”Jag vill inte knapra på dem som har det sämre”Jeanette Herulf om sjuktaxi.

”Vår liberala demokrati håller på att förgiftas. Det är allvar nu”Helle Klein, chefredaktör.

Striden om tiden

Det var hit hon ville, bilmekanikern Jenny Schöneman. Toyotas bilverkstad lockade med sina sextimmarsskift. Kortare arbetstid är populärt bland IF Metalls medlemmar. Många tycker att förkortad arbetstid på ett eller annat sätt – tidbank, kortare arbetspass, pension – är det viktigaste kravet i avtalsrörelsen. Foto: Sören Håkanlind
Toyotamodellen intresserar andra fackklubbar. Åke Stenman (i mitten) från IF Metalls klubb på Cementa i Slite är på studiebesök och lyssnar till vad Magnus Mattsson och klubbordföranden Gert Östh har att säga. Foto: Sören Håkanlind
Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind
Magnus Wikström har varit med sedan sextimmarsdagen infördes i verkstan. ”Om de skulle gå tillbaka till åttatimmars slutar jag direkt.” Foto: Sören Håkanlind

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Foto: TT NYHETSBYRÅN

kortare arbetsdagarSchemat som gör succé. Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Arbetstiden genom tiden

1889 kräver arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Då var den normala arbetstiden elva timmar per dag, sex dagar i veckan.

1900 börjar arbetstiderna att förkortas, huvudsakligen på lördagar så att veckoarbetstiden blir knappt 60 timmar.

1905 regleras arbetstiden i det första Verkstadsavtalet (i dag Teknikavtalet) till högst 57 timmar i veckan.

1919 beslutar riksdagen att införa åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan.

1938 kommer lagen om två veckors semester vilket minskar årsarbetstiden ytterligare.

På 50-talet får svenskarna mer tid att åka på semester. Foto: TT

1951 införs tredje semesterveckan.

1957 beslutar riksdagen att korta arbetsveckan till 45 timmar.

1963 beslutas om en fjärde semestervecka.

1970 säger riksdagen ja till att förkorta arbetsveckan till 40 timmar.

1974 får metallarbetarna som går treskift kortare arbetstid. Även för underjordsarbetarna i gruvorna förkortas arbetstiden.

1977 införs femte semesterveckan.

1983 tas första steg-et mot kortare arbetstid för tvåskiftarna inom Metall.

Hans Mayr, Joerg Bardschinski, Hans Pleitgen och Hans Janssen.

1984 strejkar tyska metallfacket IG Metall för införandet av 35-timmarsveckan. Arbetstidsförkortningen genomförs stegvis under fem år.

1990 beslutar riksdagen att förlänga semestern med ytterligare två dagar som ett första steg mot sex veckors
semester. Reformen rivs upp 1993.

1995 beslutar dåvarande Metall att förhandla fram tidbanker med mål att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.

2017 kan den som jobbar dagtid, treskift och natt på Teknikavtalet ta ut 64 timmars betald ledighet ur tidbanken. Tvåskiftsarbetare har i sin tidbank 158 timmar, inklusive delar av den arbetstidsförkortning tvåskiftarna fick på 1980-talet.

För 15 år sedan var situationen ohållbar. Alla var missnöjda. Bilmekanikerna som ofta var sjukskrivna. Som försvann till andra jobb. Kunderna som klagade över korta öppettider och långa väntetider. För Toyotas bilverkstad i Mölndal gällde det att hitta en lösning som var bra för alla.

Lösningen var rätt enkel. Längre öppettider – tolv timmar i stället för åtta. Från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen. Det skulle kunderna gilla. De tolv timmarna bemannades med två sex-timmarsskift. Bilmekanikerna och plåtslagarna gick ner i tid, från åtta till sex timmar. Men lönen var densamma.

Dagens Arbete var på plats när allt började. Sedan dess har Martin Banck, vd för Toyota Center i Mölndal, tagit emot en ström av studiebesök och frågvisa journalister från flera kontinenter. I femton år har berättelsen om sextimmarsdagen på bilverkstaden rullat ut över världen.

