"En optimist bygger inga bra getstaket"Stefan Eriksson i en gästkrönika om att ha getter till ingen särskild nytta.

"Entreprenörsanställda ska inte ha det sämre"Jeanette Herulf i ledarkrönika om förslaget som ska stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer.

Arbetsförmedlingens kontroller

Illustration: BJÖRN ÖBERG.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Granskningen i korthet

Under tio år har M- och S-ledda regeringar stramat åt reglerna för arbetslösa samtidigt som fuskande företag kommit undan.

Endast 8 företag polisanmäldes för fusk 2015 jämfört med 716 arbetslösa.

Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.

Flera statliga utredningar har föreslagit att bidragsbrottslagen ska gälla också företag. Trots det ingen åtgärd från någon regering.

En egen enhet på Arbetsförmedlingen med 52 anställda kontrollerar arbetslösa. När myndigheten väl beslutat om bidrag för företag görs inga systematiska kontroller.

Arbetslösa som fyller i ett papper fel riskerar att förlora sin ersättning. Samtidigt som företag kan fuska till sig miljoner i bidrag och komma undan straff.

Regler för arbetslösa

  • Regeringarna har under de sen­aste tio åren infört tuffar­e regler och kontroller av arbetslösa.  
  • Arbetsförmedlingen har en enhet med 52 anställda för att kontrollera arbetslösa.
  • Efter en varning räcker det med ett missat möte eller att en aktivitetsrapport inte skickats in för att ersättning ska dras in.
  • Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.
  • En egen lag, bidragsbrottslagen, används mot enskilda som fuskar.
  • 716 arbetslösa polisanmäldes 2015.

Regler för företag

  • Efter beslut om bidrag finns inga systematiska kontroller av företagen.
  • Fusk upptäcks genom signaler från Skatteverket eller att någon tipsar myndigheten.
  • Företag som upptäcks kan få betala tillbaka. Därefter är det fritt fram att ta emot nya bidrag.
  • Bidragsbrottslagen gäller inte företag. Polis och åklagare måste bevisa bedrägeri, vilket är svårare.
  • Ingen kontroll av att pensioner och försäkringar betalas in.
  • 8 företag polisanmäldes 2015.

Arbetsmarknadsfrågor var heta inför riksdagsvalet för tio år sedan. Moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tog ut en ny riktning för att minska kostnaderna för arbetslösheten; arbetslösa som inte redovisade hur många och vilka jobb de sökt skulle straffas med indragen ersättning.

”Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp”

Våren 2015 var det en socialdemokratisk regering som såg till att även arbetslösa med aktivitetsstöd straffas när de inte skickar in aktivitetsrapporter.

– De grövsta brottslingarna åker inte fast i systemen vi har i dag. Det är snarare personer som inte förstår eller förmår att göra rätt med alla intyg och blanketter. De har ingen ambition att vara kriminella, en livskris eller sjukskrivning kan ligga bakom, säger Johanna Skinnari, kriminolog på Brå, Brottsförebyggande rådet.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa (bilden t.v):

– Skurkarna ser till att fylla i sina blanketter rätt. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andraspråk. Aktivitetsrapporterna är bara skit. Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp, säger han.

Varje år betalas 21 miljarder skattekronor ut till företag som tar emot personer med olika bidragsanställningar. Det är ungefär lika mycket som statens årliga kostnad för polisen.

Det finns inga systematiska kontroller när beslut om ett bidrag har fattats. Fusk upptäcks genom att Skatteverket hör av sig eller att någon anställd meddelar att hen inte fått ut sin lön.

Arbetsförmedlingen kan kräva tillbaka pengar från fuskande företag. 0,5 procent av stödpengarna krävdes tillbaka 2015. Något annat straff får företaget inte. I sällsynta fall polisanmäler Arbetsförmedlingen.

– Det kanske är enklare att komma åt och kontrollera enskilda personer. När det gäller företag verkar service prioriteras före kontroll, säger Maria Wass, gruppchef på polisens aktionsgruppsverksamhet i Stockholm. Det är en enhet som uteslutande ägnar sig åt organiserad brottslighet.

Hon och hennes kollegor misstänker att mörkertalet är enormt när det handlar om företag som får bidrag från Arbetsförmedlingen.

– Det finns inget tydligt regelverk. Det öppnar för den organiserade brottsligheten som utnyttjar våra skattepengar. De verkar där de stora hålen finns.

– Risken att åka fast är liten och straffen milda. Det måste till bättre kontrollverksamhet, säger Maria Wass.

”Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna”

Det händer att polisen får fast brottslingar som fuskat till sig bidrag. I somras dömdes företrädare för syrisk-ortodoxa kyrkan i södra Stockholm till fängelse efter att ha lurat till sig 32 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Johanna Skinnari på Brå (bilden t.v) menar att Arbetsförmedlingens system inte gynnar kontrollen av företag.
– Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna, säger hon.

Det är politiken som sätter ramarna för Arbetsförmedlingens verksamhet. Hittills har politikerna inte prioriterat att kontrollera företag som får miljardbelopp i bidrag varje år.

2007 införde alliansregeringen bidragsbrottslagen. En lag som gör det möjligt att straffa personer som går på a-kassa eller aktivitetsstöd och samtidigt jobbar och får lön. Lagen gäller också allt från bidrag från Migrationsverket till vård av barn eller studiestöd.

Men lagen omfattar inte företag. Då gäller i stället bedrägerilagstiftningen. Där är beviskraven högre, vilket kan göra det svårare för åklagare att driva ärenden.

På tio år har bedrägeribrotten tredubblats. Fusk med stödpengar hamnar ofta längst ner i polisens högar. Varken alliansregeringen eller den nuvarande regeringen har ändrat lagstiftningen så att bidragsbrottslagen också ska gälla företag. 2008 och 2014 föreslog statliga utredningar att lagen skulle gälla de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen. Liknande slutsatser drog Riksrevisionen 2011 och Brå 2015.

– Som det ser ut i dag får företagen betala tillbaka pengarna de felaktigt fått. Vad innebär det för rättssystemet att de inte straffas? säger Maria Wass.

Så har M- och S-ledda regeringar skärpt reglerna – men inte för företagen.

Fyra arbetsmarknadsministrar: Sven Otto Littorin (M), Hillevi Engström (M), Elisabeth Svantesson (M) och Ylva Johansson (S). Foto: TT.

Under rubriken ”Straffa arbetslösa som inte söker jobb” presenterar moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i DN ett program för att minska kostnaderna för arbetslösheten.


Bidragsbrottslagen införs med syfte att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet. Gäller ej företag.


En statlig utredning föreslår att bidragsbrottslagen också ska gälla företag.  Ingen åtgärd.


I en rapport från Riksrevisionen står att Arbetsförmedlingen vill att företag också borde omfattas av bidragsbrottslagen.  Ingen åtgärd.  


Hårdare kontroller av arbetslösa med a-kassa samt krav på aktivitetsrapporter införs av alliansregeringen.


Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) försvarar de hårdare kontrollerna i Sveriges Radio: ”I grunden är det korrekt och rimligt att den arbetssökande själv redovisar vad han eller hon gör.


Ännu en statlig utredning kommer fram till att bidragsbrottslagen ska gälla också företag.  Ingen åtgärd.


Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i tidningen Arbetet: ”Jag är väldigt tveksam till om vi ska ha så mycket kontroll av de arbetslösa. Jag tror att det är att använda resurserna fel.”


Regeringen (S och MP) inför tuffare regler för alla arbetssökande som går på arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.


I SVT anklagar Ylva Johansson alliansen: ”De hade ett enormt fokus på att kontrollera de arbetslösa och var väldigt naiva när det gäller företagen.”


Rapport från Brottsförebyggande rådet om att samma regler bör gälla både för enskilda personer och företag. Ingen åtgärd.


Arbetsförmedlingen kräver av regeringen att vissa grupper ska slippa skicka in aktivitetsrapporter. Ingen åtgärd.


