebatt För varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb tack vare att industrin stimulerar lokal jobbtillväxt. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

Om skribenterna:

Attila Fabian, fellow och Nima Sanandaji, vd på ECEPR, en tankesmedja fokuserad på framtidens jobb och arbetsmarknad.

Industrin spelar en helt avgörande roll för samhällsekonomin. Industrin och industrinära tjänster står för hela tre fjärdedelar av Sveriges export. Forskningen visar att för varje kvalificerad industriarbete som skapas i en region, så skapas ytterligare tre arbeten tack vare att industrin stimulerar lokal jobbtillväxt. I det sammanhanget är det oroväckande att svensk industri under senare tid har upplevt en stagnerande utveckling.

Medan andra länder – som Tyskland, Österrike, Belgien, Norge och Danmark – har återhämtat sig från finanskrisen, så är industriproduktionen i Sverige fortfarande lägre än innan krisåren. Notan för tappet i industriell produktion är hög. Om Sverige producerade lika mycket idag som år 2007, så skulle samhällsekonomin skapa ett ytterligare värde på 155 miljarder kronor.

Det finns de som menar att Sverige klarar sig bra, trots det industriella tappet. Då ska man komma ihåg att de senaste årens tillväxt i stor utsträckning har drivits av att hushållen har ökat sin belåning. Det är inte en hållbar utveckling. Tillväxten behöver stimuleras av ökad export, inte av att familjer skuldsätter sig ännu mer.

Så hur kan den industriella tillväxten stimuleras? En viktig bromskloss är utbildning. En viktig anledning till varför industrijobben skapas i Kina, Indien, USA och Polen snarare än i Sverige är bristen på arbetskraft. Det gäller inte bara ingenjörer, utan också kvalificerade industriarbetare.

Bland politiker, från höger till vänster, finns en tilltro på att Sverige behöver fler högskoleutbildade för att klara framtidens kunskapsintensiva arbetsmarknad. I själva verket är det viktiga att ha rätt kompetenser, inte nödvändigtvis långa utbildningar. I dag ser vi att många ungdomar studerar tills de är cirka 30 år. Först då träder de in på arbetsmarknaden och märker att det som de utbildat sig till inte är särskilt attraktivt.

Industritekniska programmen på gymnasieskolor har samtidigt låg status. Det är märkligt, eftersom de skapar de kompetenser som Sverige behöver för att konkurrera som industrination. Enligt portalen gymnasium.se finns det 47 skolor som erbjuder industritekniska program på gymnasial nivå. Av dessa skolor delar sex med sig av statistik över hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Det visar sig att 90 procent kommer ut i arbete eller fortsatta studier kort efter avslutad utbildning. Det är imponerande siffror, inte minst givet att utbildningarnas låga status gör att många av de duktigaste eleverna väljer bort dem.

En utblick mot omvärlden visar att de länder som klarar sig väl ekonomiskt ofta har bra kompetensförsörjning till industrin. Därför är det oroväckande att det finns en klar brist på industrirelevanta utbildningar, och att bilden skapats att utbildningarna har låg status.

Vi lever nämligen i en värld med omfattande konkurrens, där industrijobben skapas i de regioner där det finns gott om kvalificerad arbetskraft. För att klara framtiden måste vi satsa mera på industrinära utbildningar. Annars finns en klar risk att andra länder som har större fokus på industriutbildningar drar ifrån ännu mer.

Attila Fabian, fellow
Nima Sanandaji, vd
Tankesmedjan ECEPR

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

En optimist bygger inga bra getstaket

GästkrönikaJag hade sett getter på film och på bilder, massor av lustiga upptåg hade de för sig.

"Entreprenörsanställda ska inte ha sämre villkor"

LEDARKRÖNIKAI höstas röstade riksdagen nej till ett regeringsförslag att stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer. Ett kompromissförslag är på väg. Frågan är hur mycket bättre det blir för dem som utför jobbet, skriver Jeanette Herulf.

"Nu måste S stå upp för tryggare jobb"

DebattAllmän visstidsanställning och hyvling av arbetstiden är två begrepp som innebär att anställningstryggheten satts åt sidan. Nu måste S-kongressen visa att arbetarrörelsen står enade för jobben, skriver fem fackliga socialdemokrater.

Det nya arbetslivet

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Debatten om ppm – en storm i ett vattenglas

LedareMånga talar om ppm-pensionen i dag. Men är den så viktig? En mindre del av den allmänna pensionen. Orättvisorna finns någon annanstans, skriver Jeanette Herulf.

Störningen har blivit ideologi

KrönikaVi har steg för steg accepterat att det finns en gräns för hur mycket en människa får kosta, skriver författaren Kristian Lundberg.

1

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Svenskt Näringsliv leker med lego

LEDARESvenskt Näringsliv vill helst att arbetarna ska se sig själva som små formstöpta legobitar som passar in i produktionslinan. Men om du ställer dig själv frågan varför du egentligen arbetar, så är svaret aldrig "för att min arbetsgivares produktionssiffror ska visa på vinst", skriver Sara Flink.

4

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

"Jämställdhet – ett modeord som blåst förbi?"

LEDARKRÖNIKAI dag talar många om det växande gapet mellan fattiga och rika, bristen på jämlikhet. Men vem brinner för jämställdhet? Mindre skillnader mellan könen i arbetstider, pension och arbetsmiljö? skriver Jeanette Herulf.

1

Glänta inte på dörren för "enkla jobb"

LEDARKRÖNIKADet ska aldrig vara tillåtet att utnyttja lågutbildade människor för en struntlön, skriver Jeanette Herulf om förslaget om "enkla jobb".

Fackligt arbete i Indien

Facket måste sluta snooza

Ledarkrönika."Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé", skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Inför arbetslivskunskap i skolan

LEDARE"Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv", skriver Sara Flink, som gör praktik som ledarskribent på Dagens Arbete.

Arbetsplatser lider brist på omsorg

Krönika"Få arbetsplatsolyckor får rättsliga efterföljder. Och därför kan det fortsätta. Nya risker tas, eftersom arbetares liv anses väga lätt", skriver författaren Anneli Jordahl.

1

Ta chansen att vara käringen mot strömmen

LedarkrönikaTidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling", skriver Jeanette Herulf.

4

IF Metalls kongress

Bloggrubrik

Häftigt, IF Metall

"Marie Nilsson har en stolt kvinnohistoria att ta stöd av. För industrins framtid är det avgörande att fler kvinnor lockas att bli industriarbetare", skriver Helle Klein i bloggen.

Strunta i "folket", Löfven

LEDARENär glada spindoktorer i Stefan Löfvens närhet nu ska lansera ”folkets man” gäller det att inte falla för populismens förförelse och i stället spä på föraktet för demokratin, skriver Helle Klein.

6

Arbetsförmedlingens kontroller

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Vi måste offra världen för klimatets skull

KRÖNIKAJag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

5

Vilket är mitt skäl att skämmas?

Ledarkrönika"Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?", skriver Jeanette Herulf angående att sjuka och arbetslösa misstänkliggörs.

4

Rättegången mot Nordkalk

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet"

LEDAREKnappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Den oförlåtliga godheten

Krönika"Vi har inte råd att klaga sönder goda gärningar, bara för att någon tycker att andra gärningar är godare", skriver Orvar Säfström.

1

Du ska inte veta din plats — du ska ta plats

KrönikaVi måste börja med att erkänna att klassamhället inte bara lever utan också förvärrats, skriver Daniel Mathisen.

Hämta mer
Close