"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Striden om tiden

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson
”Det är bättre än förr. Men man ska vara medveten om att det inte finns något bra skiftschema, alla är mer eller mindre dåliga”, säger Torbjörn Aldebert, operatör på massablocket. Foto: Madeleine Andersson
Schemapusslet… Foto: Madeleine Andersson
Anneli Renér och Marita Lejdel.
Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson
Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson
Anders Eriksson. Foto: Madeleine Andersson
Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

Pusslet alla har en åsikt om

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Arbetstiderna på Södra Cell är:

Förmiddag: 06:00 till 14:00.
Eftermiddag: 14:00 till 22:00.
Natt: 22:00 till 06:00.
Helg: 06:00 till 18:00, 18:00 till 06:00.

Trötthet ökar olycksrisken

Långa arbetspass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. Risken stiger ju mer du arbetar och ökar med cirka 50 procent efter 12 timmar.

Risken för skador är som störst om du arbetar ensam, har ett monotont eller fysiskt ansträngande arbete.

Långa arbetspass har kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag. Vid sådana pass är det extra viktigt med rejäla pauser, särskilt under matrasten.

Ännu viktigare är det med en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men den kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila. 11 timmars dygnsvila kan fungera ett tag.

Hur bra man klarar långa arbetspass skiljer sig från person till person. Enligt Torbjörn Åkerstedt är det ”… väldigt svårt att förutsäga vilka som klarar det bäst. Det handlar om hur man disponerar tiden och krafterna.”

Tänk er hela anläggningen sedd snett från ovan. Ungefär som ett flygfoto, fast skildrat i en serietidning i stället. Tecknat, ni vet. Med staplat timmer i förgrunden, komplexet i mitten, och så hamnen, Kalmarsund och resten av Östersjön i bakgrunden.

Föreställ er sedan att rökmolnen över bruket vore prat- och tankebubblor, som om de återgav de anställdas alla tankar och åsikter. Då skulle ett ord återkomma i varje bubbla:

Skiftschema.
Skiftschema, skiftschema, skiftschema.

Som det är, som det var och som det borde vara.

Ja, åtminstone får man det intrycket när man går runt i massablocket och visar upp en gammal DA-artikel med rubriken ”Skiftschemat ska rädda sömnen”.

– Njaa! skrattar laboranten Anna-Karin Isaksson torrt. Jag har då inte sovit många timmar i natt. Du ser väl hur jag ser ut?!

”Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.”

Det är en molnig och blyertsgrå fredag, klockan har passerat tio och i likhet med de andra som vi pratar med i förmiddagens skiftlag tycker Anna-Karin Isaksson att just den här veckan är den jobbigaste. Fredagen i synnerhet.

Först måndagens och tisdagens två inledande nattpass, sedan ett par dygns vila innan hon – klockan sex denna morgon – gick på sitt pass igen.

Två dygns vila alltså, men som känns som en. Om ens det, suckar Anna-Karin när hon tänker på helgens två tolvtimmarspass som hon också har framför sig.

– Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.

Anna-Karin har arbetat på Södra i 28 år, men nu sträcker vi oss bara sex år bakåt. Det var då, i januari 2011, som de pappers­anslutna med knapp majoritet röstade för ett nytt skiftschema. Skälet till det var klagomål om utmattande nattarbete och tio dagars jobb i rad. Det nya schemat innebar en ändring på det, men till priset av att semestern hackades upp i fler perioder i stället.

Anna-Karin röstade dock nej.

– Jag tyckte om det gamla schemat. Visst, det var många nätter men fördelen var ju att man fick lite längre sammanhållen ledighet då.

Och nu?

– Nä  … Värst är den här övergången, att försöka återhämta sig. Det gör man inte. Och det blir ännu svårare med återhämtningen om man tvingas hoppa in och ersätta någon som är sjuk.

Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson

Att en stor minoritet, 40 procent, de facto röstade nej till ett nytt schema har det inte varit så mycket diskussioner om. Inte så att det tycks ha påverkat stämningen negativt i alla fall.

Däremot snackas det fortfarande om utfallet. Ja, att det schema som en projektgrupp valde ut och beslutade om för länge sedan, helt enkelt kunde ha varit bättre. Det menar bland andra blekerioperatören Anders Carlstedt, när vi träffar honom i manöverrummet.

– Jag röstade ja till det nya schemat, och det har blivit bättre tycker jag. Men det är många med mig som tycker att man borde röstat om vilket skiftschema vi skulle ha, inte bara om vi skulle ha ett nytt eller behålla det gamla.

– Det blev alltså inte riktigt som man hade tänkt sig.

Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson

”Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.”

Vid ett matbord några meter därifrån sitter hans yngre kollega Victor Ivarsson böjd över en portion köttfärslasagne. Han minns inte så noga, säger han, men han gissar att han röstade nej.

– Jag är i vart fall inte så förtjust i det nya schemat. Det gamla funkade bra för min del. Jag tar helst så många nätter i rad som möjligt, i en klump.

Men, fortsätter han:
– Det är bara att acceptera. Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.

Kenneth Henriksson, kollegan mittemot honom, röstade emellertid ja. Han är dessutom nöjd med resultatet.

– Förr jobbade vi ju väldigt många nätter i rad, vilket påverkade en på fritiden efteråt. Det blev lite tungt  …

– Du, din ja-sägare! skämtar Victor.
– Haha! Ja, jag är positiv. Jag upplever inte att det har blivit sämre i alla fall.

Så där skiftar och studsar åsikterna fram och tillbaka. Och det gör de även nere i driftcentralen. Anders Eriksson, som sitter framför en av skärmarna, kan få personifiera genomsnittsrösten:

– Jag röstade ja till ett byte, men det schema som gruppen valde gillar jag inte.

Ni pratar ofta om skiftschemat, eller hur?

– Oj oj oj, hela tiden! Det är ju vanligare att man pratar om det än om lönen.

Inte så konstigt kanske. Det småländska bruket, med sina 400 anställda, går nämligen utmärkt, och nyligen kunde DA också berätta att de pappersanslutna på Södra Cell har landets högsta snittlöner; drygt 30 000 kronor i månaden.

Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

I det avseendet ger således Lars Nilsson, Pappers avdelningsordförande, ett ganska belåtet och optimistiskt intryck. Men, säger han, att pussla samman ett skiftschema som alla är nöjda med är en närmast hopplös ekvation. Och han borde ju veta, han har ju ändå jobbat på här sedan 1983, samma år som Björn Borg la racketen på hyllan.

– Prat om arbetstid och skiftschema pågår ständigt och det har det alltid gjort, säger han medan vi går korridorerna bort till företagshälsovården.

– Alltid finns det någon som har en idé om hur man kan göra schemat bättre. Men om man ändrar schemat bara en aning för en person, så kan ju det få jättestora konsekvenser för en annan.

Han öppnar en dörr.
– I senaste skiftschemaprojektet försökte vi få till ett bättre semesterschema med ett sjunde skiftlag, men det lyckades vi inte riktigt med. Hur man än gör i de här frågorna, blir bara ungefär hälften av skiftarbetarna nöjda med schemat.

Anneli Renér och Marita Lejdel.

Hur är det med sömnen? Återhämtningen? Blev det bättre i samband med det nya schemat? Det kan vare sig Lars Nilsson eller företagssköterskorna Anneli Renér och Marita Lejdel ge något bestämt svar på.

Lars Nilsson tvekar:
– Problemen som fanns förr finns nu också. Sömnproblem, högt blodtryck, för kort återhämtning. Så länge det finns nattpass och tidiga förmiddagspass är det förenat med bekymmer.

Anneli Renér nickar instämmande:
– Vi har inga siffror på att sjukfrånvaron minskat på grund av det nya schemat, men jag tror ändå att det finns de som upplever att det är lite lättare att jobba nu. Vi vet att det blir tuffare att klara omställningarna ju äldre vi blir.

Marita Lejdel fyller på:
– Ja, man tål mer när man är ung. Men på det stora hela upplever jag att de flesta bara jobbar på. De lever nästan som i en dimma och stretar sig fram till nästa ledighet. ”Jobbigt, men snart är jag ledig”, hör jag många säga.

”Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet.”

Anneli Renér tror att skiftarbetare lättare accepterar att man är lite ”halvseg” på jobbet. Det ingår så att säga i skiftarbetarkulturen.

– En dagtidsarbetare som sover dåligt söker faktiskt oftare hjälp för det, säger hon och refererar till en tidigare medarbetarundersökning i vilken det framgick att dagtidsarbetare oftare hade sömnproblem än skiftarbetare. Åtminstone uppgav de det.

– Men så tror jag inte att det är i verkligheten.

Samtidigt spelar livspusslet en betydande roll. Får man det att fungera hemma, socialt, med familj och barn och så, så blir det lättare. Vilket även avspeglas i hälsan, menar hon.

– Om man är nöjd med sin situation och får det att fungera, så tror jag inte att de negativa hälsoeffekterna blir så stora. Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet. Den är nog en morot för många.

 


po@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

1

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

Fackligt arbete i Indien

Så tog kvinnorna makten över sina jobb

INDIENSex dagar i veckan, året runt, tampas indiska kvinnor med vildhundar, giftiga sopor och vedervärdig stank på sin arbetsplats. Men de trivs. För de har organiserat sig och tagit makten över sina liv. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

1

Värstingskiften

Kräver skadestånd för långa arbetspass

arbestiderEn sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

1

Kan chefen lägga mitt schema hur som helst?

Kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba mer än åtta timmar per dag om den totala veckoarbetstiden inte överskrider 40 timmar?

"Arbetarklassen får aldrig vara spännande"

I dag delas årets Ivar Lo-pris ut till författaren Anneli Jordahl – som samtidigt debuterar som krönikör i DA. Hennes återkommande tema är klasskillnader: "Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig".

Upp till bevis nu, Socialdemokrater

KRÖNIKASocialdemokraterna måste visa att de verkligen för en rättvis politik. Sjuka måste få rehabilitering och stöd, inte jagas som fuskare.

1

Tvålar till sina konkurrenter

DA testarEn tvål tar bort skiten bättre än de andra. Dessutom är den skonsam. Men om lukten råder det delade meningar, visar DA:s test.

Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

BidragsbrottUnder gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Lyssna på DA

Nu kan du få några av våra bästa reportage rakt in i öronen. Lyssna direkt på vår sajt eller via en gratisapp för din mobil.

Hämta mer
Close