”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Striden om tiden

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson
”Det är bättre än förr. Men man ska vara medveten om att det inte finns något bra skiftschema, alla är mer eller mindre dåliga”, säger Torbjörn Aldebert, operatör på massablocket. Foto: Madeleine Andersson
Schemapusslet… Foto: Madeleine Andersson
Anneli Renér och Marita Lejdel.
Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson
Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson
Anders Eriksson. Foto: Madeleine Andersson
Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

Pusslet alla har en åsikt om

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Arbetstiderna på Södra Cell är:

Förmiddag: 06:00 till 14:00.
Eftermiddag: 14:00 till 22:00.
Natt: 22:00 till 06:00.
Helg: 06:00 till 18:00, 18:00 till 06:00.

Trötthet ökar olycksrisken

Långa arbetspass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. Risken stiger ju mer du arbetar och ökar med cirka 50 procent efter 12 timmar.

Risken för skador är som störst om du arbetar ensam, har ett monotont eller fysiskt ansträngande arbete.

Långa arbetspass har kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag. Vid sådana pass är det extra viktigt med rejäla pauser, särskilt under matrasten.

Ännu viktigare är det med en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men den kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila. 11 timmars dygnsvila kan fungera ett tag.

Hur bra man klarar långa arbetspass skiljer sig från person till person. Enligt Torbjörn Åkerstedt är det ”… väldigt svårt att förutsäga vilka som klarar det bäst. Det handlar om hur man disponerar tiden och krafterna.”

Tänk er hela anläggningen sedd snett från ovan. Ungefär som ett flygfoto, fast skildrat i en serietidning i stället. Tecknat, ni vet. Med staplat timmer i förgrunden, komplexet i mitten, och så hamnen, Kalmarsund och resten av Östersjön i bakgrunden.

Föreställ er sedan att rökmolnen över bruket vore prat- och tankebubblor, som om de återgav de anställdas alla tankar och åsikter. Då skulle ett ord återkomma i varje bubbla:

Skiftschema.
Skiftschema, skiftschema, skiftschema.

Som det är, som det var och som det borde vara.

Ja, åtminstone får man det intrycket när man går runt i massablocket och visar upp en gammal DA-artikel med rubriken ”Skiftschemat ska rädda sömnen”.

– Njaa! skrattar laboranten Anna-Karin Isaksson torrt. Jag har då inte sovit många timmar i natt. Du ser väl hur jag ser ut?!

”Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.”

Det är en molnig och blyertsgrå fredag, klockan har passerat tio och i likhet med de andra som vi pratar med i förmiddagens skiftlag tycker Anna-Karin Isaksson att just den här veckan är den jobbigaste. Fredagen i synnerhet.

Först måndagens och tisdagens två inledande nattpass, sedan ett par dygns vila innan hon – klockan sex denna morgon – gick på sitt pass igen.

Två dygns vila alltså, men som känns som en. Om ens det, suckar Anna-Karin när hon tänker på helgens två tolvtimmarspass som hon också har framför sig.

– Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.

Anna-Karin har arbetat på Södra i 28 år, men nu sträcker vi oss bara sex år bakåt. Det var då, i januari 2011, som de pappers­anslutna med knapp majoritet röstade för ett nytt skiftschema. Skälet till det var klagomål om utmattande nattarbete och tio dagars jobb i rad. Det nya schemat innebar en ändring på det, men till priset av att semestern hackades upp i fler perioder i stället.

Anna-Karin röstade dock nej.

– Jag tyckte om det gamla schemat. Visst, det var många nätter men fördelen var ju att man fick lite längre sammanhållen ledighet då.

Och nu?

– Nä  … Värst är den här övergången, att försöka återhämta sig. Det gör man inte. Och det blir ännu svårare med återhämtningen om man tvingas hoppa in och ersätta någon som är sjuk.

Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson

Att en stor minoritet, 40 procent, de facto röstade nej till ett nytt schema har det inte varit så mycket diskussioner om. Inte så att det tycks ha påverkat stämningen negativt i alla fall.

Däremot snackas det fortfarande om utfallet. Ja, att det schema som en projektgrupp valde ut och beslutade om för länge sedan, helt enkelt kunde ha varit bättre. Det menar bland andra blekerioperatören Anders Carlstedt, när vi träffar honom i manöverrummet.

– Jag röstade ja till det nya schemat, och det har blivit bättre tycker jag. Men det är många med mig som tycker att man borde röstat om vilket skiftschema vi skulle ha, inte bara om vi skulle ha ett nytt eller behålla det gamla.

– Det blev alltså inte riktigt som man hade tänkt sig.

Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson

”Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.”

Vid ett matbord några meter därifrån sitter hans yngre kollega Victor Ivarsson böjd över en portion köttfärslasagne. Han minns inte så noga, säger han, men han gissar att han röstade nej.

– Jag är i vart fall inte så förtjust i det nya schemat. Det gamla funkade bra för min del. Jag tar helst så många nätter i rad som möjligt, i en klump.

Men, fortsätter han:
– Det är bara att acceptera. Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.

Kenneth Henriksson, kollegan mittemot honom, röstade emellertid ja. Han är dessutom nöjd med resultatet.

