”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Striden om tiden

Det var hit hon ville, bilmekanikern Jenny Schöneman. Toyotas bilverkstad lockade med sina sextimmarsskift. Kortare arbetstid är populärt bland IF Metalls medlemmar. Många tycker att förkortad arbetstid på ett eller annat sätt – tidbank, kortare arbetspass, pension – är det viktigaste kravet i avtalsrörelsen. Foto: Sören Håkanlind
Toyotamodellen intresserar andra fackklubbar. Åke Stenman (i mitten) från IF Metalls klubb på Cementa i Slite är på studiebesök och lyssnar till vad Magnus Mattsson och klubbordföranden Gert Östh har att säga. Foto: Sören Håkanlind
Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind
Magnus Wikström har varit med sedan sextimmarsdagen infördes i verkstan. ”Om de skulle gå tillbaka till åttatimmars slutar jag direkt.” Foto: Sören Håkanlind

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Foto: TT NYHETSBYRÅN

kortare arbetsdagarSchemat som gör succé. Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Arbetstiden genom tiden

1889 kräver arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Då var den normala arbetstiden elva timmar per dag, sex dagar i veckan.

1900 börjar arbetstiderna att förkortas, huvudsakligen på lördagar så att veckoarbetstiden blir knappt 60 timmar.

1905 regleras arbetstiden i det första Verkstadsavtalet (i dag Teknikavtalet) till högst 57 timmar i veckan.

1919 beslutar riksdagen att införa åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan.

1938 kommer lagen om två veckors semester vilket minskar årsarbetstiden ytterligare.

På 50-talet får svenskarna mer tid att åka på semester. Foto: TT

1951 införs tredje semesterveckan.

1957 beslutar riksdagen att korta arbetsveckan till 45 timmar.

1963 beslutas om en fjärde semestervecka.

1970 säger riksdagen ja till att förkorta arbetsveckan till 40 timmar.

1974 får metallarbetarna som går treskift kortare arbetstid. Även för underjordsarbetarna i gruvorna förkortas arbetstiden.

1977 införs femte semesterveckan.

1983 tas första steg-et mot kortare arbetstid för tvåskiftarna inom Metall.

Hans Mayr, Joerg Bardschinski, Hans Pleitgen och Hans Janssen.

1984 strejkar tyska metallfacket IG Metall för införandet av 35-timmarsveckan. Arbetstidsförkortningen genomförs stegvis under fem år.

1990 beslutar riksdagen att förlänga semestern med ytterligare två dagar som ett första steg mot sex veckors
semester. Reformen rivs upp 1993.

1995 beslutar dåvarande Metall att förhandla fram tidbanker med mål att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.

2017 kan den som jobbar dagtid, treskift och natt på Teknikavtalet ta ut 64 timmars betald ledighet ur tidbanken. Tvåskiftsarbetare har i sin tidbank 158 timmar, inklusive delar av den arbetstidsförkortning tvåskiftarna fick på 1980-talet.

För 15 år sedan var situationen ohållbar. Alla var missnöjda. Bilmekanikerna som ofta var sjukskrivna. Som försvann till andra jobb. Kunderna som klagade över korta öppettider och långa väntetider. För Toyotas bilverkstad i Mölndal gällde det att hitta en lösning som var bra för alla.

Lösningen var rätt enkel. Längre öppettider – tolv timmar i stället för åtta. Från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen. Det skulle kunderna gilla. De tolv timmarna bemannades med två sex-timmarsskift. Bilmekanikerna och plåtslagarna gick ner i tid, från åtta till sex timmar. Men lönen var densamma.

Dagens Arbete var på plats när allt började. Sedan dess har Martin Banck, vd för Toyota Center i Mölndal, tagit emot en ström av studiebesök och frågvisa journalister från flera kontinenter. I femton år har berättelsen om sextimmarsdagen på bilverkstaden rullat ut över världen.

– Nu har vi egentligen sagt stopp för alla besök. Vi har inte tid att ta emot alla som skulle vilja hit.

”En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna”

Martin Banck matar fram power point-bilderna medan han berättar. De utökade öppettiderna gav fler kunder, ökad försäljning, bättre lönsamhet och pengar över till att bygga ännu en anläggning.

– Det vi förr sålde på fem veckor drar vi nu in på en och en halv.

16 bilmekaniker och bilplåtslagare har blivit 36. Längre öppettider har gett kortare köer. Förr tvingades kunderna vänta fem–sex veckor för en service, ett par månader för en plåtskada. Nu kan man få service efter några dagar och ett plåtjobb fixat på några veckor.
Allt flyter bättre, säger han.

– En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna efter en hård arbetsdag. Det här är ett tufft jobb.

En åttatimmarsdag är ineffektiv även av andra skäl. Alla dessa omstarter. Så här kunde det se ut:

Klockan 7 hade alla kommit till verkstan.
Först 7.15 var man i gång med jobbet.
8.55. Dags att tvätta händerna inför frukostrasten.
9.27. Arbetet i gång igen.
11. Kort kafferast.
11.55. Handtvätt inför lunchrasten.
12 till 12.40. Lunch.
12.47 började arbetet i verkstan igen.
15. Tempot sackar och nu börjar man titta på klockan innan hemgång.
15.55 tvättade alla händerna.
16 var det tomt på verkstan.

Men hur är det nu då?
– Kör man i sex timmar behövs inte så många stopp. Man orkar mera. Är piggare. Effektivare. Jag lovar: Man presterar 20–30 procent mer på sex timmar än på åtta.
Sextimmarsskiften gav bara vinnare, säger Martin Banck. Nöjda kunder som kan lämna och hämta bilen utanför kontorstid. Och framför allt: Anställda som mår bättre.

Hur vet ni det?
– Vår låga personalomsättning får nog ses som ett kvitto på att man trivs här. Tekniker och bilplåtslagare är extrema bristyrken och hett eftertraktade i storstadsområdena. Många byter jobb ofta för att höja sina löner och för att man inte trivs. Men vi får behålla våra.

Vi går ner i verkstan. Där återser vi fem av sex som vi träffade för femton år sedan. Den sjätte lockades till ett tjänstemannajobb på ett annat företag.

– Varför skulle vi byta, undrar Magnus Wikström.

Han var en som för femton år sedan gissade att sextimmarsdagen skulle få honom att jobba effektivare. Nu tittar man aldrig på klockan, säger han. Högre tempo, inte lika många raster, bara att köra på.

Om Toyota skulle återinföra åttatimmarsdagen?

– Då sticker jag direkt.

Det är just arbetstiderna som håller honom kvar och som lockat hit Jenny Schöneman och Pontus Sjöalt. De tillhör de yngre i verkstaden men har ändå hunnit med några år. Den här dagen jobbar de eftermiddag och har kommit till jobbet i god tid innan skiftbytet klockan tolv. Det känns, säger de, som om man har rätt bra med fritid.

– I början kändes det nästan helt förvirrat, säger Jenny som kom från reservdelslagret där arbetstiderna är åtta timmar.

Nu fick man så mycket mer tid.

Med skiftbytet gör sig Magnus Wikström redo för att åka hem, gå på gymmet, kanske ta en promenad. Inga köer, ingen rusningstrafik oavsett när skiftet börjar eller slutar.
Gert Östh skjuter in och säger att ”det där gör att vi äntligen kan tala om att vi nått arbetarrörelsens gamla klassiska mål som våra förfäder satte upp. ”Åtta timmars vila. Åtta timmars fritid. Åtta timmars arbete. Inklusive den tid det tar att resa.

Det blev ju som han trodde för 15 år sedan, Magnus Wikström. Han skulle jobba effektivare på sex timmar än på åtta. Men hur mår kroppen då?

– Helt okej. Eller ja. Det är ju ett ansträngande jobb. Inget snack om det.

Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind

Längre ner i verkstan är Mattias Meister fullt upptagen med en Prius. Nej, han har inte tid egentligen. Bilen han skiftar hjul på ska vara klar före skiftbytet.

– Du, senast jag pratade med en journalist så var det en från New York Times. Det verkar vara ett jäkla intresse för hur vi jobbar.

När han började på Toyota för tio år sedan hade han inga småbarn. Nu har han tre. Då är det praktiskt att sluta tolv och kunna hämta de minsta på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Vi tar Gert Östh åt sidan, veteranen som också är ordförande för IF Metall-klubben. Han berättar om lönesystemet som till del är baserat på prestation. Ersättningen ligger på mellan 26 000 och 30 000 i månaden beroende på hur hårt man jobbar.

Klubben gjorde en eftergift när sextimmarsskiften infördes. Ersättningen för obekväm arbetstid – i dag motsvarande 634 kronor i månaden – slopades när de tolv timmarna mellan klockan 6 och 18 blev normalarbetstid. Men efter klockan 18 gäller OB. Övertidsersättning betalas ut så fort man jobbat mer än sex timmar.

Den här dagen är Dagens Arbete inte de enda besökarna. Åke Stenman, IF Metalls klubbordförande från cementfabriken Cementa i Slite, är på plats. Men vad kan en processindustri som går dygnet runt lära av en bilverkstad?

– Allting går om man vill, svarar Åke Stenman. I första hand har vi väl tänkt på alla som går dag hos oss. Vi får väl se. Men det här är jättespännande.

Vi går in till Magnus Mattsson i plåtverkstan som vi träffade för 15 år sedan. Då hoppades han att sextimmarsdagen skulle ge honom mer tid till jakt och fiske. Så blev det. I alla fall mer av fiske. Och av naturupplevelser.

– Den ljusa tiden är helt underbar att jobba sex timmar. Dagarna blir långa. Och nu under den mörka årstiden är det också en stor fördel. Man får ju ändå lite dagsljus när skiftbytet ligger mitt på dagen.

Annars tänker han inte så mycket på sextimmarsdagen. Man vänjer sig. I början var allt nytt och spännande, alla kompisar som tyckte att han jobbade deltid. ”Men det ska jag bara säga, man kör rätt hårt på sex timmar. Lägger på en rem.” Därför måste man, säger han, vara vaksam på planeringen, att det inte läggs på för mycket jobb.

– Arbetsuppgifterna är ju desamma. Liksom risken att få vita fingrar av alla luftverktyg. Sånt förändras ju inte bara för att man jobbar sex timmar.

För 15 år sedan trodde många att Toyotaverkstan i Mölndal skulle locka fler att införa sextimmarsskift, inte minst inom bilverkstäderna. Alla dessa studiebesök, alla tv-inslag, alla tidningsreportage världen över. Intresset har inte gått att ta miste på, inte minst på grund av de synliga positiva resultaten. Så varför har inte fler följt efter? Vd Martin Banck tar sats.

– Jag är så trött på den där frågan. Mitt enkla svar är: Jag begriper inte. Oförklarligt.


hg@da.se

2Kommentarer

Hans Johansson:

Ett självklart krav från arbetarrörelsen sida med 6-timmars arbetsdag. Produktiviteten har mer än 10-dubblats sedan 8-timmars arbetsdag genomfördes 1919. Ökad livskvatitet för det stora majoriteten av de arbetande är också i längden en vinst för samhällsekonomin. Det är kapitalisterna som vill ha kvar den långa arbetstiden. De har interesset att kortsiktigt exploatera maximalt samt att tillse att arbetslösheten är så hög att den fungerar som lönedumpare

Bernt A:

Håller med Hans Johansson ovan.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

När måste chefen svara om ledighet?

Fråga om jobbet”Hur lång tid har min arbetsgivare på sig att ge mig ett svar på om jag kan få ledigt?” DA:s jurist Henrik Ask reder ut.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier."Det är som om alla har frågan på näthinnan nu", säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer