Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Glänta inte på dörren för ”enkla jobb”

3 mars, 2017

Skrivet av

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Det ska aldrig vara tillåtet att utnyttja lågutbildade människor för en struntlön, skriver Jeanette Herulf om förslaget om ”enkla jobb”.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”
/Jeanette Herulf

Det låter logiskt. Arbetslinjen dragen till sin spets. Om det absolut bästa är att nyanlända flyktingar hittar ett jobb, är allt annat underordnat möjligheten att faktiskt få ett jobb. Många arbetsgivare vill betala så lite som möjligt för att anställa, alltså sänker man lönerna (vilket diskuteras nu), eller så skapar man kraftiga statliga subventioner.

Det senare är fallet för nyanlända flyktingar som kommer till Sverige. De statliga subventionerna har funnits i flera år och de är minst sagt generösa. Ett sätt är att anlita en nyanländ på instegsjobb som kan ge upp till 80 procent i kostnadsrabatt.

Få företag gör sig dock besvär, trots att det är så billigt. Det sägs vara krångligt och egentligen dyrare än 20 procent i lönekostnad. Instegsjobb kräver nämligen att löntagaren jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal eller motsvarande. Lönerna ska vara på samma nivå som i kollektivavtalet som gäller för branschen. Numera ställs tydliga krav på dokumenterade försäkringar för de anställda (vilka ingår i avtalet). Registrering hos Skatteverket krävs och sociala avgifter ska betalas.

Men hjälp är på väg. Det måste tydligen bli ännu billigare att anlita flyktingar.
Makthavare och politiska ledare från olika läger är överens om att ”enkla jobb” är det enda receptet för att nyanlända flyktingar ska få jobb.

Men hur? I en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida beskriver ordförande Carola Lemme sitt förslag:

Skapa en ny anställningsform för nyanlända, skriver hon. Kostnaden för de anställda bör halveras jämfört med kollektivavtalets. I en intervju i DN förtydligar hon vad det kan röra sig om. Lönen bör vara 75 procent av kollektivavtalets lägstalön (innebär i Teknikavtalet 14 250 kronor i månaden). Det ska inte finnas några krav på att företagen skrivit under ett kollektivavtal, inga krav på arbetsgivaravgifter eller utbildning under arbetstid (SFI tex.). Eventuellt ska avtalet även gälla för lågutbildade, arbetslösa inhemska svenskar.

I höstas var tanken att LO och Svenskt Näringsliv på något sätt skulle göra upp. Meningarna var olika. LO reagerade starkt på Lemmes utspel. Organisationen sa att Svenskt Näringsliv skulle skapa en ny extra utsatt underklass med etniska förtecken.
Samtidigt. LO håller dörren på glänt. Det ser ut som att man är beredd att, trots allt, föra diskussioner med motparten.

Tanken är skrämmande. Nu när opartiska ordföranden tagit över årets avtalsförhandlingar mellan de stora parterna inom industrin undrar jag om inte frågan kommer upp igen. Och vad händer centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv?

Är det verkligheten som pockar på? Idealet om ett jämlikt samhälle som far i väg? Måste man anpassa sig? Tvingas LO svälja det sura äpplet?

Nej, säger jag. Det ska aldrig vara tillåtet att utnyttja lågutbildade människor för en struntlön på lösa villkor. Vare sig nyanlända eller inhemska svenska.

En kommentar till “Glänta inte på dörren för enkla jobb

  • 14250 är ingen struntsumma, och i annat fall så måste någon annan ändå jobba för att de ska få pengar(bidrag).

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Största problemet är inte pensionerna

”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

Visst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

Den senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

Skrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

Läget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

Förr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

”Instegsjobb inget för de svagaste”

Förslaget om instegsjobb ska gynna de mest utsatta, men vinnarna är sannolikt de minst seriösa arbetsgivarna, skriver Jeanette Herulf.

Från blomstrande radhus till brinnande höghus

”Kvinnan på fotografiet hade säkert ett hårt arbete på bruket. Men hon kunde bo i ett eget hus som var ritat av någon som hade ideal och visioner.” Dagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt – med katastrofer som branden i Grenfel Tower en hemsk illustration på vad som kan hända.

En klibbig doft av outsourcing

Vi glider fram i ett sommarlugnt Stockholm. Min väninna släpper ratten och pekar ivrigt norrut. Där ligger den nya flotta stationen som servar både pendeltåg och tunnelbana. Hon har redan gjort ett besök där. En fin byggnad, vackert gjord. Men sen tar hon sig för pannan. Hur tänker de egentligen?