”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Du ska inte veta din plats — du ska ta plats

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

Krönika

Den där känslan när du är i ett sammanhang och har en kvävande känsla av underläge. Folk som kallar möbler vid namn: Sjuan, Svanen, Karin. Som rör sig mellan sällskap och platser med en naturlig känsla av att vara hemma. Höra till. Som vet saker, sin ställning och kan de finkalibrerade koderna. Allt medan du själv har en klump av dåligt självförtroende i maggropen, känner dig som en katt bland hermelinerna.

Jag tänker på klassamhället.

Det kan vara lite svårt att fånga med ord eller enstaka meningar. I sin enklaste tolkning handlar det om hur mycket eller lite makt du har i samhället. Både ekonomiskt och socialt. Och vad du jobbar med.

Men också om inkomst, hälsa, boende — och smak.

För att vara ett begrepp som fångar så mycket pratas det väldigt lite om det. När Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring i höstas nämndes ordet överhuvudtaget inte. Somliga tycker kanske till och med att det där med klass är lite ålderdomligt. Att vi kommit längre.

I själva verket är det precis tvärtom.

Debattören och kriminologen Magnus Hörnqvist släppte nyligen en bok som kort och gott heter just Klass. Boken knyter ihop vad klassbegreppet är med hur samhället vi lever i egentligen ser ut. Han vrider och vänder på teorier, diagram och siffror för att visa att klassamhället i alla högsta grad impregnerar människors liv. 1980 var Sverige världens mest jämlika land. Sedan dess har inget annat land haft så snabbt växande klyftor.

Läsningen är hisnande.

Korta nyhetscykler och ett uppmärksamhetsspann som ofta inte räcker längre än nästa fingersvepning över mobilskärmen skymmer ibland blicken.

Klassamhället lever, hur gärna vi än försöker slingra oss ur det. Den där känslan av underläge och förödmjukelse som kletar sig fast på huden bottnar i djupt rotade strukturer. Som hindrar människor från att växa. Som stänger dörrar och sätter upp murar för barn som drömmer och vuxna som vill mer.

Därför sticker det så mycket i ögonen när debattörer, politiker och tyckare menar att det bara är att bita ihop, kämpa lite extra och rycka upp sig. Att resan längs klasstegen finns tillgänglig för alla. Bara vi vågar ta risker och slita.

Vi vet att det inte är så. Det finns så många ensamstående föräldrar, särskilt kvinnor, som förtvivlat sparar varje krona från det underbetalda jobbet för att dagen och morgondagen ska gå ihop. Och det finns hela generationer av unga som är smarta och driftiga men aldrig får chansen.

Samtidigt utnyttjar nationalistiska och rasistiska ledare växande klyftor för att skapa påhittade motsättningar. Trump, LePen och Åkesson har gjort till det till politiskt hantverk att trycka in kilar mellan människor som i grunden delar intressen.

Vad vi ser är, som författaren Bim Clinell kallat det, “de hunsades revansch” mot decennier av växande skillnader och politiska ledare som blundat för utvecklingen. Grejen med klassamhället är att oavsett hur mycket som förändras på ytan — spektakulära uppfinningar eller ny teknologi — så finns det kvar. Vart vi än går så hemsöker det oss.

Men det går att vända utvecklingen och bygga samhället kring gemensamma intressen. För människor ska inte veta sin plats — de ska ta plats. Och rasisterna kan motas i grind. Men då måste vi börja med att erkänna att klassamhället inte bara lever utan också förvärrats.

På en valaffisch från fyrtiotalet står det: “Begåvad men fattig — ge honom lika chans”. Orden träffar lika rätt i dag. Nu behöver vi bara göra något åt det.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

3

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

1

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Bloggrubrik

Besvärande för Svenskt Näringsliv

”Är Östlings skattemoral också Svenskt Näringslivs”, frågar sig Helle Klein efter Uppdrag gransknings avslöjande att tusentals rika svenskar skatteplanerar genom att använda sig av så kallade brevlådeföretag på Malta.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Ledare”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

1

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

LedarkrönikaFörr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Vi vill så klart att du är med oss

KrönikaMålet är att minst 85 procent av alla industriarbetare ska vara med i IF Metall 2020. Arbetsplatsbesök är metoden som får det att hända.

Integrationens motor heter jämlikhet

LEDARE”Sänkta skatter och nedpressade löner är gammal klassisk Moderatpolitik som nu påstås vara nytänk för integrationen, skriver Helle Klein och hoppas på en fortsatt frejdig debatt om den svenska modellen.”

1

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Bloggrubrik

Allt stöd till Samhallsarbetarna

Ja må du leva, Dagens Arbete!

LedareDagens Arbete fyller 20 år. Det är värt att fira i tider av dagspresskris, fake news och hot mot yttrandefriheten. Fackförbundspressen har både historiskt och i dag en betydande roll i värnandet av demokratin.

Hämta mer