– Nu har vi egentligen sagt stopp för alla besök. Vi har inte tid att ta emot alla som skulle vilja hit.

”En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna”

Martin Banck matar fram power point-bilderna medan han berättar. De utökade öppettiderna gav fler kunder, ökad försäljning, bättre lönsamhet och pengar över till att bygga ännu en anläggning.

– Det vi förr sålde på fem veckor drar vi nu in på en och en halv.

16 bilmekaniker och bilplåtslagare har blivit 36. Längre öppettider har gett kortare köer. Förr tvingades kunderna vänta fem–sex veckor för en service, ett par månader för en plåtskada. Nu kan man få service efter några dagar och ett plåtjobb fixat på några veckor.
Allt flyter bättre, säger han.

– En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna efter en hård arbetsdag. Det här är ett tufft jobb.

En åttatimmarsdag är ineffektiv även av andra skäl. Alla dessa omstarter. Så här kunde det se ut:

Klockan 7 hade alla kommit till verkstan.
Först 7.15 var man i gång med jobbet.
8.55. Dags att tvätta händerna inför frukostrasten.
9.27. Arbetet i gång igen.
11. Kort kafferast.
11.55. Handtvätt inför lunchrasten.
12 till 12.40. Lunch.
12.47 började arbetet i verkstan igen.
15. Tempot sackar och nu börjar man titta på klockan innan hemgång.
15.55 tvättade alla händerna.
16 var det tomt på verkstan.

Men hur är det nu då?
– Kör man i sex timmar behövs inte så många stopp. Man orkar mera. Är piggare. Effektivare. Jag lovar: Man presterar 20–30 procent mer på sex timmar än på åtta.
Sextimmarsskiften gav bara vinnare, säger Martin Banck. Nöjda kunder som kan lämna och hämta bilen utanför kontorstid. Och framför allt: Anställda som mår bättre.

Hur vet ni det?
– Vår låga personalomsättning får nog ses som ett kvitto på att man trivs här. Tekniker och bilplåtslagare är extrema bristyrken och hett eftertraktade i storstadsområdena. Många byter jobb ofta för att höja sina löner och för att man inte trivs. Men vi får behålla våra.

Vi går ner i verkstan. Där återser vi fem av sex som vi träffade för femton år sedan. Den sjätte lockades till ett tjänstemannajobb på ett annat företag.

– Varför skulle vi byta, undrar Magnus Wikström.

Han var en som för femton år sedan gissade att sextimmarsdagen skulle få honom att jobba effektivare. Nu tittar man aldrig på klockan, säger han. Högre tempo, inte lika många raster, bara att köra på.

Om Toyota skulle återinföra åttatimmarsdagen?

– Då sticker jag direkt.

Det är just arbetstiderna som håller honom kvar och som lockat hit Jenny Schöneman och Pontus Sjöalt. De tillhör de yngre i verkstaden men har ändå hunnit med några år. Den här dagen jobbar de eftermiddag och har kommit till jobbet i god tid innan skiftbytet klockan tolv. Det känns, säger de, som om man har rätt bra med fritid.

– I början kändes det nästan helt förvirrat, säger Jenny som kom från reservdelslagret där arbetstiderna är åtta timmar.

Nu fick man så mycket mer tid.

Med skiftbytet gör sig Magnus Wikström redo för att åka hem, gå på gymmet, kanske ta en promenad. Inga köer, ingen rusningstrafik oavsett när skiftet börjar eller slutar.
Gert Östh skjuter in och säger att ”det där gör att vi äntligen kan tala om att vi nått arbetarrörelsens gamla klassiska mål som våra förfäder satte upp. ”Åtta timmars vila. Åtta timmars fritid. Åtta timmars arbete. Inklusive den tid det tar att resa.

Det blev ju som han trodde för 15 år sedan, Magnus Wikström. Han skulle jobba effektivare på sex timmar än på åtta. Men hur mår kroppen då?

– Helt okej. Eller ja. Det är ju ett ansträngande jobb. Inget snack om det.

Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind

Längre ner i verkstan är Mattias Meister fullt upptagen med en Prius. Nej, han har inte tid egentligen. Bilen han skiftar hjul på ska vara klar före skiftbytet.

– Du, senast jag pratade med en journalist så var det en från New York Times. Det verkar vara ett jäkla intresse för hur vi jobbar.

När han började på Toyota för tio år sedan hade han inga småbarn. Nu har han tre. Då är det praktiskt att sluta tolv och kunna hämta de minsta på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Vi tar Gert Östh åt sidan, veteranen som också är ordförande för IF Metall-klubben. Han berättar om lönesystemet som till del är baserat på prestation. Ersättningen ligger på mellan 26 000 och 30 000 i månaden beroende på hur hårt man jobbar.

Klubben gjorde en eftergift när sextimmarsskiften infördes. Ersättningen för obekväm arbetstid – i dag motsvarande 634 kronor i månaden – slopades när de tolv timmarna mellan klockan 6 och 18 blev normalarbetstid. Men efter klockan 18 gäller OB. Övertidsersättning betalas ut så fort man jobbat mer än sex timmar.

Den här dagen är Dagens Arbete inte de enda besökarna. Åke Stenman, IF Metalls klubbordförande från cementfabriken Cementa i Slite, är på plats. Men vad kan en processindustri som går dygnet runt lära av en bilverkstad?

– Allting går om man vill, svarar Åke Stenman. I första hand har vi väl tänkt på alla som går dag hos oss. Vi får väl se. Men det här är jättespännande.

Vi går in till Magnus Mattsson i plåtverkstan som vi träffade för 15 år sedan. Då hoppades han att sextimmarsdagen skulle ge honom mer tid till jakt och fiske. Så blev det. I alla fall mer av fiske. Och av naturupplevelser.

– Den ljusa tiden är helt underbar att jobba sex timmar. Dagarna blir långa. Och nu under den mörka årstiden är det också en stor fördel. Man får ju ändå lite dagsljus när skiftbytet ligger mitt på dagen.

Annars tänker han inte så mycket på sextimmarsdagen. Man vänjer sig. I början var allt nytt och spännande, alla kompisar som tyckte att han jobbade deltid. ”Men det ska jag bara säga, man kör rätt hårt på sex timmar. Lägger på en rem.” Därför måste man, säger han, vara vaksam på planeringen, att det inte läggs på för mycket jobb.

– Arbetsuppgifterna är ju desamma. Liksom risken att få vita fingrar av alla luftverktyg. Sånt förändras ju inte bara för att man jobbar sex timmar.

För 15 år sedan trodde många att Toyotaverkstan i Mölndal skulle locka fler att införa sextimmarsskift, inte minst inom bilverkstäderna. Alla dessa studiebesök, alla tv-inslag, alla tidningsreportage världen över. Intresset har inte gått att ta miste på, inte minst på grund av de synliga positiva resultaten. Så varför har inte fler följt efter? Vd Martin Banck tar sats.

– Jag är så trött på den där frågan. Mitt enkla svar är: Jag begriper inte. Oförklarligt.


hg@da.se

1Kommentarer

Hans Johansson:

Ett självklart krav från arbetarrörelsen sida med 6-timmars arbetsdag. Produktiviteten har mer än 10-dubblats sedan 8-timmars arbetsdag genomfördes 1919. Ökad livskvatitet för det stora majoriteten av de arbetande är också i längden en vinst för samhällsekonomin. Det är kapitalisterna som vill ha kvar den långa arbetstiden. De har interesset att kortsiktigt exploatera maximalt samt att tillse att arbetslösheten är så hög att den fungerar som lönedumpare

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Läs mer från Dagens Arbete:

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

2

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1
Hämta mer