Ylva Johansson i Dagens Arena: ”Det ska vara tydliga krav på arbetssökande som uppbär stöd. Tidigare drog man nästan aldrig in stödet för dem som misskötte sig och var inte tydlig med kraven. Jag ville skärpa kontrollen och det har vi gjort nu.”


Regeringen gör det möjligt för socialtjänsten att kontrollera med Arbetsförmedlingen att alla som får försörjningsstöd och kan arbeta gör allt de kan för att hitta jobb. Elisabeth Svantesson (M) välkomnar förslaget. ”Bidragsberoendet är stort och det är viktigt att tydliggöra förväntningar och krav”, säger hon till Aftonbladet.


md@da.se

13Kommentarer

Tobias:

Jag tycker att staten tror på företagen och handläggarna på AF, men inte på dom arbetssökandena, som vill/behöver/förväntar sig hjälp och stöd, men får hugg och slag. Trots en vilja och önskan om ett arbete.

Jag tycker att man har återgått till det gammla samhället där makteliten och den politiska makten dansar i takt mot alla sjuka, arbetsskadade, arbetslösa och alla dom som önskar deltid.

Ända sedan LO och facken började sitta i styrelserna i bolag mm, så har livet blivit ett helvete på jorden för alldeles för många grupper. Avvecklingen till riskkapitalet ser vi nu följderna av. Jag gillar inte det jag ser och hör och upplever.

Det finns ingen som kämpar för arbetarens villkor längre.

ÅKE Ström:

Det är som det alltid har varit, man sparkar på de som redan ligger, och har goda relationer med skattefrälset.

Renée Broch Augustsson:

Helt sanslöst med dessa aktivitetsrapporter. Att skicka ut ett antal s k ansökningar som inte är seriöst menade, vilket slöseri med tid och kraft. Och AF:s automatiska ”tackbrev” de envisas med att skicka varje månad för att man skickat aktivitetsrapport, det är inget annat än bluff. AF borde ha viktigare saker att ägna sig åt än att skicka dessa meningslösa brev.
Inför medborgarlön, en tillräcklig och villkorslös sådan, så vi slipper denna förnedrande politik och tjänstemän som utsätter oss för godtycke och beslut som inte är lagliga.

Mia Abrahamsson:

SKAM
Dennna kontroll av fel grupp människor. Skapa ett systema som hjälper denna målgrupp och kontrollera de som verkligen skor sig på systemet politiker banker och storföretag.

Per Agne Eklund.:

Vilken sanslös repression och förtryck mot arbetslösa medan företag görs till guldkalvar som kan försnilla miljarder utan repressalier. Vi är värda en upprättelse i form av en fredlig revolution i Sverige!!

Skrämselhicka:

På ett års tid har jag två gånger fått brev från en särskild kontrollenhet som hävdar att jag inte lämnat in min aktivitetsrapport. Då har de redan larmat Försäkringskassan (som betalar ut aktivitetsstödet). Jag ombeds förklara mig och får veta att jag riskerar en varning. Båda gångerna har dessa skrämmande brev varit helt obefogade – jag har lämnat in mina rapporter. Undrar hur mycket resurser som läggs ner på dessa skrämselbrev – helt i onödan. Trevligt är det hur som helst inte, och knappast stärkande heller.

Arne Johansson:

Finland skall prova medborgarlön.

Visslare:

Att vi har politiker som tillsammans med företagen agerar slavägare skapar politikerförakt.
Hur kan en regering som är vald av folket av vilka de flesta är löntagare anse att de har rätt att behandla arbetslösa och sjuka som om de vore lata slavar. Människor är inte lata. Det finns alltid en anledning till allt och de vore bättre att ta reda på det innan ni stressar livet ur folk. Maskiner och robotar tar över mer och mer varför det inte kommer att finnas jobb till alla. Man måste därför börja tänka på ett annat skattesystem. Dessutom bör man ge bidragen direkt till de arbetslösa i stället för till arbetsgivarna. Då skapas fler riktiga jobb eftersom arbetsgivarna ej får betalt för gratis arbetskraft och de arbetslösa spenderar pengarna vilket gör att fler varor kan produceras.

Marianne Helliksso:

Tack för att ni skriver om detta! Jag har under 15 års varit ”lönebidragare” och min erfarenhet är att när handläggarna
har beviljat bidraget så hör man aldrig av dem igen. Blir det problem på arbetsplatsen så bryr de sig inte, man får ingen hjälp och om man blir uppsagd så skickar det genast dit en ny arbetslös och beviljar nya bidrag! Jag har själv anmält en arbetsgivare som gjorde skenanställningar och fick ut höga bidragsbelopp, men ingen på Arbetsförmedlingen gjorde något! Det är fruktansvärt att det kan pågå!

Frasse:

Alldeles nyligen har JO fattat ett beslut (5700-2015) med skarp kritik mot att arbetssökande som fullgjort alla sina skyldigheter gällande aktivitetsrapporter och personliga besök, ändå ådöms straff av Enheten Ersättningsprövning när det i själva verket är Arbetsförmedlingen som handlat fel. I det aktuella fallet hade den arbetssökande råkat ut för detta 3 gånger!

Benny Borg:

Som långtidsarbetslös tröttnade jag för länge sedan på detta eviga rapporterande av sökta jobb. Jag har skrivit ett litet program som plockar ut lediga jobb från Arbetsförmedlingens Platsbank, skickar ett email med jobbansökan till företaget. När det är dags att rapportera till Af kör jag ett annat program som skickar in uppgifterna automatiskt. Jobb söker jag inte längre på riktigt, det är meningslöst, jag är nöjd med mina 12.000 kr i månaden och en ganska lugn tillvaro. Det finns andra värden i livet än lönearbete.

Pelle Johansson:

Människan är en mycket märklig individ som tycks finna en pervers njutning att förnedra och kränka andra människor oftast människor som är drabbade av arbetslöshet eller sjukdom, själv så är jag drabbad av belastningsskador och numer sjukpensionär, innan jag blev beviljad sjukersättning så ansåg försäkringskassan att jag skulle söka arbete på heltid och min handläggare ansåg att personlig assistent skulle passa mig utmärkt, jag försökte att förklara för honom att det inte var möjligt för mig att arbeta som personlig assistens med den skadebild som jag har, då blev stackaren så fruktansvärt upprörd och började hota mig, när jag senare fick full sjukersättning så tog jag både beslutet, läkarintyget och den fördjupade medicinska utredningen med mig och uppsökte AF där jag krävde ett möte med chefen och nämnda handläggaren och inför dessa två lade jag fram dokumenten och frågade om han fortfarande bedömde att personen som omnämns i dessa dokument ska jobba heltid som personlig assistent? Att få se denne oförskämda man och även chefen bli skamset högröd i ansiktet var en enormt befriande känsla när man blivit så förnedrad och kränkt under så många år!

Svar till Frasse::

Tyvärr verkar det inte hjälpa att JO kritiserar Arbetsförmedlingen för att hota med sanktioner mot arbetslösa utan att det finns fog för det. De fortsätter att skicka ut sina brev, fast aktivitetsrapport lämnats in. Nu har jag fått ett för tredje gången.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

Foto: TT

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

5

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

2

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Modeller av allt

ÖGONBLICKETKlockan är 16.03 på Modellservice i Norrtälje.

Utredning: Inrätta nytt arbetsmiljöcentrum

Inrätta ett nationellt arbetsmiljöcentrum i Stockholm, föreslår en utredning som jobbat på regeringens uppdrag. Ett annat förslag i dag är att fler anställda ska ha tillgång till regionala skyddsombud.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 36 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

1

Avtal 2017

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

1

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Torsdagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Industrins parter har fått ett bud

De opartiska ordförandena, Opo, kom på söndagen med ett första bud, som Facken inom industrin måste svara på senast på måndag eftermiddag.

"Ibland ser jag mina tryck på folks kläder"

DET HÄR GÖR JAG Christoffer Berntsson är tryckare på Hot Screen i Fjärås.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

1

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2
Hämta mer
Close