– Förr jobbade vi ju väldigt många nätter i rad, vilket påverkade en på fritiden efteråt. Det blev lite tungt  …

– Du, din ja-sägare! skämtar Victor.
– Haha! Ja, jag är positiv. Jag upplever inte att det har blivit sämre i alla fall.

Så där skiftar och studsar åsikterna fram och tillbaka. Och det gör de även nere i driftcentralen. Anders Eriksson, som sitter framför en av skärmarna, kan få personifiera genomsnittsrösten:

– Jag röstade ja till ett byte, men det schema som gruppen valde gillar jag inte.

Ni pratar ofta om skiftschemat, eller hur?

– Oj oj oj, hela tiden! Det är ju vanligare att man pratar om det än om lönen.

Inte så konstigt kanske. Det småländska bruket, med sina 400 anställda, går nämligen utmärkt, och nyligen kunde DA också berätta att de pappersanslutna på Södra Cell har landets högsta snittlöner; drygt 30 000 kronor i månaden.

Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

I det avseendet ger således Lars Nilsson, Pappers avdelningsordförande, ett ganska belåtet och optimistiskt intryck. Men, säger han, att pussla samman ett skiftschema som alla är nöjda med är en närmast hopplös ekvation. Och han borde ju veta, han har ju ändå jobbat på här sedan 1983, samma år som Björn Borg la racketen på hyllan.

– Prat om arbetstid och skiftschema pågår ständigt och det har det alltid gjort, säger han medan vi går korridorerna bort till företagshälsovården.

– Alltid finns det någon som har en idé om hur man kan göra schemat bättre. Men om man ändrar schemat bara en aning för en person, så kan ju det få jättestora konsekvenser för en annan.

Han öppnar en dörr.
– I senaste skiftschemaprojektet försökte vi få till ett bättre semesterschema med ett sjunde skiftlag, men det lyckades vi inte riktigt med. Hur man än gör i de här frågorna, blir bara ungefär hälften av skiftarbetarna nöjda med schemat.

Anneli Renér och Marita Lejdel.

Hur är det med sömnen? Återhämtningen? Blev det bättre i samband med det nya schemat? Det kan vare sig Lars Nilsson eller företagssköterskorna Anneli Renér och Marita Lejdel ge något bestämt svar på.

Lars Nilsson tvekar:
– Problemen som fanns förr finns nu också. Sömnproblem, högt blodtryck, för kort återhämtning. Så länge det finns nattpass och tidiga förmiddagspass är det förenat med bekymmer.

Anneli Renér nickar instämmande:
– Vi har inga siffror på att sjukfrånvaron minskat på grund av det nya schemat, men jag tror ändå att det finns de som upplever att det är lite lättare att jobba nu. Vi vet att det blir tuffare att klara omställningarna ju äldre vi blir.

Marita Lejdel fyller på:
– Ja, man tål mer när man är ung. Men på det stora hela upplever jag att de flesta bara jobbar på. De lever nästan som i en dimma och stretar sig fram till nästa ledighet. ”Jobbigt, men snart är jag ledig”, hör jag många säga.

”Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet.”

Anneli Renér tror att skiftarbetare lättare accepterar att man är lite ”halvseg” på jobbet. Det ingår så att säga i skiftarbetarkulturen.

– En dagtidsarbetare som sover dåligt söker faktiskt oftare hjälp för det, säger hon och refererar till en tidigare medarbetarundersökning i vilken det framgick att dagtidsarbetare oftare hade sömnproblem än skiftarbetare. Åtminstone uppgav de det.

– Men så tror jag inte att det är i verkligheten.

Samtidigt spelar livspusslet en betydande roll. Får man det att fungera hemma, socialt, med familj och barn och så, så blir det lättare. Vilket även avspeglas i hälsan, menar hon.

– Om man är nöjd med sin situation och får det att fungera, så tror jag inte att de negativa hälsoeffekterna blir så stora. Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet. Den är nog en morot för många.

 


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

1

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Nya förhandling om Kvarnsveden

Det blir nya nya förhandlingar i Kvarnsveden efter beskedet i förra veckan att 122 personer får gå. Pappers anser att arbetsgivaren brutit mot Las genom att inte hålla sig till turordningen.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

Fler än 100 får gå från Kvarnsveden

Stängningen av pappersmaskin PM8 vid Kvarnsveden gör att 80 Pappersmedlemmar får sluta. Totalt försvinner 122 arbetstillfällen. Det står klart sedan Stora Enso ensidigt avslutade förhandlingen med Pappers igår.

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

MÖTE MEDVarför blir man skyddsombud? För Fredrick Vallin, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31, Väja, bottnar anledningen i en barkpanna.

Regeringen vill införa avdragsrätt för fackavgift

Efter förhandlingar med Vänsterpartiet kommer regeringen att i sin kommande budget att föreslå avdragsrätt för fackföreningsavgift och att ta bort en karensdag i a-kassan.

Så ska Pappers få nya medlemmar

Mindre byråkrati för att bli medlem, personliga möten med unga för att berätta om fördelarna, professionella agitatorer... En uppsjö av idéer kom på bordet när Pappers hade upptaktsmöte för sin landsomfattande värvningskampanj.

10
Hämta mer