"En optimist bygger inga bra getstaket"Stefan Eriksson i en gästkrönika om att ha getter till ingen särskild nytta.

"Entreprenörsanställda ska inte ha det sämre"Jeanette Herulf i ledarkrönika om förslaget som ska stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer.

Arbetsförmedlingens kontroller

”Det krävs radikala åtgärder”

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt ”Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss och hotar välfärdssystemen”,  skriver regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén.  Han vill bland annat se skärpta straff och att bidragsbrottslagen också ska omfatta företag.

Om skribenten

Lars-Erik Lövdén är före detta riksdagsledamot (S), kommun- och bostadsminister och landshövding i Halland.

Är regeringens särskilde utredare av hur organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Var ordförande i ekobrottsberedningen vars förslag ledde till inrättandet av Ekobrottsmyndigheten.

Utredningen om organiserad och systematisk brottslighet mot välfärdssystemen är nu inne i sitt slutskede. Vi har kartlagt brottsligheten och kommer att lämna en rad förslag på åtgärder för att förebygga, upptäcka och bekämpa brottsligheten.

Det vi sett i den kartläggning som vi gjort har övertygat oss om att det krävs radikala åtgärder. Stora belopp, falska och oriktiga intyg, användandet av företagsformen, flera personer som är inblandade, internationella kopplingar är några av de kännetecken vi identifierat.

Brottsligheten inriktar sig på de svagare punkterna i välfärdssystemen, där uppgifterna idag inte kontrolleras eller är svåra att kontrollera. Om någon lyckas få en felaktig uppgift registrerad i ett skede, kan det ge fördelar i flera olika välfärdssystem, såväl i nutid som i framtid. Utredningen drar slutsatsen att välfärdssystemet är ett utsatt brottsobjekt för den mer organiserade brottsligheten

Det är en tydlig bild som avtecknar sig. Samtliga myndigheter inom välfärdssektorn är utsatta för kvalificerad brottslighet. Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss. Och då vet vi samtidigt att mörkertalen är stora.

Kontrollinsatserna varierar mellan myndigheterna. Det är uppenbart att service och ”kundfokus” stått i förgrunden och att kontrollen har fått stå tillbaka.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som är utsatt för kvalificerad välfärdsbrottslighet. De kriminella uppläggen kan handla om att manipulera lönekostnaderna så att det till exempel utbetalas helt svarta löner eller bara betalas in en del av den arbetsgivaravgift som borde betalas.

Det förekommer att själva affärsidén i ett bolag är att anställa personer på olika stöd. Företaget sätts därefter i konkurs , företrädarna skapar nya bolag och man flyttar anställda mellan bolagen för att återigen anställa dem på stöd. Snabbt genomförda politiska beslut ger inte sällan möjlighet till missbruk. Ett exempel på detta är de s.k etableringslotsarna.

Vi menar att förhållanden är så allvarliga att om inte kraftfull åtgärder vidtas så hotas förtroendet för välfärdssystemen. De ekonomiska förlusterna för samhället är betydande. Våra förslag till åtgärder sträcker sig över ett brett fält.

Myndigheterna måste avsevärt höja sina kontrollinsatser, genomföra riskanalyser och få tydliga direktiv om detta. Alla misstänkta brott ska anmälas. Informationsutbytet måste öka. Sekretesshinder mellan och inom myndigheterna måste brytas ner för att möjliggöra en effektiv kontroll. Direktåtkomst till olika register bör i större omfattning medges. Vi överväger att föreslå bildandet av en myndighet för alla välfärdsutbetalningar.

Folkbokföringen och Migrationsverket är ingångar till välfärdssystemen. De måste få större befogenhet att kontrollera identiteter, bosättningar och arbetstillstånd. Användandet av falska identiteter och falska intyg har blivit allt vanligare. Vi kommer att presentera åtgärder mot detta.

Det finns klara brister i det brottsutredande arbetet. Många brottsanmälningar leder inte till några åtgärder. Välfärdssystemen är komplexa och det krävs ofta stor kunskap om dessa för att med framgång kunna driva en brottsutredning. Vi kommer lägga förslag som leder till en förstärkt och effektiviserad brottsutredande verksamhet.

Den straffrättsliga regleringen behöver skärpas. Bidragsbrottslagen bör utvidgas till att också omfatta juridiska personer och straffsatserna skärpas. Näringsförbudsreglerna bör skärpas.

Vi överväger också att införa krav på spårbara betalningsmedel som förutsättning för åtkomst till vissa välfärdssystem.

