”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Striden om tiden

Det var hit hon ville, bilmekanikern Jenny Schöneman. Toyotas bilverkstad lockade med sina sextimmarsskift. Kortare arbetstid är populärt bland IF Metalls medlemmar. Många tycker att förkortad arbetstid på ett eller annat sätt – tidbank, kortare arbetspass, pension – är det viktigaste kravet i avtalsrörelsen. Foto: Sören Håkanlind
Toyotamodellen intresserar andra fackklubbar. Åke Stenman (i mitten) från IF Metalls klubb på Cementa i Slite är på studiebesök och lyssnar till vad Magnus Mattsson och klubbordföranden Gert Östh har att säga. Foto: Sören Håkanlind
Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind
Magnus Wikström har varit med sedan sextimmarsdagen infördes i verkstan. ”Om de skulle gå tillbaka till åttatimmars slutar jag direkt.” Foto: Sören Håkanlind

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Foto: TT NYHETSBYRÅN

kortare arbetsdagarSchemat som gör succé. Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Arbetstiden genom tiden

1889 kräver arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Då var den normala arbetstiden elva timmar per dag, sex dagar i veckan.

1900 börjar arbetstiderna att förkortas, huvudsakligen på lördagar så att veckoarbetstiden blir knappt 60 timmar.

1905 regleras arbetstiden i det första Verkstadsavtalet (i dag Teknikavtalet) till högst 57 timmar i veckan.

1919 beslutar riksdagen att införa åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan.

1938 kommer lagen om två veckors semester vilket minskar årsarbetstiden ytterligare.

På 50-talet får svenskarna mer tid att åka på semester. Foto: TT

1951 införs tredje semesterveckan.

1957 beslutar riksdagen att korta arbetsveckan till 45 timmar.

1963 beslutas om en fjärde semestervecka.

1970 säger riksdagen ja till att förkorta arbetsveckan till 40 timmar.

1974 får metallarbetarna som går treskift kortare arbetstid. Även för underjordsarbetarna i gruvorna förkortas arbetstiden.

1977 införs femte semesterveckan.

1983 tas första steg-et mot kortare arbetstid för tvåskiftarna inom Metall.

Hans Mayr, Joerg Bardschinski, Hans Pleitgen och Hans Janssen.

1984 strejkar tyska metallfacket IG Metall för införandet av 35-timmarsveckan. Arbetstidsförkortningen genomförs stegvis under fem år.

1990 beslutar riksdagen att förlänga semestern med ytterligare två dagar som ett första steg mot sex veckors
semester. Reformen rivs upp 1993.

1995 beslutar dåvarande Metall att förhandla fram tidbanker med mål att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.

2017 kan den som jobbar dagtid, treskift och natt på Teknikavtalet ta ut 64 timmars betald ledighet ur tidbanken. Tvåskiftsarbetare har i sin tidbank 158 timmar, inklusive delar av den arbetstidsförkortning tvåskiftarna fick på 1980-talet.

För 15 år sedan var situationen ohållbar. Alla var missnöjda. Bilmekanikerna som ofta var sjukskrivna. Som försvann till andra jobb. Kunderna som klagade över korta öppettider och långa väntetider. För Toyotas bilverkstad i Mölndal gällde det att hitta en lösning som var bra för alla.

Lösningen var rätt enkel. Längre öppettider – tolv timmar i stället för åtta. Från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen. Det skulle kunderna gilla. De tolv timmarna bemannades med två sex-timmarsskift. Bilmekanikerna och plåtslagarna gick ner i tid, från åtta till sex timmar. Men lönen var densamma.

Dagens Arbete var på plats när allt började. Sedan dess har Martin Banck, vd för Toyota Center i Mölndal, tagit emot en ström av studiebesök och frågvisa journalister från flera kontinenter. I femton år har berättelsen om sextimmarsdagen på bilverkstaden rullat ut över världen.

– Nu har vi egentligen sagt stopp för alla besök. Vi har inte tid att ta emot alla som skulle vilja hit.

”En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna”

Martin Banck matar fram power point-bilderna medan han berättar. De utökade öppettiderna gav fler kunder, ökad försäljning, bättre lönsamhet och pengar över till att bygga ännu en anläggning.

– Det vi förr sålde på fem veckor drar vi nu in på en och en halv.

16 bilmekaniker och bilplåtslagare har blivit 36. Längre öppettider har gett kortare köer. Förr tvingades kunderna vänta fem–sex veckor för en service, ett par månader för en plåtskada. Nu kan man få service efter några dagar och ett plåtjobb fixat på några veckor.
Allt flyter bättre, säger han.

– En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna efter en hård arbetsdag. Det här är ett tufft jobb.

En åttatimmarsdag är ineffektiv även av andra skäl. Alla dessa omstarter. Så här kunde det se ut:

Klockan 7 hade alla kommit till verkstan.
Först 7.15 var man i gång med jobbet.
8.55. Dags att tvätta händerna inför frukostrasten.
9.27. Arbetet i gång igen.
11. Kort kafferast.
11.55. Handtvätt inför lunchrasten.
12 till 12.40. Lunch.
12.47 började arbetet i verkstan igen.
15. Tempot sackar och nu börjar man titta på klockan innan hemgång.
15.55 tvättade alla händerna.
16 var det tomt på verkstan.

Men hur är det nu då?
– Kör man i sex timmar behövs inte så många stopp. Man orkar mera. Är piggare. Effektivare. Jag lovar: Man presterar 20–30 procent mer på sex timmar än på åtta.
Sextimmarsskiften gav bara vinnare, säger Martin Banck. Nöjda kunder som kan lämna och hämta bilen utanför kontorstid. Och framför allt: Anställda som mår bättre.

Hur vet ni det?
– Vår låga personalomsättning får nog ses som ett kvitto på att man trivs här. Tekniker och bilplåtslagare är extrema bristyrken och hett eftertraktade i storstadsområdena. Många byter jobb ofta för att höja sina löner och för att man inte trivs. Men vi får behålla våra.

Vi går ner i verkstan. Där återser vi fem av sex som vi träffade för femton år sedan. Den sjätte lockades till ett tjänstemannajobb på ett annat företag.

– Varför skulle vi byta, undrar Magnus Wikström.

Han var en som för femton år sedan gissade att sextimmarsdagen skulle få honom att jobba effektivare. Nu tittar man aldrig på klockan, säger han. Högre tempo, inte lika många raster, bara att köra på.

Om Toyota skulle återinföra åttatimmarsdagen?

– Då sticker jag direkt.

Det är just arbetstiderna som håller honom kvar och som lockat hit Jenny Schöneman och Pontus Sjöalt. De tillhör de yngre i verkstaden men har ändå hunnit med några år. Den här dagen jobbar de eftermiddag och har kommit till jobbet i god tid innan skiftbytet klockan tolv. Det känns, säger de, som om man har rätt bra med fritid.

– I början kändes det nästan helt förvirrat, säger Jenny som kom från reservdelslagret där arbetstiderna är åtta timmar.

Nu fick man så mycket mer tid.

Med skiftbytet gör sig Magnus Wikström redo för att åka hem, gå på gymmet, kanske ta en promenad. Inga köer, ingen rusningstrafik oavsett när skiftet börjar eller slutar.
Gert Östh skjuter in och säger att ”det där gör att vi äntligen kan tala om att vi nått arbetarrörelsens gamla klassiska mål som våra förfäder satte upp. ”Åtta timmars vila. Åtta timmars fritid. Åtta timmars arbete. Inklusive den tid det tar att resa.

Det blev ju som han trodde för 15 år sedan, Magnus Wikström. Han skulle jobba effektivare på sex timmar än på åtta. Men hur mår kroppen då?

– Helt okej. Eller ja. Det är ju ett ansträngande jobb. Inget snack om det.

Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind

Längre ner i verkstan är Mattias Meister fullt upptagen med en Prius. Nej, han har inte tid egentligen. Bilen han skiftar hjul på ska vara klar före skiftbytet.

– Du, senast jag pratade med en journalist så var det en från New York Times. Det verkar vara ett jäkla intresse för hur vi jobbar.

När han började på Toyota för tio år sedan hade han inga småbarn. Nu har han tre. Då är det praktiskt att sluta tolv och kunna hämta de minsta på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Vi tar Gert Östh åt sidan, veteranen som också är ordförande för IF Metall-klubben. Han berättar om lönesystemet som till del är baserat på prestation. Ersättningen ligger på mellan 26 000 och 30 000 i månaden beroende på hur hårt man jobbar.

Klubben gjorde en eftergift när sextimmarsskiften infördes. Ersättningen för obekväm arbetstid – i dag motsvarande 634 kronor i månaden – slopades när de tolv timmarna mellan klockan 6 och 18 blev normalarbetstid. Men efter klockan 18 gäller OB. Övertidsersättning betalas ut så fort man jobbat mer än sex timmar.

Den här dagen är Dagens Arbete inte de enda besökarna. Åke Stenman, IF Metalls klubbordförande från cementfabriken Cementa i Slite, är på plats. Men vad kan en processindustri som går dygnet runt lära av en bilverkstad?

– Allting går om man vill, svarar Åke Stenman. I första hand har vi väl tänkt på alla som går dag hos oss. Vi får väl se. Men det här är jättespännande.

Vi går in till Magnus Mattsson i plåtverkstan som vi träffade för 15 år sedan. Då hoppades han att sextimmarsdagen skulle ge honom mer tid till jakt och fiske. Så blev det. I alla fall mer av fiske. Och av naturupplevelser.

– Den ljusa tiden är helt underbar att jobba sex timmar. Dagarna blir långa. Och nu under den mörka årstiden är det också en stor fördel. Man får ju ändå lite dagsljus när skiftbytet ligger mitt på dagen.

Annars tänker han inte så mycket på sextimmarsdagen. Man vänjer sig. I början var allt nytt och spännande, alla kompisar som tyckte att han jobbade deltid. ”Men det ska jag bara säga, man kör rätt hårt på sex timmar. Lägger på en rem.” Därför måste man, säger han, vara vaksam på planeringen, att det inte läggs på för mycket jobb.

– Arbetsuppgifterna är ju desamma. Liksom risken att få vita fingrar av alla luftverktyg. Sånt förändras ju inte bara för att man jobbar sex timmar.

För 15 år sedan trodde många att Toyotaverkstan i Mölndal skulle locka fler att införa sextimmarsskift, inte minst inom bilverkstäderna. Alla dessa studiebesök, alla tv-inslag, alla tidningsreportage världen över. Intresset har inte gått att ta miste på, inte minst på grund av de synliga positiva resultaten. Så varför har inte fler följt efter? Vd Martin Banck tar sats.

– Jag är så trött på den där frågan. Mitt enkla svar är: Jag begriper inte. Oförklarligt.


hg@da.se

2Kommentarer

Hans Johansson:

Ett självklart krav från arbetarrörelsen sida med 6-timmars arbetsdag. Produktiviteten har mer än 10-dubblats sedan 8-timmars arbetsdag genomfördes 1919. Ökad livskvatitet för det stora majoriteten av de arbetande är också i längden en vinst för samhällsekonomin. Det är kapitalisterna som vill ha kvar den långa arbetstiden. De har interesset att kortsiktigt exploatera maximalt samt att tillse att arbetslösheten är så hög att den fungerar som lönedumpare

Bernt A:

Håller med Hans Johansson ovan.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Metall-ledaren Bert Lundin är död

Bert Lundin, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla arbetarledare, har avlidit 96 år gammal. Han ledde dåvarande Metall när den svenska fackföreningsrörelsen var som starkast och var också djupt engagerad i internationellt solidaritetsarbete.

Inhyrning Scania

Scania slutar med inhyrning

Nytt avtalScania stoppar inhyrningen, i stället återgår man till visstidsanställningar, ambitionen är att de ska leda till fasta jobb. ”Det känns mycket bra att få skriva under det här avtalet”, säger Michael Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

4

Scania: Vi får ökad flexibilitet

Scanias produktionsdirektör Ruthger de Vries är mycket nöjd med uppgörelsen.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”IF Metall måste försvara strejkrätten”

DebattStrejkrätten är fackföreningens viktigaste vapen. IF Metalls förbundsstyrelse måste uttala sig mot Ylva Johanssons utredning om att begränsa konflikträtten, skriver företrädare för IF Metalls avdelning 4, Södra Västerbotten.

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Planerna för Northlands gamla gruva utanför Pajala blir allt konkretare efter ett möte mellan fack och arbetsgivare. Gruvavtalet ska gälla, men vid starten i sommar kommer nya ägaren Kaunis Iron att lägga ut brytningen på underentreprenörer.

Northvolt

Scania investerar i Northvolts batteriprojekt

Scania investerar nästan 100 miljoner i Northvolt för att ta fram batterier för tunga transporter. ”Dagens batteriteknik måste utvecklas”, säger Scanias vd Henrik Henriksson.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

Svetslopporna sprutar på bruket

ÖgonblicketKlockan är 10.00 på Ramnäs Bruk.

Hämta mer