”Fortsätt din Sverigeresa – men lämna grumliga tankar om folket därhän”Helle Klein, chefredaktör.

"Ju mera fritid, desto fler timmar behåller man skärpan på jobbet"Lena Källberg på Seko Tools, Arboga om sextimmars arbetsdag.

Arbetsförmedlingens kontroller

”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”

Foto: Lunds universitets

Debatt Det finns en bild av att många arbetslösa har en bristande arbetsmoral och inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot ”lata” eller ”kräsna” arbetslösa föreslås ofta som en lösning. Men tuffare sanktionsregler verkar ha väldigt liten effekt på arbetslösheten.

Om skribenten:

Carlo Knotz är nydisputerad statsvetare på Lunds Universitet. Hans forskning fokuserar på välfärds- och arbetsmarknadsreformer i industrialiserade demokratier och deras bestämmelsefaktorer och effekter.

Tillsammans med Moira Nelson och flera andra, och med stöd från Crafoordska Stifeltsen, skapade han en ny kvantitativ databas om reglerna om lämpligt arbete och sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringar i 21 OECD länder mellan 1980 och 2012.

Arbetslöshet är ett envist socialt och ekonomiskt problem i Sverige och i de andra rika västländerna. Samtidigt återkommer ofta bilden att många arbetslösa egentligen kan få ett jobb, men att de föredrar att leva på bidragspengar.

Den sista undersökningen om åsikter om välfärdssystemet (Välfärdsundersökningen) från 2010 visade att 20 procent av svenskarna instämde helt med påståendet att ”många av de som får arbetslöshetsersättning skulle kunna få ett jobb om de bara ville”. Ofta föreslogs att det därför skulle finnas hårdare krav, till exempel skärpta sanktioner mot de som inte vill ta ett erbjudet arbete.

Liberalernas ekonomiska talesperson Mats Persson uttryckte nyligen sin oro över att många arbetslösa, främst de unga, verkar vara för lata och kräsna för att acceptera enklare och mindre prestigefyllda jobb. Han föreslog därför att arbetslösa som avvisar erbjudet arbete två gånger skulle stängas av helt från ersättningen, vilket är betydligt tuffare än den nuvarande lagstiftningen.

Vid första påseendet verkar det ganska logiskt: Om nuvarande straff inte är tillräckligt hårt för att avskräcka lathet eller kräsenhet, så borde man skärpa det för att få folk att spela efter reglerna. Men det blir mer komplicerat om vi tittar lite närmare.

På den ena sidan finns det faktiskt flera vetenskapliga studier som visar att arbetslösa som drabbades av en sanktion lämnar arbetslösheten betydligt snabbare än de hade gjort i annat fall. Samtidigt får dessa personer ofta mindre betalt och arbetar oftare deltid i stället för heltid. Sanktioner har alltså vissa positiva, men också vissa negativa effekter.

Om vi sedan lyfter blicken –  hur påverkar tuffare sanktioner arbetslösheten i stort? Här kan vi lära oss mycket genom att jämföra Sverige med de andra industrialiserade länderna.

Alla rika demokratier i Europa, Nordamerika och Australasien har arbetslöshetsförsäkringssystem liknande den svenska a-kassan. Precis som här betalas ersättningar bara ut till de som aktivt söker jobb och är redo att acceptera lämpliga arbeten som erbjuds. Den som avvisar ett lämpligt jobb får sin ersättning delvis eller helt indragen.

Om vi nu ska jämföra de länder med tuffa sanktionsregler med de som har mildare regler, så hittar vi ett intressant mönster. Det finns å ena sidan länder som Sverige, Danmark eller Österrike. De har i jämförelse haft milda sanktionsregler. Den som tackar nej till ett anvisat jobb eller på annat sätt förlänger sin arbetslöshet stängs i genomsnitt av under en till fem veckor. Dessa länder har samtidigt haft relativt låg arbetslöshet under de senaste trettio åren.

På den andra sidan finns det ett flertal länder som traditionellt har haft väldigt hårda sanktionsregler. Här kan man förlora all ersättning redan efter första eller andra gången man avvisar ett erbjudet jobb. Med i denna grupp finns länder som Spanien, Portugal och Grekland – länder som inte är kända för sin låga arbetslöshet.

Det här betyder såklart inte att tuffare sanktioner leder till högre arbetslöshet. Det betyder inte heller att man helt bör låta bli att ställa krav på de som är arbetslösa. Men om målet verkligen är att minska arbetslösheten verkar inte tuffare sanktionsregler vara särskilt effektivt. Det betyder alltså att mindre kan ge mer när det gäller sanktioner mot de människor som saknar jobb.

Carlo Knotz, statsvetare på Lunds Universitet

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Foto: TT

JO-kritik mot Arbets­förmedlingen

Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.

"Det krävs radikala åtgärder"

DEBATTStora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

8

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

12

"Skattepengarna ska användas rätt"

DebattDagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

3

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

5

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

”Systemet tar ingen hänsyn”

Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.

4

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Arbetsförmed­lingen: "Lagstiftningen är fyrkantig"

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

2

Ministern är beredd att ändra reglerna

"Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet" säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon säger sig också vara beredd att undanta vissa grupper från kravet att skriva aktivitetsrapporter.

1

Ändra lagen, Ylva Johansson

LEDAREAvskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

IF Metalls kongress

Bloggrubrik

Häftigt, IF Metall

"Marie Nilsson har en stolt kvinnohistoria att ta stöd av. För industrins framtid är det avgörande att fler kvinnor lockas att bli industriarbetare", skriver Helle Klein i bloggen.

Strunta i "folket", Löfven

LEDARENär glada spindoktorer i Stefan Löfvens närhet nu ska lansera ”folkets man” gäller det att inte falla för populismens förförelse och i stället spä på föraktet för demokratin, skriver Helle Klein.

6

Vi måste offra världen för klimatets skull

KRÖNIKAJag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

5

Vilket är mitt skäl att skämmas?

Ledarkrönika"Kan någon snäll person förklara, vad är bidragsberoende i detta? Att jag haft otur? Att försäkringarna – som jag själv varit med och betalat, tvingats utlösas? Ska jag skämmas?", skriver Jeanette Herulf angående att sjuka och arbetslösa misstänkliggörs.

4

Rättegången mot Nordkalk

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet"

LEDAREKnappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

1

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Den oförlåtliga godheten

Krönika"Vi har inte råd att klaga sönder goda gärningar, bara för att någon tycker att andra gärningar är godare", skriver Orvar Säfström.

1

Du ska inte veta din plats — du ska ta plats

KrönikaVi måste börja med att erkänna att klassamhället inte bara lever utan också förvärrats, skriver Daniel Mathisen.

"Min jul räddades av dem som flytt till oss"

Ledarkrönika"Jag måste nypa mig i armen. Är detta verkligheten? Människor från andra världsdelar som kommer till Sverige och tar hand om oss som är sjuka?" skriver Jeanette Herulf i en ledarkrönika.

"Receptet mot oro heter jämlikhet"

LEDAREOro är ordet för dagen. Årets första partiledardebatt i riksdagen präglades av mörka toner.

Se din mekaniker i ögonen

GästkrönikaSe bortanför våra skitiga brallor – det är vi som ger dig frihet när din koppling är nersliten och katalysatorn har rasat. För väldigt lite pengar, skriver mekanikern Rikke Henriksen.

1

Ett klimatpaket från GS-facket

Debatt"Välj inte bara hållbara gåvor och nyårslöften utan också hållbara paket i ordets alla bemärkelser", skriver GS verkställande utskott i en debattartikel om att utveckla klimatsmarta förpackningar.

Susanna Alakoski är författare och samhällsdebattör.

Leka med rallybilar och blingbling

KRÖNIKAOverkliga Mr. T tar över makten i USA efter en lång politisk cirkus. Kan motgången vrida världen i rätt riktning igen?

Facket behövs på livets sida

LEDAREKonsumismens logik rymmer ingen solidaritet. Idén om solidaritet är i själva verket en idé om gemenskap.

I väntan på sjuk taxi

Ledarkrönika "Kravet på kollektivavtal vid offentlig upphandling är det minsta man kan begära", skriver Jeanette Herulf.

1

Den nya skogsindustrin

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Industrigymnasiet

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

Drogtester på jobbet

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

"Hög tid att reglera drog- och alkoholtester"

DebattLagen måste skärpas för att bättre skydda de privatanställdas integritet. I dag är det ett oreglerat gungfly kring drogtester av privatanställda, skriver Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

1

Hemlöshet är politik

Krönika"Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat" skriver Kristian Lundberg angående Stockholms Stadsmissions rapport om hemlöshet, som nyligen presenterats.

"Alliansen och SD röstar för lönedumping"

LEDAREVarje år köper det offentliga Sverige varor för cirka 600 miljarder kronor, alltför ofta sker upphandlingarna med enbart prispress som ledstjärna. Det är dags att sociala villkor blir styrande, skriver Helle Klein.

Hämta mer
Close