Läget är allvarlig. Den organiserade kriminaliteten riktad mot välfärden har utan tvekan ökat i omfattning och blivit mer sofistikerad. Brottsligheten dränerar samhället på resurser. Den är systemhotande. Om vi inte lyckas tränga tillbaka brottsligheten rubbas tilltron till välfärdssystemen.

8Kommentarer

Tobias:

Märkligt att detta kan fortgå inom stat, kommun och landsting denna förskingring utan att någon ställs till svars eller att ingen ställs till ansvar och döms till väldigt långa fängelsestraff för detta med förskingringen av medel från skattebetalarna?

Det började med löntagarfonderna och fortsatte sedan till Göteborgs kommun och klipp och klistra inom landshövdingeämbetet för att sedan smälla upp inom staten och för att inte glömma landstinget i Stockholm med Filippa R i spetsen.
Vad blev starffet för dessa makthavare?

Thomas:

Systemet är så släpphänt och lagstiftningen medvetet svag att jag börjat se olika stöd till arbetsgivare som just dolda företagsstöd. Detta då kontrollen av den stödbehövande allmänheten samtidigt skärpts.

karin lundmark:

De privata vinstintressen som alltmer ätit sig in i välfärden kräver allt mer av kostbara, skattefinansierade, kontrollinstanser för att stoppa fusk och ren brottslighet. Det stora sveket från arbetarrörelsen är att privatkapitaliser släppts in i verksamheter som inte handlar om att berika sig själv och aktieägarna utan är till för att tjäna medborgarna i första hand. Fler och dyrare kontroller kommer inte att lösa problemen, de som berikar sig hittar ständigt nya vägar. Endast den svåra vägen återstår, den som inget parti vågar sig på! Förbjud all privatisering av skola, vård och omsorg. Och för Guds skull – privatisera inte Arbetsförmedlingen! Vi har i färskt minne de skandaler som varit med inhyrda ”jobbcoacher” som inte åstadkommit annat än att svamla om ”positivt tänkande” och tvinga arbetslösa att gång på gång skriva om sina CV:n. Privatiseras arbetsförmedlingen så är det fritt fram för mer sånt, tro inget annat! Däremot kan säkert arbetsförmedlingen göras bättre men inte som privat företag!

Olof B:

Vi måste acceptera att vissa system inte är så ”kundvänliga” som man skulle önska om alla var ärliga med gott uppsåt. Vad skulle t.ex. hända om vi skulle kräva personligt besök med fingeravtryck för vissa utbetalningar?

Axel Vall:

Tror nuvarande regering dels tycker det blir svårt och för dyrt med all den personal som skulle åtgå för effektuera utredningens förslag, dels skulle man stöta sig med en uppsjö av föreningar av allsköns slag och många andra som (miss)brukar nuvarande möjligheter, att regeringen hellre tar stora svinnet och låter skattebetalarna stå för kalasen.

Daniel:

Karin Lundmark, hur menar du att förbjuda privatisering skulle hjälpa mot bidragsfusk?

Arbetsförmedlingen är redan privatiserad.
Det var längesedan Arbetsförmedlingen förmedlade jobb.

KL:

ja det är helt rätt uppfattat – jag påstår att förbud mot privatisering av välfärden skulle hjälpa mot det fusk som i stor skala bedrivs av de privata bolag som härjar inom vård- skola och omsorg, Caremaskandalen är bara ett exempel bland många, John Bauer är ett annat inom skolområdet. Samhällets möjlighet till kontroll är begränsad så fort det handlar om privata bolag, ”företagshemligheten” skyddas när insyn efterfrågas. Sverige är det land i världen som är allra mest ”öppet” när det gäller privatiseringen inom välfärden, i tex. USA är man oändligt mer restriktiv och ironiskt nog sneglar Trump på Sverige när han vill ”reformera” skolväsendet. Att Arbetsförmedlingen redan var privatiserad visste jag faktiskt inte, ber i så fall om ursäkt för min okunnighet – men avser du de privata bemanningsföretagen, som också berikar sig på inte minst arbetssökande ungdom, så förstår jag vad du menar.

Visslare:

Statliga och kommunala bolag är andra faktorer som gör det omöjligt med insyn.
Har ni kontrollerat hur manipuleringar och lagbrott inifrån myndigheterna krossar försäkringstagare som blir utan sin rättmätiga ersättning och försatta i ekonomisk vanmakt?

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

"Tuffare regler ger ingen självklar effekt"

DEBATTDet finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot "lata" arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

Foto: TT

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

5

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

2

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

En optimist bygger inga bra getstaket

GästkrönikaJag hade sett getter på film och på bilder, massor av lustiga upptåg hade de för sig.

"Entreprenörsanställda ska inte ha sämre villkor"

LEDARKRÖNIKAI höstas röstade riksdagen nej till ett regeringsförslag att stärka skyddet för dem som jobbar åt offentliga entreprenörer. Ett kompromissförslag är på väg. Frågan är hur mycket bättre det blir för dem som utför jobbet, skriver Jeanette Herulf.

"Nu måste S stå upp för tryggare jobb"

DebattAllmän visstidsanställning och hyvling av arbetstiden är två begrepp som innebär att anställningstryggheten satts åt sidan. Nu måste S-kongressen visa att arbetarrörelsen står enade för jobben, skriver fem fackliga socialdemokrater.

Det nya arbetslivet

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Debatten om ppm – en storm i ett vattenglas

LedareMånga talar om ppm-pensionen i dag. Men är den så viktig? En mindre del av den allmänna pensionen. Orättvisorna finns någon annanstans, skriver Jeanette Herulf.

Störningen har blivit ideologi

KrönikaVi har steg för steg accepterat att det finns en gräns för hur mycket en människa får kosta, skriver författaren Kristian Lundberg.

1

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Svenskt Näringsliv leker med lego

LEDARESvenskt Näringsliv vill helst att arbetarna ska se sig själva som små formstöpta legobitar som passar in i produktionslinan. Men om du ställer dig själv frågan varför du egentligen arbetar, så är svaret aldrig "för att min arbetsgivares produktionssiffror ska visa på vinst", skriver Sara Flink.

4

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

"Jämställdhet – ett modeord som blåst förbi?"

LEDARKRÖNIKAI dag talar många om det växande gapet mellan fattiga och rika, bristen på jämlikhet. Men vem brinner för jämställdhet? Mindre skillnader mellan könen i arbetstider, pension och arbetsmiljö? skriver Jeanette Herulf.

1

Glänta inte på dörren för "enkla jobb"

LEDARKRÖNIKADet ska aldrig vara tillåtet att utnyttja lågutbildade människor för en struntlön, skriver Jeanette Herulf om förslaget om "enkla jobb".

Fackligt arbete i Indien

Facket måste sluta snooza

Ledarkrönika."Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé", skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Inför arbetslivskunskap i skolan

LEDARE"Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv", skriver Sara Flink, som gör praktik som ledarskribent på Dagens Arbete.

Arbetsplatser lider brist på omsorg

Krönika"Få arbetsplatsolyckor får rättsliga efterföljder. Och därför kan det fortsätta. Nya risker tas, eftersom arbetares liv anses väga lätt", skriver författaren Anneli Jordahl.

1

Ta chansen att vara käringen mot strömmen

LedarkrönikaTidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling", skriver Jeanette Herulf.

4

IF Metalls kongress

Bloggrubrik

Häftigt, IF Metall

"Marie Nilsson har en stolt kvinnohistoria att ta stöd av. För industrins framtid är det avgörande att fler kvinnor lockas att bli industriarbetare", skriver Helle Klein i bloggen.

Strunta i "folket", Löfven

LEDARENär glada spindoktorer i Stefan Löfvens närhet nu ska lansera ”folkets man” gäller det att inte falla för populismens förförelse och i stället spä på föraktet för demokratin, skriver Helle Klein.

6

Vi måste offra världen för klimatets skull

KRÖNIKAJag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

5

Vilket är mitt skäl att skämmas?

Ledarkrönika"Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?", skriver Jeanette Herulf angående att sjuka och arbetslösa misstänkliggörs.

4

Rättegången mot Nordkalk

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet"

LEDAREKnappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Den oförlåtliga godheten

Krönika"Vi har inte råd att klaga sönder goda gärningar, bara för att någon tycker att andra gärningar är godare", skriver Orvar Säfström.

1

Du ska inte veta din plats — du ska ta plats

KrönikaVi måste börja med att erkänna att klassamhället inte bara lever utan också förvärrats, skriver Daniel Mathisen.

"Min jul räddades av dem som flytt till oss"

Ledarkrönika"Jag måste nypa mig i armen. Är detta verkligheten? Människor från andra världsdelar som kommer till Sverige och tar hand om oss som är sjuka?" skriver Jeanette Herulf i en ledarkrönika.

Hämta mer
Close