”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Vid Gustaf Adolfs torg kryssa­r Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting mellan demonstrerande arbetare och ridande polis.

På randen till inbördeskrig

Foto: Thomas Fahlander

Hungerkravaller och strejke­r. En arméledning som inte litade på sina soldater. Ett kungahus som fruktade revolution. Men i stället för våld och kaos föddes demokratin.

Vägen till allmän Rösträtt i Sverige

1866 ersätts ståndsriksdagen med ett tvåkammarsystem. Första kammaren tillsätts indirekt genom landstinge­n och storstädernas kommuner. Rösträtten till andra kammaren begränsas till män med över en viss inkomst eller tillräckligt stor egendom. Det motsvarar 20 procent av männen. Kvinnor som är myndiga, ogifta och med en tillräckligt stor egen inkomst eller förmögenhet får kommunal rösträtt.
1907 får kvinnor med kommunal rösträtt väljas till kommunala församlingar.
1918 införs allmän och lika rösträtt i kommunala val.
1919 beslutas att rösträtten ska gälla för alla män och kvinnor även i riksdagsval.
Källa: Riksdagens hemsida

Går det att bildsätta demokratins genombrott i Sverige? Ögonblicket då de besuttna inser att de måste dela med sig av makten till folkflertalet?

Kanske är det någon av de bilder som togs för precis hundra år sedan. Kanske bilden från Gustaf Adolfs torg i centrala Stockholm där Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting tar sig fram mellan ridande polis och demonstranter.

Just där, bland tiotusentals andra arbetare, fanns Albert Klingborg. Då 26 år och metallarbetare på Pump-Separator. Egentligen kom han från Borlänge som han hade lämnat efter att ha avskedats från Kvarnsvedens pappersbruk, svartlistad sedan han organiserat sig i Pappers. I Stockholm var det lättare att få jobb, i synnerhet om man som Albert Klingborg var svensk mästare på 3 000 meter hinder.

Vi träffade honom för trettio år sedan, ett par år innan han dog. Den då 97-årige Albert Klingborgs minne från revolutionsvåren 1917 var kristallklart. Han mindes hur han såg Branting i tumultet, han kom ihåg de laddade vårveckorna som ingen vågade förutse slutet på. När han tänkte tillbaka kunde han säga: Så nära inbördeskrig vi var.

– Om människor svälter blir de desperata. Själv höll jag på att svälta ihjäl de där åren.

Han kunde berätta om nöden, om hur ”vi kokade kaffe på maskrosor som gjorde oss svarta om tänderna”. Första världskriget hade förvandlat Sverige till en krigsekonomi med prisökningar i sken och skriande varubrist, i synnerhet på livsmedel.
Tyskland skulle ha allt, sa han. Och Tyskland hade stöd hos den svenska överklassen.

– Borgarna var så tyskvänliga. Hästarna hade inte ens hö, man kunde spela harpa på deras revben.

Demonstrationerna i Stockholm var en av många den våren. Gnistan hade tänts i Västervik i mitten av april. Där hade arbetarna på olika fabriker valt en arbetarkommitté som kanaliserade missnöjet över sjunkande löner, långa arbetsdagar, skenande svartabörspriser och livsmedelsbrist. Protesterna ledde till att priset sänktes på mjölk, fisk, bröd och ved.

”De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.” Albert Klingborg.

Andra tog efter Västervik. Inom några dagar rapporterades hungermarscher från Borlänge, Eksjö, Hofors, Linköping, Hagfors, Norrköping, Västerås, Åmål, Arvika, Enköping, Falun, Helsingborg, Hässleholm, Katrineholm, Nässjö, Sundsvall och Stockholm. Under tio aprildagar samlade manifestationerna en kvarts miljon deltagare. Till demonstrationerna anslöt sig dessutom grupper av värnpliktiga. Inom krigsmakten spred sig nervositeten.

Albert Klingborg mindes hur militärledningen inte vågade lita på högvakten vid slottet. Högvakten ansågs för arbetarvänlig och byttes i stället ut mot soldater från pålitliga regementen. Han mindes också hur kadetter från officersskolan Karlsberg spärrade av gator i Stockholm för att hindra demonstranterna att ta sig fram.
– Arbetarna hatade militären. Jag tror att det satt i sedan Sundsvallsstrejken.

Strejken bland sågverksarbetarna i Sundsvall 1879 anse­s vara den första större strejken i Sverige. Strejken slogs ner av polis och militär. Minnet från den konflikten levde kvar.

– Sedan ska vi komma ihåg att kungen på den tiden, V-Gustaf, nästan var som en fascist. Han pratade om ”min armé, min flotta”. Tänk vad han hade kunnat utarma Sverige om han dragit med oss i kriget. Skulle bara ha blivit krymplingar och stackare kvar.

Albert Klingborg hade själv gjort rekryten några år tidigare på både Svea och Göta livgarde. Där var alla officerare adelsmän, avskydda av gardisterna, enligt Albert.

– Vi höll inte på med politik. Men jag kommer ihåg när vi var på marsch med löjtnant Gyllenkrok. Plötsligt började vi vissla Internationalen och han blev alldeles ursinnig och skrek: Manöver!

I det Borlänge som Albert Klingborg hade lämnat fanns Charles Gäfvert. Som fjortonåring hade han börjat i finverket nere på Domnarvets jernverk. När vi för trettio år sedan träffade den då 90-årige Charles Gäfvert hade han de svåra krigsåren i färskt minne. Han berättade om mask i brödet, den oätliga potatisen och om en svart marknad där ett kilo smör i dagens penningvärde kunde kosta 10 000 kronor.

– En gång hade mor inte tillräckligt med pengar till mat. Hon gick till en bonde som sa till henne att ”aldrig jag säljer smör till dig, då går jag hellre ut och smörjer vagnen med smöret”.

Strejkande och hungrande på marsch genom Borlänge. Vid Centralhotellet bespottas demonstrationståget från balkongen.

Borlänge inspirerades av Västerviksrevolten. På järnverket strejkade arbetarna i sex veckor för 50-procentiga lönelyft och för att slippa 84-timmars arbetsvecka. Utanför järnverket ringlade hungermarscherna genom samhället. Den då 20-årige Charles Gäfvert var med. Vid Centralhotellet bespottades demonstrationståget från balkongen av en känd grosshandlarson. Uppretade demonstranter tog sig in i hotellvestibulen men grosshandlarsonen lyckades fly ner till järnvägsstationen, hoppade upp i ett lok och körde iväg.

Borlänges hungrande kvinnor förklarade i ett uttalande: ”Skall hungerpiskan vina över oss och våra barn, kunna vi inte i längden svara för de åtgärder som kunna komma att vidtagas. Exempel finns från vår granne i öster att genom kraftiga åtgärder livsmedelsbristen kan avskaffas.”

Grannen i öster var Ryssland. Där hade just kvinnornas hungermarscher utlöst en resning där de tillsammans med strejkande arbetare och upproriska soldater lyckades störta den kungliga tsar-regimen. Att ett kungahus kunde falla av folkliga protester sände chockvågor genom Europas salonger. I synnerhet som enväldet inte kunde förlita sig på sin egen krigsmakt. Det var inte längre självklart att soldaterna lydde sina befäl. Exemplet från öster smittade.
I Västerås, Växjö, Vänersborg, Sollefteå, Karlskrona, Vaxholm och Stockholm sågs soldater, ”arbetare i uniform”, demonstrera på allmän plats. I Östersund vägrade fältjägarna att delta i övningar och i stället demonstrerade de med stadens arbetare.

Inför Första maj steg nervositeten inom krigsmakten. Kunde man lita på soldaterna? Lyder de order? Eller sluter de upp bakom arbetarprotesterna? I ett hemligstämplat PM uppmanas befälen att hålla vapen och ammunition oåtkomligt. Permissioner bör undvikas över valborg.

Särskilt orolig dessa veckor var landets krigsminister Jochum Åkerman. Han misstrodde arméns fotfolk och befarade att ”något revolutionsaktigt” skulle kunna inträffa. En kväll i slutet av april deltar han och frun på en middag för den danske kungen på kungliga slottet. När paret återvänder hem efter middagen skriver krigsministerns fru i sin dagbok: ”Många tycktes glada och sorglösa, men Jochum kunde ej frigöra sig från tanken att det var den sista kungliga galamiddagen på Stockholms slott och hur skulle det se ut för alla dessa människor om en vecka eller så. Regeringen kanske infångad och sittande på Långholmen eller dylikt och socialismen eller kanske t o m anarkismen herre i Sveriges rike.”

Skulle militären slå tillbaka? Kunde armén sättas in mot de protesterande? Albert Klingborg var säker på att de upproriska stämningarna bland landets soldater höll tillbaka kungen och militären.

– De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.
Inom arbetarrörelsen ökade spänningarna mellan de som ville gå försiktigt fram och de som ville se snabba, radikala åtgärder. När Hjalmar Branting talade från balkongen vid tidningen Social Demokratens redaktionslokaler kunde han knappt göra sig hörd. ”Storstrejk, storstrejk – löd ropen från 10 000-tals som trängdes med varandra och rycktes med av våldsamt känslorus” skrev journalisten och ögonvittnet Ragnar Casparsson.

Det blev ingen storstrejk men väl ett genombrott för demokratin. Orons vår för hundra år sedan kom att undanröja de sista hindren för allmän och lika rösträtt. 1919 beslutade riksdagen att alla, även kvinnor och arbetande män, fick rätt att rösta i riksdagsvalen.
Albert Klingborg kunde gå tillbaka till Pump-Separator och snart få lägga sin röst i ett allmänt val. Och till hösten fick Charles Gäfvert tillfälligt lämna finverket på Domnarvet för att göra rekryten på Dalregementet i Falun. Där möttes han av en överste Björkman som pustade ut efter den oroliga våren.

En starkt konservativ överste som bara några år tidigare hade bjudit in upptäcktsresanden och sedermera Hitler-beundraren Sven Hedin till officersmässen för att tillsammans med Stora Kopparbergs disponent Ljungberg – den högste chefen för Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets jernverk – tala om hotet från demokratin.

Denne överste Björkman hade all anledning att dra en lättnadens suck. Det fanns stunder då han hade befarat det värsta. Som när regementets 300 soldater hörsammat anslaget med texten ”Samling till uppror ikväll efter maten på kaserngården”. Eller hur de tusen Faluarbetarna med röda nejlikor i rockslagen på första maj tågat mot regementet med gruvarbetarna från koppargruvan i täten. Men nu var det över.

Vår hade övergått till sommar och till hösten tog översten emot en ny kull rekryter. Däribland Charles Gäfvert som mindes överstens ord: att 1917 års årsklass var den mest revolutionära han någonsin hade haft.

– Vi rekryter såg det som en varning att inte sticka upp.

Än sen då? Arbetarna hade vunnit demokratin. En ny tid var här.


hg@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Ja. Och nu randas nya tider med denna historiska återblick om hur vanliga medborgare borde bete sig i en demokrati. En landsorganisation som inte förstår eller vill förstå hur tillståndet i landet försämras vecka för vecka trots alarmsignaler om oro och osäkerhet. Har eliten och makten blivit både blinda och döva?

Jan Wiklund:

Vi får inte glömma att det inte blev nån verklig förändring förrän på 30-talet. Då hade vi först slagit världsrekord i strejker på 20-talet och byggt upp ett folkrörelsesamhälle som sträckte sig långt utöver arbetarrörelsen.

Beträffande strejkerna kan man se statistiken på http://sv.wikipedia.org/wiki/Strejk

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

De ska ge Kebnekaise en match

ProfilenFrån pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap. Många går till jobbet fast de är sjuka och bara hälften av medlemmarna tror att de klarar att jobba till pension. Det visar förbundets ny arbetsmiljörapport.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

GS-facket tror på avtal för global rättvisa

GS-facket ansluter sig till regeringens vision Global Deal för att bryta snedfördelningen i världen. Arbetsgivarsidan är dock tveksam till om satsningen leder framåt.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

”Trähus öppnar vägen för industriellt byggande”

DEBATTVi välkomnar regeringens sex miljoner för att öka kunskapen om industriellt husbyggande i trä. Men arbetet får inte stanna vid runda bord-samtal. Det krävs också konkreta åtgärder, skriver två talespersoner för SSU.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

20 smultronställen i sommar

DA TIPSARSka du resa i Sverige i sommar? Landet är fullt av små pärlor att besöka – här får du några av redaktionens favoriter.

2

”Vi har ­lagat lunch över öppen eld”

DET HÄR GÖR JAGTomas Brunholtz är språkmentor på Skogsstyrelsen.

Fortplantning pågår

ÖGONBLICKETKlockan är 16.28 på Bergvik Skog Plantor i Borlänge.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Hämta mer