Metoo-rörelsen kan få facket att vaknaHelle Klein, chefredaktör.

”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

Ta chansen att vara käringen mot strömmen

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling”, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Jag ruskar på huvudet. Förstår inte. Rapporterna duggar tätt om ökade inkomstskillnader i Sverige. Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Den rikaste delen av befolkningen blev allt rikare, de fattigare allt fattigare.

I dag är det så illa att en ”bättre” bostadsadress kan ge dig många år till i livet, jämfört med om du bor i ett fattigare område. I en och samma svenska stad. Rent statistiskt riskerar du sämre hälsa, sämre studieresultat, mer depressioner och ångest, högre kriminalitet om du bor i ”fel” stadsdel.

Samtidigt befinner vi oss mitt i årets lönerörelse, precis som vi brukar göra vid denna tid på året. En avtalsrörelse i vilken arbetarrörelsen, rörelsen som representerar de svagaste, ska uttrycka sina krav.

Och vad kräver då facket? De 14 förbunden inom LO har äntligen enats om en rekommendation, ett riktmärke. 2,8 procents löneökning plus en låglönesatsning. Wow, här händer det saker!

De 2,8 procenten anger dessutom hela löneutrymmet. Satsningar på en bättre delpension för LO-medlemmarna ska ingå i beloppet.

Jag blir arg när jag hör om inkomstskillnader. Jag tycker inte om orättvisa. Och jag blir besviken när de som representerar de svagaste gett upp.

Nu ska vi förstås inte glömma att de 2,8 procenten är ett krav. Till syvende och sist är det arbetsgivare och fack som gemensamt sätter lönen.

Som vanligt är det låglönesatsningen som stör arbetsgivarsidan mest. Arbetsgivarna vill över huvud taget helst bestämma så mycket som möjligt själva. Anser de att någon är värd mer lön, ska han eller hon också få det. Så har det låtit i hur många år som helst tillbaka.

I år har de kanske sin chans. Hutlöst låga specialskräddade ”flyktinglöner” kan bli verklighet. Tunga makthavare ligger på. Ska LO vara käringen mot strömmen? Organisationerna som saboterar möjligheten att äntligen lösa ”flyktingfrågan”?

Så egentligen förstår jag. Men ändå inte. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling. Den här gången kan ni göra något på riktigt: Kräv att inkomstskillnaderna i Sverige minskar, kräv ett rättvisare samhälle!


jh@da.se

4Kommentarer

Tobias:

Det är bara att instämma med Jeanette, men det vore något om man istället krävde kronor och ören istället för procent i lönepåslag.
Vad det ankommer på ”slå näven i bordet” så är i vart fall jag tveksam om fackföreningsrörelsen har modet att stå upp för alla som betalar deras ersättningar/löner.
Pengar finns, men vad används dessa till, är kanske en bättre fråga?

Jeanette Herulf:

Hej Tobias, Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Vad pratar vi om egentligen? Jag har varit reporter på arbetsmarknaden i nästan 30 år (inom transportbranschen och Dagens Arbete (som framför allt bevakar industrin). Jag har rest runt till arbetsplatser i hela Sverige, stora som små, skrivit om ofta svåra förhållanden och maktlösa löntagare. Och jag har träffat många, otroligt många, hårt arbetande, kämpande fackliga företrädare på företaget/orten i fråga. I många fall lyckas de hjälpa totalt maktlösa människor till bättre arbetsvillkor. Men så är det förstås inte alltid, tyvärr. Jag har i varje fall sett tillräckligt för att ta av mig hatten för ”de små”. Frågan är för mig kanske mer vad fackföreningsrörelsen hittar på i ett större perspektiv. Det finns en tydlig ideologi – att stötta de svaga. Var finns det större perspektivet? På vilket sätt ska vi göra vårt samhälle mer rättvist? Just nu går det ju åt fel håll, som jag skriver i min text.

Tobias:

Jag har varit med också och ser hur solidariteten försvinner mer och mer från den fackliga rörelsen. Man ser aldrig eller sällan att rörelsen markerar mot orättvisor eller andra felaktigheter. Jag upplever en mättnad ( desillusion) från våra företrädare när det gäller att ta till vara på medlemmarnas rättigheter. Verkar endast finnas skyldigheter nu för tiden.
Se bara vad som sker nu när SN (Svenskt Näringsliv) kör sitt aggressiva race i massmedia och kanske till och med vid möten på deras kontor. Här ser jag inte att man ”sätter ner foten” mot en motståndare som försöker sänka hela arbetarrörelsen i sank med benäget bistånd från visa politiska organisationer och partier.

Pelle Johansson:

Tack Jeanette och Tobias för ert engagemang angående orättvisor, jag skulle liksom er vilja skruva klockan tillbaka till den tid där medlemmar behandlades med ett uns av respekt av de fackliga företrädarna, och framförallt deras problematik. Själv gick jag hem ifrån mitt arbete 7 Oktober 2002 med trasig kropp och själ på grund av alltför tung och stressande belastning som till största delen bestod i att kollegor inte roterade på arbetsuppgifterna. Jag hade dessutom försökt att få förbättringar till stånd på min arbetsplats utan framgång. När jag blev sjukskriven och hade stort behov av utredning av rehabilitering och arbetsskador visade det sig att trots en närmast ständig kontakt med IF Metall så fick jag ingen hjälp. Ombudsmannen lät till och med upplysa mig och en kollega att den hjälp som jag efterfrågade skulle jag inte räkna med att få eftersom det arbetade fler på företaget.

Så när jag till slut lämnade min anställning maj 2007 hade ingenting av det som enligt lagstiftning ska göras blivit gjort i mitt ärende, trots en dom AD nr 90/06 som talar om att här har man inte utrett huruvida jag kan återgå i mitt arbete. Och enligt f.d. regionala skyddsombudet så har min dom inneburit att många har fått hjälp och stöd, något som även jag hade önskat, så jag sluppit gå och vänta på muntlig förhandling i förvaltningsrätten (och ännu en dom som talar om att försäkringskassan gör fullständigt rätt i att gissa mellan tummen och pekfingret ifall jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete). Den ende som logiskt kan svara på detta är jag eftersom ingen utredning angående mina arbetsskador är gjord och inget läkarintyg talar om hur mina skador orsakats, uppkommit och hur de inverkar på min arbetsförmåga. Inget är heller inhämtat enligt 9§ FASP som det beskrivs i lagen att det ska göras.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

Sexuella trakasserierFöre detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på pappersbruket och började plugga. I dag är hon universitetslektor i Borås och undervisar om arbetsmiljö.

”Bryr sig Svenskt Näringsliv om arbetsmiljön?”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

En vecka full av arbetsmiljö

Fler ska kunna jobba längre. Det är temat för europeiska arbetsmiljöveckan som drar igång i dag måndag.

Måttliga svenska framgångar i yrkes-VM

Förutom en bronsmedalj, uteblev pallplatserna för svenska landslaget vid yrkes-VM. DA har pratat med fordonslackeraren Olle Karlsson som blev elva, men hade hoppats på mer.

Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

800 chilenare har stämt Boliden på 100 miljoner för att företagets avfall gjort dem sjuka. Boliden förnekar skuld i jätterättegången som startade i veckan. "Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända", kommenterar Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

1

Ständig kväll på tvätteriet

ÖGONBLICKETKlockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Northvolt

Batterifabriken läggs i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

"Man är ju inte nöjd förrän man sett fabriken"

Northvolts planer för Skellefteå gör att IF Metall I Norra Västerbotten måste börja planera för uppemot 1 000 medlemmar. "Jag är glad, säger avdelningsordförande Jimmy Faltin, men man är ju inte riktigt nöjd förrän man sett fabriken".

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Nevs siktar på 2020

Nevs planerar för att börja tillverka elbilar i Trollhättan 2020, men i Kina redan nästa år. Företaget fick en ny investerare i somras, och ännu en är på väg, säger vd Mattias Bergman till DA.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Det finns alltid nåt att fira!

Tjugo år – är det något att fira egentligen? Japp! Jubileer stärker känslan av kollektiv gemenskap, säger forskarna. Och dessutom är folk helt besatta av att minnas. Så även vi på Dagens Arbete!

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3
Hämta mer