”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Fikarumshatet

Foto: David Lundmark.

Kampen om fikarummet

Giraffspråket, även kallat ”Nonviolent Communication” bygger på att uttrycka sig ärligt och lyssna utan att kritisera. Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars .

Giraffspråket

Giraffspråket-metoden uppfanns för 47 år sedan av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg. Han hämtade inspiration från bland annat buddismen. Giraffen står som symbolen för att kunna lyssna till motståndarens känslor, sträcka ut halsen och kunna se längre bort och från ett annat perspektiv. Motsatsen är ”vargen” som agerar oreflekterat, visar tänderna och tror sig äga hela sanningen. Personen som väljer att agera ”Giraffen” i en konflikt använder hjärtat för att kunna förstå och bemöta behoven som finns bakom motpartens aggressivitet.

Mer om giraffspråket kan du läsa här.

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem.  Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi – följ med DA på kurs i Blekinge.

Fackets historiska kamp mot intoleransen

1933/03/18
Svenska Gruvindustriarbetareförbundet avdelning 1, Gruvettan, uttalar sig mot den fascistiska terror som den tyska arbetarklassen utsattes för.

1933/03/30
Syndikalisterna håller ett kamratmöte i Grängesberg och utarbetar en handlingsplan för att motverka fascismens framryckning.

1933/11/12
Samtliga fackliga organisationer möts i Grängesberg och beslutar att bojkotta varor och film från Tyskland. Insamlingar till nazismens offer startas.

1938/04/28
Elva lokala samorganisationer av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), beslutar att försöka upprätta en blockad vid Sveriges exportgruvor av järnmalm.

1961
Frågan om att begränsa importen av arbetare diskuteras under Metalls kongress. Till oroliga motionärer svarar överstyrelsen att ”det är ostridigt att den utländska arbetskraften utgjort ett värdefullt tillskott och givit möjlighet till expansion av de svenska näringslivet, vilket annars inte varit möjligt under de perioder av högkonjunktur, som vi upplevt.”

1966
På Metallindustriarbetareförbundets skola Skåvsjöholm ordnas kursen ”Ny i Sverige” för invandrade medlemmar från Finland.

1967
Studiehäftet Tid för Metall – du och alla andra börjar användas i studiecirklar. Utgångspunkten är att metallarbetarna håller samman även om de har olika bakgrunder och erfarenheter.

1977
Studiecirkeln ”Du och organisationen” tas i bruk inom Metall. Deltagarna upplyses om att invandrarna ska med i det fackliga arbetet och att de har precis samma rättigheter som infödda svenskar.

1999/10/23
Medborgarplatsen i Stockholm. Nazisternas mord på Björn Söderberg, som var fackligt aktiv i SAC, förenar landets arbetare över ideologigränser.

2000
LO startar satsningen ”Kraftsamling för integration i arbetslivet”. Målet är att bryta den sociala och etniska segregationen samt skapa jämlika förutsättningar på arbetsplatserna.

2004/10
Organisationen ”Jobbar­e mot rasism” bildas i Landskrona.

2006
LO ger ut studiecirkelboken ”Engagemang, mat och möten” som blandar goda recept med praktiska råd för integration och demokrati på arbetsplatserna.

2009/05/16
IF Metall och Jobbare mot rasism anordnar en manifestation i Landskrona under parollen ”För ett rättvist Europa utan fascister i politiken”. En av talarna är Stefan Löfven, ordförande IF Metall.

2010/05/16
IF Metalls avdelningar i Skåne, Halland och Blekinge genomför en manifestation under parollen ”Rösta demokratiskt, inga rasister i politiken” i Landskrona.

2010
Hösten. 700 arbetsplatsombud i Kommunal Skåne deltar i utbildningen som ”Jobbare mot rasism” har utvecklat.

2011/04/08
Landskrona Arbetarekommun registrerar varumärket ”Jobbare mot rasism”.

2011/05/24
LO beslutar att dess medlemsförbund tillsammans ska arbeta med ”Alla kan göra något”, som är ett långsiktigt arbete för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

2011/2012
Tillsammans med Expo drar arbetet med ”Alla kan göra något” i gång. Både LO-fackens medlemmar och skolelever utbildas. Elva av IF Metalls förtroendevalda deltar i den första utbildningen.

2012/03/27
Projektet ”Jobbare mot rasism” får en fortsättning och nu samarbetar Landskrona arbetarekommun med Seko, Transport och Handels. Projekte­t pågår fram till 2015.

2012
Juni. Byggnads utvecklar en policy mot rasism, som innebär att facket ställer sig helt emot den rasistiska retoriken som spelar på arbetares olika värde och rätt till arbete.

2014/07/01
LO, Saco och TCO gör ett gemensamt uttalande för mångfald och sammanhållning. Sverige ska, enligt dem, vara ett land där alla kan känna sig hemma, oavsett hårfärg, hudfärg eller religion.

2015/11/27
LO släpper dokumentärfilmen ”Sverigedemokraterna – ett parti som alla andra?” som tar sikte på partiets bakgrund och nazistiska historia.

2015/04
LO publicerar broschyren ”Antirasist – Alltid”. Nationalism, nyliberalism och högerpopulism identifieras som antifackliga hot.

2016
LO tillsätter en utredning som leds av Per-Olof Sjöö, ordförande i GS, som ska analysera varför högerpopulistiska åsikter spridit sig på LO-arbetsplatser.

Allting ska det hackas på. Inget är bra. Allt är invandrarnas fel. Så sammanfattar ett skyddsombud stämningen i ett fikarum i en medelstor industri på en ort i Skåne. Skyddsombudet vill gärna att det ska komma fram, men kräver att få vara fullständigt anonym av rädsla för konsekvenserna:

Föraktet mot alla människors lika värde har växt sig stort bland invånarna. Och hatet har följt med in på fabriksområdet.

– När jag åker till Stockholm och berättar om våra problem, så kan de inte förstå, säger skyddsombudet.

Den infekterade arbetsmiljön på det skånska företaget är inte unik. Den hårda jargongen på sociala medier har fått fäste i fikarummen på många svenska arbetsplatser. Det gör att många av fackets medlemmar mår dåligt, enligt Hans Palmqvist, ombudsman på IF Metalls organisationsenhet:

– Vi har märkt att det börjar bli ett arbetsmiljöproblem. Folk vill inte gå och fika för det är så jobbigt eftersom rasisterna sitter där och gapar och skäller på invandrarna hela tiden.

I södra Sverige finns det industriarbetare som, av ideologiska skäl, hellre väljer att lämna facket framför att stå upp för värderingarna som det fackliga löftet omfattar. Kent Hellqvist, ombudsman på IF Metall Nordvästra Skåne, är en av dem som har sett hur rasisterna flyttar fram positionerna och försöker få uppdrag på klubbnivå:

– Vi måste se till att rasisterna inte tar över arbetsplatserna politiskt. Vi har sett vad som händer om man sitter tyst.

Vad händer då?

– Ja, då är rasisterna till slut i majoritet, säger Kent Hellqvist.

GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö har också fått tydliga signaler om att det blir allt tuffare attityder på arbetsplatserna.

– Även våra förtroendevalda känner att de behöver rusta sig för att ta de här diskussionerna, säger Per-Olof Sjöö.

”Alla försök att splittra oss gör vår förening svagare.” Hans Palmqvist

GS fortsätter därför att utbilda nyckelpersoner och medlemmar om fackets värdegrunder så att de kan ta diskussionen om mänskliga rättigheter och demokrati. Det sker inom ramen för LO:s projekt Alla kan göra något.

IF Metall och Pappers har bestämt sig för att ändra taktik i kampen om fikarummen. Strategin nu är att satsa stora resurser på att lära ut en samtalsmetod som minskar konfrontationsrisken. En grå eftermiddag samlas därför ett femtiotal industriarbetare från Blekinge i en före detta kvarnbyggnad i centrala Kristianstad. De kommer från olika fackklubbar och ska gå kursen ”Förebildning”, som ska lära dem att hantera intoleranta medlemmar på ett sätt som minskar risken för konfrontation.

Kursledaren Pelle Hasselgren använder rollspel för att lära ut den fredliga samtalsmetoden. Foto: Madeleine Andersson.

Kursledaren är kommunikationskonsulten Pelle Hasselgren. Han förklarar syftet med ”Nonviolent Communication”, eller ”Giraffspråket” som metoden också är känd som i Sverige.

– Det går ut på att lyssna först, alltså låta personen mittemot tala färdigt. Avbryt inte och försök förstå vad människan pratar om. Behåll lugnet, förklarar han och fortsätter:

– Sedan ska du tänka. Andas och förbered noga vad du ska bemöta.

Annat som också är viktigt när man använder Giraffspråket är att återge det som personen har sagt eller gjort utan att krydda det med värdeladdade ord. Sedan ska man berätta vad man känner, inte vad man tänker, förklarar Pelle Hasselgren:
– Då börjar man med när du säger/gör (något rasistiskt/sexistiskt), blir jag (ledsen/upprörd/besviken), därför att (det strider mot mina/fackets värderingar) och jag skulle önska (att du inte säger/gör om det igen).

Utbildningen har pågått en stund när Pelle Hasselgren ber deltagarna att testa Giraffspråket med hjälp av rollspel. Han läser upp:

”Du är ombudsman och pratar lön.
Medlemmen: Jag behöver ingen löneförhöjning, merparten går i skatt för att ge blattarna bidrag.
Du:?”

Kursledaren hinner nästan inte läsa klart, när en deltagare plötsligt säger högt på bredaste skånska:

– Ja, så är det, säger jag då!

En rejäl skrattsalva följer. Pelle Hasselgren ser förvånad ut. Det här är inte det han förväntade sig. Men, ärligt talat, sade han inte i början att det skulle vara högt i tak? Gapskrattet ebbar ut så småningom och övningen fortsätter.

Pelle Hasselgren påpekar något kort i tonen att man som förtroendevald ALLTID ska säga ifrån när någon uttrycker sig emot fackets värderingar. Det är vad kursdeltagarna i Kristianstad förväntas göra. Hans Palmqvist påminner dem om att de ska vara förebilder. Det betyder att de måste kunna hantera svåra samtal vid fikarummen utan att själva bli förbannade. Och viktigast av allt är att stå enade som arbetare:

– Det är vi som förlorar om vi inte gör det. Alla försök att splittra oss gör vår förening svagare.

Hans Palmqvists ord studsar fortfarande mellan konferenslokalens väggar, när Pelle Hasselgrens medarbetare, den tidigare högerextrema piketpolisen Michael Lundh, tar över. De besökte samtliga IF Metalls avdelningar i södra Sverige under 2016, och de ska hålla samma kurs för Pappers förtroendevalda vid sex tillfällen under 2017.

Michael Lundh väver in anekdoter från tiden som brutal piketpolis med filmisk skicklighet och publiken lyssnar uppmärksamt. Vi ser hur uniformen förändrar honom, och vi mår illa när han visar hur han njöt av att slå sönder ”blattar” med batongen. Till slut ser vi honom göra sig av med främlingshatet.

Michael Lundhs livserfarenhet är mycket fängslande, men den känns också avlägsen från industriarbetarnas vardag. Det är inte helt tydligt på vilket sätt berättelsen kan göra fackliga ombudsmän bättre rustade för att hantera hatet vid fikaborden.

En av kursdeltagarna är Nermin Sazic, maskinoperatör på plastindustrin Polykemi AB i Ystad. Han har bott i Sverige sedan 1990 och har aldrig känt sig utsatt.

”Vi kan vinna kampen, men det fordrar mycket jobb.” Anders Karlsson

Vad tyckte du om kursen?
– Det är en av de bästa utbildningarna jag har fått. Det är viktigt att vi lär oss att lyssna till punkt, utan att avbryta, säger Nermin Sazic.

Under 2000-talet har LO-facken använt olika metoder för att bekämpa rasismen och högerpopulisternas framfart. Man testade att inte ta debatten, men det gav inte önskad effekt. Broschyrer och utbildningar togs sedan fram för att rusta upp förtroendevalda med fakta och argument, men det är en taktik som inte heller har lyckats stoppa utvecklingen.

Dagens Arbete har varit i kontakt med flera personer som tidigare drivit fackliga antirasistiska projekt. En återkommande svaghet hos projekten är, enligt dem, att dessa oftast når personer som redan är intresserade av frågan och ”frälsta”.

Ett annat problem är att projekten bestäms uppifrån och saknar lokal förankring. Och ett tredje kännetecken på minussidan är att utvärderingar är undermåliga eller saknas helt, vilket gör att hjulet gång på gång måste uppfinnas på nytt.

– Alltså, det enda som kan stoppa den här utvecklingen, är att vi får i gång vår rörelse igen. Det är viktigt med sociala medier, men vi kan inte lägga av med det som vi är duktiga på. Vi var ”Rörelsen” och vi var som ett stort tåg med en massa vagnar som inte gick att stoppa, säger Anders Karlsson, före detta socialdemokratisk riksdagspolitiker.

I början av 2000-talet var han upphovsman till ett av fackföreningsrörelsens mest framgångsrika antirasistiska projekt, nämligen Jobbare mot rasism, som hade sitt säte i Landskrona och pågick i nästan tolv år.

– Vi kan vinna kampen, men det fordrar mycket jobb. Det hjälper inte att twittra eller skriva på Facebook. Vi måste ut och prata med människor på arbetsplatserna, säger Anders Karlsson.

Hector Barajas

15Kommentarer

stevO:

Varför då inte föra en saklig debatt om invandringen med fakta på jobbet? Rasistkortet dras otroligt fort när man för en saklig diskussion med fakta om invandringen och dess effekter. Kan rekommendera Tino Sanandaji Facebook sida och även hans bok Utmaningen. Tino tar hål på rätt många försköningar om invandringen och dess effekter på svensk ekonomi.

Mogge:

Så det är facket som bestämmer om vad vi får diskutera i våra matrum?

Eddie Johansson:

Tino Sanandaji har ju också fått mycket kritik för sin bok. Jag vill i min tur rekommendera att man lyssnar på podcasten Pengar och Politik, där dom recenserar boken och spräcker hål på lite myter.

Självklart ska vi hålla god ton i diskussioner, men jag ser ju hellre att vi diskuterar företagens vinster än kollegors.

stevO:

Eddie Johansson, spräcker hål? En intresseorganisation spräcker hål? Boken är baserad på fakta från våra egna myndigheter, har du en läst boken?

Mitt tips är att inte lyssna på vad intresseorganisationer har att säga, dom förvränger verkligheten till sin egen fördel.

LasseVbg:

Och Tino Sanandanji är en opartisk källa som inte använder statistik lite för sina egna syften? Har du StevO lyssnat på Pengar och Politik?
Och det är faktiskt så att uttrycker man rasistiska åsikter så är man rasist… svårare än så är det inte.

stevO:

LasseVbg Du påstår att Tino Sanandanji då skulle driva en agenda? Vem betalar Tino Sanandanji? Du bör tittar vem som betalar Pengar och Politik
Ett tips, använd Google och sök på recension massutmaningen. Din utmaning är att hitta en dålig recension.

Och då var vi där igen, vad är rasistiska åsikter?

Ari Wiklund:

Allvarligt, ska vi åsiktspoliser i fikarummen, det här med rasisttugget är överdrivet sosseförsvar… många vill bara uttrycka sina funderingar över vad som händer i Sverige o inte direkt höra att man är SD. Funderar på att gå ur facket…

Chilenare:

Skulle gärna se lite fakta kring hur många som faktiskt undviker fikarummen p.g.a ”rasisterna”. Så genomskinligt detta.

Mikael Ybert:

Till stevO: När det gäller nationalekonomer och Tino S hör till den gruppen. Så finns det inga som kan anses opartiska i denna fråga oavsett vilken slutsatts de drar eller vilken sida de står på. Och detta beror på den enkla orsaken att diciplinen nationalekonomi inte är en exakt vetenska som kan liknas vid ex fysik. Den lämnar mycket över till indivinden att tycka och tolka. Som information kan jag tala om att ”nobelpriset i ekonomi” ej är ett regelrätt nobelpris utan instiftades 1968 av Svergies Riksbank. För övrigt så har alla fackföreningar en portalparagraf så det är bara att utgå från den.

Otroligt less:

Svenska skattebetalare ska alltså inte få yttra sin åsikt, inte heller får vi några som helst svar på vad som händer och sker i nationen. Vi SKA med andra ord hålla käften och dra in mer skattepengar som går till?….. allt annat än till oss som arbetar för dem iaf.
/sjukt less…

stevO:

Till Mikael Ybert: Det stämmer inte… Tinos bok tar upp fakta som backas upp och som visas i boken från våra egna myndigheter. Dom som försöker avfärda den har någon konstig filosofisk egen idé, men man visar aldrig någon statistik på att det faktiskt stämmer. Sandro Scocco, chefekonom för S-märkta tankesmedjan Arena Idé säger själv att alla siffror stämmer men att han har någon konstig egen teori att det kan vara på något annat sett. Självklart utan några som helst fakta som skulle stödja hans egen bild.

Peter:

Kan inte minskad invandring samt ett upphörande av daltandet med vuxna män leda till mindre ”rasism”?

Tobias:

Det är konstigt detta med kritiken som används som rasism.
Men när övergår rasism till kritik och när övergår kritik till rasism?

beror på hur man läser bibeln som djävulen sa!

Monica:

Jag blir lite fundersam över trådens utveckling.

Är det inte meningen att vi skall respektera varandra, såväl i arbetssituation som i fikarum. Att orera högljutt om invandringens konsekvenser för samhället med stöd av trovärdiga/icke trovärdiga källor när vi fikar eller äter lunch känns varken relevant eller OK.
Har vi medarbetare som gör sitt bästa, med (eller utan), utländsk bakrund, skall de väl inte sitta vid sidan om och höra hur de som grupp påfrestar samhället.
Att dessutom, bakom våra medarbetares rygg, ha öknamn på personer som vi arbetar tillsammans med känns förkastligt.
Vi skulle sällan någonsin göra likadant om vi hade en person med funktionsnedsättning vid lunchbordet.

-Tyck vad du vill hemma.
-Men ha en korrekt attityd mot dina medarbetare.

En arbetsgivare för 30 anställda.

P:

Saklig debatt när man jämför människor med djur? Och andra nedsatta toner… När även chefen på jobbet börjar provocera och bli värre när man motargumenterar att de inte är okej.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Artiklarna träffade hjärtat på mig”

Dagens Arbetes reportage om kampen mot rasismen i fikarummen har engagerat många läsare. Här publicerar vi en av berättelserna från industrigolvet.

3

Han hade nog deltagit – om han blivit inbjuden

Ledarkrönika Jeanette Herulf minns en döv man på en industri i södra Sverige och tänker på likheten mellan honom och dem som ännu inte fått lära sig svenska.

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

Så bemöter du fördomarna i fikarummet

DilemmatHur hanterar du fikarumsrasimen? DA frågade chefen på storbolaget, fackordföranden och en expert på främlingsfientlighet.

Lars Piirhonen. Foto:Sonja Jansson.

"Vi måste få upp ögonen på folk"

På skolgården var det Lars Piirhonen som fick ta emot rasistisk glåpord. När han nu ser hatet riktas mot andra grupper är han inte rädd för att sätta ner foten.

Läs mer från Dagens Arbete:

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Vi behöver en svetsare i ledningen

KRÖNIKAValet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Hämta mer