”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Den växande trähusindustrin

Lindbäcks Bygg har satsat nästan en halv miljard kronor på den nya fabriken vid Piteå hamn. Men vd:n Stefan Lindbäck aktar sig för att gå omkring och tänka på hur bra det går för företaget. Foto: David Lundmark
Fredrik Lund är lag­ledare för golvteamet. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark.

De bygger sin drömfabrik

5,5 fotbollsplaner. Så stor är Lindbäcks nya bostadsfabrik i Piteå som står färdig om ett år. Snart bygger den nya och den gamla fabriken 2 500 bostäder varje år. Medarbetarna och fabriksledningen fick tidernas chans att göra allt rätt i den nya fabriken.

Industriellt byggande
  • Träbostäderna tillverkas till stor del på fabrik och monteras ihop på byggplatsen.
  • Volymelement eller moduler innebär att väggar, golv och tak monteras ihop och förses med till exempel köksinredning, el- och vattenledningar, toalettstol och handfat samt tapeter redan på fabriken.
  • Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Om de tillverkas i massivträ kan de användas i höga hus.
  • Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial som ofta används i synliga bärande konstruktioner i till exempel hallar.
Lindbäcks Bygg
  • Grundades som byasåg år 1924 med fyra medarbetare. Tilölverkar volymelement och är i dag Sveriges ledande aktör inom industriellt trähusbyggande.
  • Antal anställda är nu cirka 330, år 2020 cirka 450.
  • Omsättningen var 800 miljoner år 2015, en prognos för 2020 är kring 2,5 miljarder.
  • Producerar nu 800 bostäder årligen, år 2020 beräknas det bli 2 500 bostäder.
Skriande brist på bostäder

700 000 nya bostäder behövs fram till år 2025 enligt Boverket. 45 250 nya lägenheter började byggas i fjol. Cirka 10 procent av flerbostadshusen som byggs i dag i Sverige är i trästomme.

Också till exempel skolor, vårdboende, idrottshallar och broar byggs i trä, men här finns i dagsläget ingen tillförlitlig statistik över antalet. I USA bygger man sedan länge flervåningshus med trästommar och nu har utvecklingen tagit fart i Sverige och övriga Europa.

Tutu-tu-tu-tu. Spikpistolernas dämpade och oregelbundna slag kompar hårdrocken, som väller ur högtalarna.

Golvteamet snickrar ihop badrumsgolven till de blivande studentlyorna i Luleå.
Här på Lindbäcks fabrik byggs flerfamiljsbostäderna inomhus, och inte ute i regn och rusk. Vägg för vägg, golv för golv och tak för tak.

– Hur många bilar görs på gatan? frågar vd:n Stefan Lindbäck, som en jämförelse.

Familjeföretaget Lindbäcks Bygg, som bygger flerfamiljshus på två till åtta våningar, har satsat nästan 500 miljoner kronor på en ny fabrik vid Piteå hamn. Dessutom rustar man upp den befintliga fabriken i Öjebyn i Piteå med 50 miljoner.

Den nya fabriken står färdig först om ett år, men förberedelserna är i full gång. Byggprocessen, arbetsmetoderna och tänket ska utvecklas till sin spets och vara så likadana varandra som möjligt i båda fabrikerna. Den här hösten ska 60 nya medarbetare läras upp. Så småningom anställs ytterligare 90 personer.

Minska belastningen på personalen, jobba smartare, spara tid och material. Den nya fabriken gav tidernas chans att planera den perfekta fabriken. Allt som medarbetarna och ledningen lärt sig om industriellt trähusbyggande har kommit till nytta.

”Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik.”

Den nya fabriken är dubbelt så stor som den befintliga, 40 000 kvadratmeter. Det betyder att det finns tillräckligt med utrymme att använda vändbänkar som flyttar väggarna i stället för att lyfta dem med en travers som nu.

– Vi vill bli av med allt onödigt tricksande som tar tid, säger vice klubbordförande Gerry Nilsson.

Medarbetarna på alla stationer har fått lämna förslag på hur de vill att deras nya station ska se ut för att fungera optimalt. Nu testas planerna i praktiken.

– Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik, säger Daniel Forsberg, lagledaren för monteringen.

Fram till nästa år kör man tvåskift för att de nya medarbetarna ska hinna lära sig sitt jobb. Men sedan återgår man till ett.

– Jag tror inte skiftjobb är bra för medarbetarna, säger Lindbäck.

Medarbetarnas säkerhet är företagets högsta prioritet. Alla tillbud och olyckor, eller ”oj” och ”aj”, ska in i avvikelserapporteringen, som ledningen och lagledarna går igenom varje morgon. Fokus ligger på att ta lärdom av de fel som görs.

– Vi är inga stålmän. Vi har stor chans att minimera riskerna, eftersom vi kan ändra rutinerna för jobbet, säger vice klubbordförande Nilsson som själv fått en vägg i ryggen.

Foto: David Lundmark

Foto: David Lundmark

Ännu ligger ett plasthölje på det nygjutna betonggolvet, som inte täcker hela fabrikshallen. Ett svagt maskinsurr vibrerar i luften. Längre in i fabriken gjuter byggarbetarna golv. De är så långt borta att man knappt ser dem.

Den nya fabriken innebär en tredubbling av både produktion och omsättning. Nu tillverkas cirka 800 bostäder varje år, om fyra år 2 500 bostäder. Det ser ljust ut, men så har det inte alltid varit.

Stefan Lindbäck var drygt 30 år i början av 1990-talet då den ekonomiska krisen nästan knäckte fabriken. På kort tid sjönk antalet anställda från 100 till 25. Stefans pappa övervägde att sätta firman i konkurs.

Men det var också den krisen som slutligen gjorde att företaget började satsa på att tillverka flerfamiljshus av trä när det år 1994 blev tillåtet igen. Då hade det varit förbjudet i 120 år.
Men Lindbäck aktar sig för att tänka på hur bra det går för företaget.

– Det kan gå åt helvete, säger han där han strosar omkring i den dunkla hallen iklädd sin neongula jacka och orangea skyddshjälm.

Var fjärde nyanställd är kvinna. Kristin Johansson är en av dem. ”Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror.” Foto: David Lundmark

Var fjärde nyanställd är kvinna. Kristin Johansson är en av dem. ”Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror.” Foto: David Lundmark

Släpljuset ger ingen nåd. Ljusets långa skuggor avslöjar varje liten skavank på ytan. Det vet Kristin Johansson när hon tar spackelmassan på stålspackeln och drar massan över skarvarna i väggarna med jämna tag.

Senare ska väggen målas. Det är viktigt att det blir snyggt, för det är interiörväggen.
Det här är ett av de arbetsmoment som gjorts om med tanke på den nya fabriken. Tidigare spacklades väggarna och taken efter att de monterats ihop. Nu görs spacklingen före monteringen, vilket betyder att väggarna och taken tar mycket mindre plats när de torkar var för sig. Dessutom kan allt annat jobb som ska göras inne i bostaden inledas direkt efter monteringen, vilket också sparar tid.

Lindbäcks satsar på att få in flera kvinnor. Tanken är att det på alla stationer ska kunna jobba kvinnor och nästan var fjärde nyanställd är kvinna.

– Det är fantastiskt att man tagit in kvinnor. Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror, säger Kristin Johansson.

”Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga.”

Hon har fokuserat på att hitta sitt eget sätt att jobba och tänker på ergonomi. Och så är hon utrustad med en brinnande vilja.

På monteringen sätts golvet, väggarna och taket ihop.

Jesper Vikström tricksar med att få det sista ljusgröna brädet på ytterfodringen på plats under fönsterkarmen. Brädan ger sig äntligen. Vikström tar hammaren, sätter en träkloss mot brädändan och slår den försiktigt på plats. Han gör sin praktik på Lindbäcks.

– Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga, konstaterar han när han är färdig och sätter hammaren i fickan.
Det tar ungefär sex dagar innan en lägenhet i ett flerfamiljshus är inflyttningsklar. Lindbäcks pumpar ut omkring 20 lägen­heter per vecka.

Foto: David Lundmark

Foto: David Lundmark

Ett volymbyggt femvåningshus i trä kan stå klart på tio veckor efter det att grundplattan är gjuten.

Den skriande bostadsbristen i Sverige var en av orsakerna till att beslutet om den nya fabriken fattades.

– För två år sedan var våra processer tillräckligt stabila och vi var redo att ta nästa steg, säger Lindbäck.

En annan orsak var att företaget fick en storbeställning av Rikshem. Men vd:n tar ingenting för givet. Han minns den sista sensommarnatten i augusti 2013. En kastrull med olja fattar eld i en studentbostad på Klintvägen i Lule­å, i ett hus byggt av Lindbäcks. Lågorn­a slickar fläkten och skåpen ovanom spisen. Elden sprider sig. Det dröjer int­e länge förrän lågorna slår ur taket. På kvällen är huset så gott som totalförstört och måste rivas.

Stefan Lindbäck hinner tänka att det här blir slutet för industriellt trähusbyggande. Men i olycksundersökningen står det att byggnaden kan antas ha uppfyllt de brandskyddskrav som byggreglerna ställer.

– Vi var öppna med vad vi misslyckats med och gjorde förbättringar, säger Lindbäck.

Fabriksägaren vet också att den konkurrens som industriellt trähusbyggande ger traditionellt byggande inte ses som önskvärd av alla. Han räds den traditionella byggindustrins lobbyism. Företaget har strävat efter att förutse så mycket som möjligt, för att minska sin sårbarhet. Det är ingen slump att den nya fabriken ligger invid hamnen. Då kan till exempel inte nya vägtransportregler hindra frakten av volymelement.

Golvteamet tar paus från badrumsgolven och hårdrocken. Då hinner de diskutera musik, jakt och hockey. Och om den gemensamma resan i slutet av sommaren. Golvteamet ska tillsammans bestiga Kebnekaise. Foto: David Lundmark

Golvteamet tar paus från badrumsgolven och hårdrocken. Då hinner de diskutera musik, jakt och hockey. Och om den gemensamma resan i slutet av sommaren. Golvteamet ska tillsammans bestiga Kebnekaise. Foto: David Lundmark

Åter till golvteamet, som tar några minuter och sätter sig en stund tillsammans. Badrumsgolven och musiken får vänta.

– Vi skiter i musiken. Men annars kör vi stenhårt, säger lagledaren Fredrik Lund.

Musiken, oftast hårdrock, är inte bara en humörhöjare, utan ett hett samtalsämne. Dagens snackisar är utöver musiken jakt och hockey.

I augusti nästa år ska laget tillsammans bestiga Kebnekaise. Men det är inte första gången teamet tagit sig an utmaningar.

Badrumsgolven, som gänget nu håller på att montera ihop, är betungande. Att få alla hål för avloppsledningarna på rätt plats med rätt lutning i golvbjälkarna kräver både tid och noggrannhet.
Tänk om man kunde bygga två badrum på samma gång i samma volymelement, började teamet fundera. Det skulle ju spara tid.

– Det går inte att genomföra var svaret. Men nu bygger vi dem, säger Lund.

Det går inte att ta miste på stoltheten i hans röst.

– Vi bryter ny mark jämt, så vi får hitta på hjulet själva, säger den gamle hårdrockaren.

Jonna Söderqvist

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

  En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.

Träföretagen som satsar högt

Hela listanHusföretagen har gjort investeringar i miljardklassen, vilket skapar nya jobb. Här är företagen som satsar på industriellt träbyggande.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

”Man måste göra nåt åt Samhall”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Fastighets ordförande Magnus Pettersson reagerar starkt på DA:s granskning av Samhall: ”Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället”, säger Marie Nilsson. LO-basen Karl Petter Thorwaldsson vill tillsätta en utredning.

Samhall byter fot om granaterna

Samhalls vd hävdar att man gjort en noggrann granskning innan jobbet med militära övningsgranater togs in. Företagets distriktschef säger däremot att jobbet aldrig utförts och skyller på personalen.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

2

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

3
”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Hämta mer