”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Ta chansen att vara käringen mot strömmen

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling”, skriver Jeanette Herulf.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Jag ruskar på huvudet. Förstår inte. Rapporterna duggar tätt om ökade inkomstskillnader i Sverige. Tidigare var Sverige ett land som blev allt mer jämlikt. Vid 80-talet vände utvecklingen. Den rikaste delen av befolkningen blev allt rikare, de fattigare allt fattigare.

I dag är det så illa att en ”bättre” bostadsadress kan ge dig många år till i livet, jämfört med om du bor i ett fattigare område. I en och samma svenska stad. Rent statistiskt riskerar du sämre hälsa, sämre studieresultat, mer depressioner och ångest, högre kriminalitet om du bor i ”fel” stadsdel.

Samtidigt befinner vi oss mitt i årets lönerörelse, precis som vi brukar göra vid denna tid på året. En avtalsrörelse i vilken arbetarrörelsen, rörelsen som representerar de svagaste, ska uttrycka sina krav.

Och vad kräver då facket? De 14 förbunden inom LO har äntligen enats om en rekommendation, ett riktmärke. 2,8 procents löneökning plus en låglönesatsning. Wow, här händer det saker!

De 2,8 procenten anger dessutom hela löneutrymmet. Satsningar på en bättre delpension för LO-medlemmarna ska ingå i beloppet.

Jag blir arg när jag hör om inkomstskillnader. Jag tycker inte om orättvisa. Och jag blir besviken när de som representerar de svagaste gett upp.

Nu ska vi förstås inte glömma att de 2,8 procenten är ett krav. Till syvende och sist är det arbetsgivare och fack som gemensamt sätter lönen.

Som vanligt är det låglönesatsningen som stör arbetsgivarsidan mest. Arbetsgivarna vill över huvud taget helst bestämma så mycket som möjligt själva. Anser de att någon är värd mer lön, ska han eller hon också få det. Så har det låtit i hur många år som helst tillbaka.

I år har de kanske sin chans. Hutlöst låga specialskräddade ”flyktinglöner” kan bli verklighet. Tunga makthavare ligger på. Ska LO vara käringen mot strömmen? Organisationerna som saboterar möjligheten att äntligen lösa ”flyktingfrågan”?

Så egentligen förstår jag. Men ändå inte. Varför kan fackföreningsrörelsen inte slå näven i bordet? Det är en och en halv miljon människor som kan bromsa en orättvis utveckling. Den här gången kan ni göra något på riktigt: Kräv att inkomstskillnaderna i Sverige minskar, kräv ett rättvisare samhälle!


jh@da.se

5Kommentarer

Tobias:

Det är bara att instämma med Jeanette, men det vore något om man istället krävde kronor och ören istället för procent i lönepåslag.
Vad det ankommer på ”slå näven i bordet” så är i vart fall jag tveksam om fackföreningsrörelsen har modet att stå upp för alla som betalar deras ersättningar/löner.
Pengar finns, men vad används dessa till, är kanske en bättre fråga?

Jeanette Herulf:

Hej Tobias, Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Vad pratar vi om egentligen? Jag har varit reporter på arbetsmarknaden i nästan 30 år (inom transportbranschen och Dagens Arbete (som framför allt bevakar industrin). Jag har rest runt till arbetsplatser i hela Sverige, stora som små, skrivit om ofta svåra förhållanden och maktlösa löntagare. Och jag har träffat många, otroligt många, hårt arbetande, kämpande fackliga företrädare på företaget/orten i fråga. I många fall lyckas de hjälpa totalt maktlösa människor till bättre arbetsvillkor. Men så är det förstås inte alltid, tyvärr. Jag har i varje fall sett tillräckligt för att ta av mig hatten för ”de små”. Frågan är för mig kanske mer vad fackföreningsrörelsen hittar på i ett större perspektiv. Det finns en tydlig ideologi – att stötta de svaga. Var finns det större perspektivet? På vilket sätt ska vi göra vårt samhälle mer rättvist? Just nu går det ju åt fel håll, som jag skriver i min text.

Tobias:

Jag har varit med också och ser hur solidariteten försvinner mer och mer från den fackliga rörelsen. Man ser aldrig eller sällan att rörelsen markerar mot orättvisor eller andra felaktigheter. Jag upplever en mättnad ( desillusion) från våra företrädare när det gäller att ta till vara på medlemmarnas rättigheter. Verkar endast finnas skyldigheter nu för tiden.
Se bara vad som sker nu när SN (Svenskt Näringsliv) kör sitt aggressiva race i massmedia och kanske till och med vid möten på deras kontor. Här ser jag inte att man ”sätter ner foten” mot en motståndare som försöker sänka hela arbetarrörelsen i sank med benäget bistånd från visa politiska organisationer och partier.

Pelle Johansson:

Tack Jeanette och Tobias för ert engagemang angående orättvisor, jag skulle liksom er vilja skruva klockan tillbaka till den tid där medlemmar behandlades med ett uns av respekt av de fackliga företrädarna, och framförallt deras problematik. Själv gick jag hem ifrån mitt arbete 7 Oktober 2002 med trasig kropp och själ på grund av alltför tung och stressande belastning som till största delen bestod i att kollegor inte roterade på arbetsuppgifterna. Jag hade dessutom försökt att få förbättringar till stånd på min arbetsplats utan framgång. När jag blev sjukskriven och hade stort behov av utredning av rehabilitering och arbetsskador visade det sig att trots en närmast ständig kontakt med IF Metall så fick jag ingen hjälp. Ombudsmannen lät till och med upplysa mig och en kollega att den hjälp som jag efterfrågade skulle jag inte räkna med att få eftersom det arbetade fler på företaget.

Så när jag till slut lämnade min anställning maj 2007 hade ingenting av det som enligt lagstiftning ska göras blivit gjort i mitt ärende, trots en dom AD nr 90/06 som talar om att här har man inte utrett huruvida jag kan återgå i mitt arbete. Och enligt f.d. regionala skyddsombudet så har min dom inneburit att många har fått hjälp och stöd, något som även jag hade önskat, så jag sluppit gå och vänta på muntlig förhandling i förvaltningsrätten (och ännu en dom som talar om att försäkringskassan gör fullständigt rätt i att gissa mellan tummen och pekfingret ifall jag varit utsatt för skadlig inverkan i mitt arbete). Den ende som logiskt kan svara på detta är jag eftersom ingen utredning angående mina arbetsskador är gjord och inget läkarintyg talar om hur mina skador orsakats, uppkommit och hur de inverkar på min arbetsförmåga. Inget är heller inhämtat enligt 9§ FASP som det beskrivs i lagen att det ska göras.

B.L:

Många på vårat jobb är också bekymrade över utvecklingen då facket har svårare att göra sin röst hörd. Fackordföranden kommer att sluta efter lång och uppskattat engagemang i fackliga frågor.
Vi hade två personer på vårt jobb som ertappades med att vara hemma när de stämplade in åt varandra, den ene var vice ordförande med ett stort intresse för fackliga frågor och upplevdes nog som ett stort hot för han tvingades sluta.
Den andra personen fick istället tjänsten som lagledare för sitt skiftlag, helt otroligt. Lika villkor för anställda ? Glöm det på vår arbetsplats.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

 Vi skyltar om!

SkruvatDen första december i fjol fick vi tre nya vägmärken. Det gjorde att DA fick feeling och började fundera ut egna favoriter.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Robert Nyberg

Aina och Tage

BILDREPORTAGEFotografen Rebecka Uhlin funderar över kärlekens kraft i bildserien om morföräldrarnas Aina och Tage.

Sarah Gadon spelar huvudrollen i Alias Grace.

Kvinnor som längtar ut

DA GILLARDA-medarbetaren Jeanette Herulf väljer en tv-serie och två böcker om kvinnor. De längtar alla frihet i en klasspräglad värld.

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”För mig började det med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Målet är att barnet ska tillbaka”

DA MÖTER.Lenart Cerqueira tog paus från bilbyggandet för att öppna sitt hem för ett litet barn.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Hämta mer