”Ge sjutton i att politisera lönebildningen”Chefredaktör Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Det är gott om jobb på Lamiflex just nu. Jan Malke och Örjan Aronsson passar på att sitta ner under en kort paus. Foto: Ylva Bergman.
Leif Svedlind över­vakar att lamiflexarken viker ihop sig som de ska. Foto: Ylva Bergman.
Kunderna kan välja mellan flera olika ytmaterial på sin lamiflex. Foto: Ylva Bergman.

”Det blir nog inte under två procent”

Avtalsrörelsen på under två minuter:

Avtal 2017 En för alla, alla för en. Orden yttras vid fikabordet på Lamiflex. Där tjänar alla lika mycket och man står gärna bakom en låglönesatsning som ger mer till andra.

14 procent lågavlönade

Drygt 5 500 av GS cirka 40 000 yrkesarbetande medlemmar tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Störst andel finns inom skogsbruket, på civiltryckerier och i stoppmöbelindustrin. Flest finns inom träindustrin som är GS största bransch.

Snittlönen i branscherna ligger dock nära 24 000 kronor, så LO:s låglönesatsning får inget stort genomslag för GS medlemmar.

På Lamiflex i Nyköping har de gott om jobb. Kanske ligger den svaga svenska kronan bakom skjutsen i orderstocken. Här går nästan allt på export, en hel del till USA.
Samma dag som vi besöker företaget svär Donald Trump presidenteden. Att han har lovat att flytta jobben hem till USA igen kanske är en riskfaktor för ett litet svenskt bolag, men just den här dagen råder trots allt en avslappnad fredagsstämning under förmiddagskaffet.

Det är avtalsrörelse och vi pratar lön. Vad annat ska de säga än det som Jan Malke svarar på min fråga om vad de tycker om lönerna:

– Vi förtjänar mer.

Det visar sig att det inte är så länge sedan de bildade en fackklubb, och styrelsen har gått utbildning. I ett hörn av lunchrummet lyser GS-loggan från en anslagstavla med information från facket. Kassören Andreas Hadfy Högström är ganska väl insatt i vilka frågor som är aktuella i avtalsrörelsen.

– Det är väl 2,8 procent som facken kräver. Det är snudd på lågt, men det får väl gå ändå.

Rolf Johansson sitter vid samma bord och flikar in:

– Det brukar väl hamna runt två procent?

Årets lönekrav är samma som för ett år sedan. Då slutade det på 2,2 procent och av det gick 0,2 till högre pensionspremier för deltidspension. Resten blev lön.
Det är ungefär vad de förväntar sig i år igen.

– Ja, det blir nog inte under två procent, tror Rolf Johansson.

På Lamiflex delar de lika på löneökningen. Alla som har jobbat här i minst tre år har samma lön. Det finns ingen anledning att ha olika när alla arbetsstationer är lika viktiga, tycker de.

Fikapausen är över och skyddsombudet Anders Svensson och Rolf Johansson byter pappersrulle i maskinen RF-1. Pappret ska limmas på ena sidan av masonitremsorna och på andra sidan fästs en blå plast. När arken är klara åker de in i nästa maskin som tejpar ihop dem till ännu större sammanhängande ark, som sedan går in i en såg och kapas till beställd bredd. Förpackningsmaterialet ska skydda stora komponenter inom stål-, olje- och kabelindustrin.

Ett av LO-förbundens krav i år är en låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom de flesta i träindustrin tjänar mer än så kommer ingen på Lamiflex att få ta del av satsningen. Får facken igenom kravet blir det snarare anställda inom andra branscher – till exempel hotell- och restaurang – som märker av en extra höjning.

– Jag tycker att det är en jättebra idé. Om inte vi inom facket kan ställa oss bakom de lågavlönade, vem ska då göra det, säger Andreas Hadfy Högström.

Så ser årets lönekrav ut

LO-förbunden kräver 2,8 procent – lika mycket som förra året. Då ställde sig förbunden bakom Kommunals krav på att höja undersköterskornas löner lite extra. I år kräver de mer till alla som tjänar mindre än 24 000 kronor.

Minst 672 kronor

LO-förbunden har enats om en generell låglönesatsning. Löner under 24 000 kronor ska ge en ökning på minst 672 kronor. För en lön på 20 000 kronor motsvarar det en höjning med 3,4 procent.

Inte garanterat per individ

Varje person med låg lön är dock inte garanterad en extra löneökning. LO pratar om en insamlingsmodell – löne­r under 24 000 ska ge 672 kronor till potten, medan högre löner ska bidra med 2,8 procent till potten. Sedan fördelas potten på alla anställda.

Branschpott inom GS

Hur potten räknas ut och fördelas beror på avtalens utformning. Alla GS-avtal räknar potten på hela branschens snittlön. Det betyder att arbetsplatser med lågt löneläge får samma löneökning som de med högre lön. Förra året höjdes lönerna på träindustriavtalet med 3 kronor och 2 öre i timmen. Hälften lades ut lika på alla, hälften gick till en pott att fördela på de anställda.

 


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Utsikt genom norrländsk fura

ÖGONBLICKETKlockan är 11.05 på Sävsjö Snickeri­fabrik.

Framtiden fanns i Sverige

UPPBROTTEn satsning i Sverige blev ett chockbesked i Finland. Samtidigt gick en dröm i uppfyllelse. Fyra finländare valde att följa med ­maskinen från Valkeakoski till Skärblacka.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

GS arbetsmiljörapport

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap och bara hälften tror att de klarar att jobba till pension, enligt GS nya arbetsmiljörapport.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Vandrarna

De ska ge Kebnekaise en match

Från pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Hämta mer