”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Foto: David Lundmark.

Är det okej att fråga om kriget?

När kollegan flyttDu känner säkert någon. En arbetskamrat som tvingats fly från ett helvete för att söka sig till tryggheten i Sverige. Men vad kan man fråga om? Och ska man över huvud taget fråga?

Pluggar och jobbar

Amr Alshami kom till Sverige för tre år sedan. Under dagtid pluggar han sfi samtidigt som han arbetar som montör på Smålandsvillan i Vrigstad. I Syrien arbetade han i en klädbutik: ”Här var första gången jag höll i en hammare!”

Fotbollsintresserad smålänning

Amr Alshami spelar helst fotboll på fritiden. Han delar lägenhet med en kompis i Vrigstad. Hans närmaste familj – hans föräldrar och två syskon – lyckades också fly till Sverige. De bor nu i Sävsjö.

Psykisk ohälsa vanligt

Var tredje person som har lämnat Syrien för Sverige lider av ångest eller depression, det visar en stor studie från Röda Korset. Studien omfattar den grupp som kom till Sverige mellan 2011 och 2013, innan den stora flyktingströmmen hösten 2015.

Under sitt första halvår i Sverige led Amr Alshami också av depression, berättar han. Då var han placerad på en förläggning i Dalarna och tänkte bara på sin familj och sina vänner hemma i Syrien.”Men sedan blev det bättre och bättre. Jag började lära mig svenska, fick kompisar och sedan sökte jag jobb direkt.”

Amr Alshami är 22 år och kommer från Homs, en av Syriens större städer som grundades långt innan Sverige ens krupit in i bronsåldern.

Han minns lägenheten som han och hans familj bodde i, femrummaren uppe på tredje våningen.

– Det var modernt, vi hade allt, allt man kan önska sig. Och Homs var en fin stad då, känd för sina vänliga människor, säger han.

Men så kom kriget. Bomberna, massakern, utrensningarna. Och i detta kaos levde Amr Alshami i tre år.

Om den tiden, liksom om orsakerna till kriget, berättar han gärna och så pedagogiskt han över huvud taget förmår.

– Ibland frågar kollegorna mig om varför det blev krig där, och då försöker jag förklara. Det är helt okej för mig.

Men. Om man frågar honom om det värsta, vad han själv såg, vad han själv upplevde, då blir han genast mer allvarlig och sluten. Tittar bort. Han har nog av mardrömmar.

– Det är för svårt …

Ja, han vill helt enkelt inte bli påmind om hur han tänkte eller agerade sekunderna efter att hans bäste barndomsvän hade blivit ihjälskjuten av en krypskytt – mitt i bröstet, mitt ute på kvarterets fotbollsplan och mitt framför ögonen på honom.

– Efter det sa min mamma: ”Du kan inte stanna här längre, du måste genast fly härifrån.”

”Fråga när du har tid att lyssna”

Jonas Mosskin, leg psykolog och organisationskonsult:
”Grundprincipen är att det är okej att fråga om kriget. Det visar att man bryr sig om den andre. Men det måste göras på ett taktfullt sätt. Har man en minut vid kaffebryggaren kanske det är klokt att spara frågan till när man har mer tid att lyssna. Det är också värt att själv fundera igenom vad man är beredd att höra.

Det är viktigt att komma ihåg att vi människor hanterar svåra upplevelser väldigt olika. Några av oss berättar gärna och mycket, andra gillar inte att prata om smärtsamma minnen och har andra strategier för att må bra och vill hellre tala om annat. Som arbetskamrater och medmänniskor måste vi visa hänsyn och respekt inför detta.”

”Oftast berättar människor själva”

Johanna Bredgaard, bilmontör och kamrat­stödjare på Volvo Cars i Göteborg:

”Man ska ju inte genast kasta sig över en ny kollega och säga: ”Jo, jag har hört att du kommer från kriget …” Sådana där känsliga ämnen brukar komma med tiden, när man lärt känna varandra lite grand. Vi som har linebundet jobb i mont­eringsfabriken får höra mycket, om både roliga och sorgliga saker. Ibland brukar vi skoja om att vi är varandras psykologer och kuratorer.

Vill folk prata om vad de har varit med om så gör de oftast det själva. Som kamratstödjare, som jag är, försöker man inte lösa några problem utan bara lyssna och stötta så gott man kan. Säga: ”Jag finns här för dig, om du vill prata.” Det är inga konstigheter egentligen, bara medmänsklighet.”

”Det var skönt att få prata av sig”

Aleksandar Srndovic, Pappers avdelningsordförande på Holme­n, Hallstavik:

”Lyssna, fråga. Det tyckte jag kändes bra när kriget pågick i mitt hemland Bosnien. Jag hade ständigt en klump i magen, och det var skönt när jag fick prata av mig med mina kollegor. De frågade, var nyfikna. Ja, de gjorde mig en tjänst. Men det blev också jobbigt när så många trodde att de kunde allt om kriget och tyckte att jag skulle stå till svars för allt vad mitt folk beskylldes för.

Krig är ett helvete där 10 procent är skurkar, medan resten är bra människor – oavsett vilken sida man tittar på. Varje gång jag ser, läser eller hör något från Syrien och Irak, påminns jag om kriget och tänker på hur jag satt framför tv:n i Sverige och oroades över att jag skulle se mina föräldrars hus i Sarajevo förstört.”

 


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

#metoo

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer