”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Det är gott om jobb på Lamiflex just nu. Jan Malke och Örjan Aronsson passar på att sitta ner under en kort paus. Foto: Ylva Bergman.
Leif Svedlind över­vakar att lamiflexarken viker ihop sig som de ska. Foto: Ylva Bergman.
Kunderna kan välja mellan flera olika ytmaterial på sin lamiflex. Foto: Ylva Bergman.

”Det blir nog inte under två procent”

Avtalsrörelsen på under två minuter:

Avtal 2017 En för alla, alla för en. Orden yttras vid fikabordet på Lamiflex. Där tjänar alla lika mycket och man står gärna bakom en låglönesatsning som ger mer till andra.

14 procent lågavlönade

Drygt 5 500 av GS cirka 40 000 yrkesarbetande medlemmar tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Störst andel finns inom skogsbruket, på civiltryckerier och i stoppmöbelindustrin. Flest finns inom träindustrin som är GS största bransch.

Snittlönen i branscherna ligger dock nära 24 000 kronor, så LO:s låglönesatsning får inget stort genomslag för GS medlemmar.

På Lamiflex i Nyköping har de gott om jobb. Kanske ligger den svaga svenska kronan bakom skjutsen i orderstocken. Här går nästan allt på export, en hel del till USA.
Samma dag som vi besöker företaget svär Donald Trump presidenteden. Att han har lovat att flytta jobben hem till USA igen kanske är en riskfaktor för ett litet svenskt bolag, men just den här dagen råder trots allt en avslappnad fredagsstämning under förmiddagskaffet.

Det är avtalsrörelse och vi pratar lön. Vad annat ska de säga än det som Jan Malke svarar på min fråga om vad de tycker om lönerna:

– Vi förtjänar mer.

Det visar sig att det inte är så länge sedan de bildade en fackklubb, och styrelsen har gått utbildning. I ett hörn av lunchrummet lyser GS-loggan från en anslagstavla med information från facket. Kassören Andreas Hadfy Högström är ganska väl insatt i vilka frågor som är aktuella i avtalsrörelsen.

– Det är väl 2,8 procent som facken kräver. Det är snudd på lågt, men det får väl gå ändå.

Rolf Johansson sitter vid samma bord och flikar in:

– Det brukar väl hamna runt två procent?

Årets lönekrav är samma som för ett år sedan. Då slutade det på 2,2 procent och av det gick 0,2 till högre pensionspremier för deltidspension. Resten blev lön.
Det är ungefär vad de förväntar sig i år igen.

– Ja, det blir nog inte under två procent, tror Rolf Johansson.

På Lamiflex delar de lika på löneökningen. Alla som har jobbat här i minst tre år har samma lön. Det finns ingen anledning att ha olika när alla arbetsstationer är lika viktiga, tycker de.

Fikapausen är över och skyddsombudet Anders Svensson och Rolf Johansson byter pappersrulle i maskinen RF-1. Pappret ska limmas på ena sidan av masonitremsorna och på andra sidan fästs en blå plast. När arken är klara åker de in i nästa maskin som tejpar ihop dem till ännu större sammanhängande ark, som sedan går in i en såg och kapas till beställd bredd. Förpackningsmaterialet ska skydda stora komponenter inom stål-, olje- och kabelindustrin.

Ett av LO-förbundens krav i år är en låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom de flesta i träindustrin tjänar mer än så kommer ingen på Lamiflex att få ta del av satsningen. Får facken igenom kravet blir det snarare anställda inom andra branscher – till exempel hotell- och restaurang – som märker av en extra höjning.

– Jag tycker att det är en jättebra idé. Om inte vi inom facket kan ställa oss bakom de lågavlönade, vem ska då göra det, säger Andreas Hadfy Högström.

Så ser årets lönekrav ut

LO-förbunden kräver 2,8 procent – lika mycket som förra året. Då ställde sig förbunden bakom Kommunals krav på att höja undersköterskornas löner lite extra. I år kräver de mer till alla som tjänar mindre än 24 000 kronor.

Minst 672 kronor

LO-förbunden har enats om en generell låglönesatsning. Löner under 24 000 kronor ska ge en ökning på minst 672 kronor. För en lön på 20 000 kronor motsvarar det en höjning med 3,4 procent.

Inte garanterat per individ

Varje person med låg lön är dock inte garanterad en extra löneökning. LO pratar om en insamlingsmodell – löne­r under 24 000 ska ge 672 kronor till potten, medan högre löner ska bidra med 2,8 procent till potten. Sedan fördelas potten på alla anställda.

Branschpott inom GS

Hur potten räknas ut och fördelas beror på avtalens utformning. Alla GS-avtal räknar potten på hela branschens snittlön. Det betyder att arbetsplatser med lågt löneläge får samma löneökning som de med högre lön. Förra året höjdes lönerna på träindustriavtalet med 3 kronor och 2 öre i timmen. Hälften lades ut lika på alla, hälften gick till en pott att fördela på de anställda.

 


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

”Man måste göra nåt åt Samhall”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Fastighets ordförande Magnus Pettersson reagerar starkt på DA:s granskning av Samhall: ”Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället”, säger Marie Nilsson. LO-basen Karl Petter Thorwaldsson vill tillsätta en utredning.

Samhall byter fot om granaterna

Samhalls vd hävdar att man gjort en noggrann granskning innan jobbet med militära övningsgranater togs in. Företagets distriktschef säger däremot att jobbet aldrig utförts och skyller på personalen.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

2

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

3
”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer