”Fackförbundspressen har en betydande roll i värnandet av demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas”Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar,

Vid Gustaf Adolfs torg kryssa­r Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting mellan demonstrerande arbetare och ridande polis.

På randen till inbördeskrig

Foto: Thomas Fahlander

Hungerkravaller och strejke­r. En arméledning som inte litade på sina soldater. Ett kungahus som fruktade revolution. Men i stället för våld och kaos föddes demokratin.

Vägen till allmän Rösträtt i Sverige

1866 ersätts ståndsriksdagen med ett tvåkammarsystem. Första kammaren tillsätts indirekt genom landstinge­n och storstädernas kommuner. Rösträtten till andra kammaren begränsas till män med över en viss inkomst eller tillräckligt stor egendom. Det motsvarar 20 procent av männen. Kvinnor som är myndiga, ogifta och med en tillräckligt stor egen inkomst eller förmögenhet får kommunal rösträtt.
1907 får kvinnor med kommunal rösträtt väljas till kommunala församlingar.
1918 införs allmän och lika rösträtt i kommunala val.
1919 beslutas att rösträtten ska gälla för alla män och kvinnor även i riksdagsval.
Källa: Riksdagens hemsida

Går det att bildsätta demokratins genombrott i Sverige? Ögonblicket då de besuttna inser att de måste dela med sig av makten till folkflertalet?

Kanske är det någon av de bilder som togs för precis hundra år sedan. Kanske bilden från Gustaf Adolfs torg i centrala Stockholm där Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting tar sig fram mellan ridande polis och demonstranter.

Just där, bland tiotusentals andra arbetare, fanns Albert Klingborg. Då 26 år och metallarbetare på Pump-Separator. Egentligen kom han från Borlänge som han hade lämnat efter att ha avskedats från Kvarnsvedens pappersbruk, svartlistad sedan han organiserat sig i Pappers. I Stockholm var det lättare att få jobb, i synnerhet om man som Albert Klingborg var svensk mästare på 3 000 meter hinder.

Vi träffade honom för trettio år sedan, ett par år innan han dog. Den då 97-årige Albert Klingborgs minne från revolutionsvåren 1917 var kristallklart. Han mindes hur han såg Branting i tumultet, han kom ihåg de laddade vårveckorna som ingen vågade förutse slutet på. När han tänkte tillbaka kunde han säga: Så nära inbördeskrig vi var.

– Om människor svälter blir de desperata. Själv höll jag på att svälta ihjäl de där åren.

Han kunde berätta om nöden, om hur ”vi kokade kaffe på maskrosor som gjorde oss svarta om tänderna”. Första världskriget hade förvandlat Sverige till en krigsekonomi med prisökningar i sken och skriande varubrist, i synnerhet på livsmedel.
Tyskland skulle ha allt, sa han. Och Tyskland hade stöd hos den svenska överklassen.

– Borgarna var så tyskvänliga. Hästarna hade inte ens hö, man kunde spela harpa på deras revben.

Demonstrationerna i Stockholm var en av många den våren. Gnistan hade tänts i Västervik i mitten av april. Där hade arbetarna på olika fabriker valt en arbetarkommitté som kanaliserade missnöjet över sjunkande löner, långa arbetsdagar, skenande svartabörspriser och livsmedelsbrist. Protesterna ledde till att priset sänktes på mjölk, fisk, bröd och ved.

”De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.” Albert Klingborg.

Andra tog efter Västervik. Inom några dagar rapporterades hungermarscher från Borlänge, Eksjö, Hofors, Linköping, Hagfors, Norrköping, Västerås, Åmål, Arvika, Enköping, Falun, Helsingborg, Hässleholm, Katrineholm, Nässjö, Sundsvall och Stockholm. Under tio aprildagar samlade manifestationerna en kvarts miljon deltagare. Till demonstrationerna anslöt sig dessutom grupper av värnpliktiga. Inom krigsmakten spred sig nervositeten.

Albert Klingborg mindes hur militärledningen inte vågade lita på högvakten vid slottet. Högvakten ansågs för arbetarvänlig och byttes i stället ut mot soldater från pålitliga regementen. Han mindes också hur kadetter från officersskolan Karlsberg spärrade av gator i Stockholm för att hindra demonstranterna att ta sig fram.
– Arbetarna hatade militären. Jag tror att det satt i sedan Sundsvallsstrejken.

Strejken bland sågverksarbetarna i Sundsvall 1879 anse­s vara den första större strejken i Sverige. Strejken slogs ner av polis och militär. Minnet från den konflikten levde kvar.

– Sedan ska vi komma ihåg att kungen på den tiden, V-Gustaf, nästan var som en fascist. Han pratade om ”min armé, min flotta”. Tänk vad han hade kunnat utarma Sverige om han dragit med oss i kriget. Skulle bara ha blivit krymplingar och stackare kvar.

Albert Klingborg hade själv gjort rekryten några år tidigare på både Svea och Göta livgarde. Där var alla officerare adelsmän, avskydda av gardisterna, enligt Albert.

– Vi höll inte på med politik. Men jag kommer ihåg när vi var på marsch med löjtnant Gyllenkrok. Plötsligt började vi vissla Internationalen och han blev alldeles ursinnig och skrek: Manöver!

I det Borlänge som Albert Klingborg hade lämnat fanns Charles Gäfvert. Som fjortonåring hade han börjat i finverket nere på Domnarvets jernverk. När vi för trettio år sedan träffade den då 90-årige Charles Gäfvert hade han de svåra krigsåren i färskt minne. Han berättade om mask i brödet, den oätliga potatisen och om en svart marknad där ett kilo smör i dagens penningvärde kunde kosta 10 000 kronor.

– En gång hade mor inte tillräckligt med pengar till mat. Hon gick till en bonde som sa till henne att ”aldrig jag säljer smör till dig, då går jag hellre ut och smörjer vagnen med smöret”.

Strejkande och hungrande på marsch genom Borlänge. Vid Centralhotellet bespottas demonstrationståget från balkongen.

Borlänge inspirerades av Västerviksrevolten. På järnverket strejkade arbetarna i sex veckor för 50-procentiga lönelyft och för att slippa 84-timmars arbetsvecka. Utanför järnverket ringlade hungermarscherna genom samhället. Den då 20-årige Charles Gäfvert var med. Vid Centralhotellet bespottades demonstrationståget från balkongen av en känd grosshandlarson. Uppretade demonstranter tog sig in i hotellvestibulen men grosshandlarsonen lyckades fly ner till järnvägsstationen, hoppade upp i ett lok och körde iväg.

Borlänges hungrande kvinnor förklarade i ett uttalande: ”Skall hungerpiskan vina över oss och våra barn, kunna vi inte i längden svara för de åtgärder som kunna komma att vidtagas. Exempel finns från vår granne i öster att genom kraftiga åtgärder livsmedelsbristen kan avskaffas.”

Grannen i öster var Ryssland. Där hade just kvinnornas hungermarscher utlöst en resning där de tillsammans med strejkande arbetare och upproriska soldater lyckades störta den kungliga tsar-regimen. Att ett kungahus kunde falla av folkliga protester sände chockvågor genom Europas salonger. I synnerhet som enväldet inte kunde förlita sig på sin egen krigsmakt. Det var inte längre självklart att soldaterna lydde sina befäl. Exemplet från öster smittade.
I Västerås, Växjö, Vänersborg, Sollefteå, Karlskrona, Vaxholm och Stockholm sågs soldater, ”arbetare i uniform”, demonstrera på allmän plats. I Östersund vägrade fältjägarna att delta i övningar och i stället demonstrerade de med stadens arbetare.

Inför Första maj steg nervositeten inom krigsmakten. Kunde man lita på soldaterna? Lyder de order? Eller sluter de upp bakom arbetarprotesterna? I ett hemligstämplat PM uppmanas befälen att hålla vapen och ammunition oåtkomligt. Permissioner bör undvikas över valborg.

Särskilt orolig dessa veckor var landets krigsminister Jochum Åkerman. Han misstrodde arméns fotfolk och befarade att ”något revolutionsaktigt” skulle kunna inträffa. En kväll i slutet av april deltar han och frun på en middag för den danske kungen på kungliga slottet. När paret återvänder hem efter middagen skriver krigsministerns fru i sin dagbok: ”Många tycktes glada och sorglösa, men Jochum kunde ej frigöra sig från tanken att det var den sista kungliga galamiddagen på Stockholms slott och hur skulle det se ut för alla dessa människor om en vecka eller så. Regeringen kanske infångad och sittande på Långholmen eller dylikt och socialismen eller kanske t o m anarkismen herre i Sveriges rike.”

Skulle militären slå tillbaka? Kunde armén sättas in mot de protesterande? Albert Klingborg var säker på att de upproriska stämningarna bland landets soldater höll tillbaka kungen och militären.

– De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.
Inom arbetarrörelsen ökade spänningarna mellan de som ville gå försiktigt fram och de som ville se snabba, radikala åtgärder. När Hjalmar Branting talade från balkongen vid tidningen Social Demokratens redaktionslokaler kunde han knappt göra sig hörd. ”Storstrejk, storstrejk – löd ropen från 10 000-tals som trängdes med varandra och rycktes med av våldsamt känslorus” skrev journalisten och ögonvittnet Ragnar Casparsson.

Det blev ingen storstrejk men väl ett genombrott för demokratin. Orons vår för hundra år sedan kom att undanröja de sista hindren för allmän och lika rösträtt. 1919 beslutade riksdagen att alla, även kvinnor och arbetande män, fick rätt att rösta i riksdagsvalen.
Albert Klingborg kunde gå tillbaka till Pump-Separator och snart få lägga sin röst i ett allmänt val. Och till hösten fick Charles Gäfvert tillfälligt lämna finverket på Domnarvet för att göra rekryten på Dalregementet i Falun. Där möttes han av en överste Björkman som pustade ut efter den oroliga våren.

En starkt konservativ överste som bara några år tidigare hade bjudit in upptäcktsresanden och sedermera Hitler-beundraren Sven Hedin till officersmässen för att tillsammans med Stora Kopparbergs disponent Ljungberg – den högste chefen för Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets jernverk – tala om hotet från demokratin.

Denne överste Björkman hade all anledning att dra en lättnadens suck. Det fanns stunder då han hade befarat det värsta. Som när regementets 300 soldater hörsammat anslaget med texten ”Samling till uppror ikväll efter maten på kaserngården”. Eller hur de tusen Faluarbetarna med röda nejlikor i rockslagen på första maj tågat mot regementet med gruvarbetarna från koppargruvan i täten. Men nu var det över.

Vår hade övergått till sommar och till hösten tog översten emot en ny kull rekryter. Däribland Charles Gäfvert som mindes överstens ord: att 1917 års årsklass var den mest revolutionära han någonsin hade haft.

– Vi rekryter såg det som en varning att inte sticka upp.

Än sen då? Arbetarna hade vunnit demokratin. En ny tid var här.


hg@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Ja. Och nu randas nya tider med denna historiska återblick om hur vanliga medborgare borde bete sig i en demokrati. En landsorganisation som inte förstår eller vill förstå hur tillståndet i landet försämras vecka för vecka trots alarmsignaler om oro och osäkerhet. Har eliten och makten blivit både blinda och döva?

Jan Wiklund:

Vi får inte glömma att det inte blev nån verklig förändring förrän på 30-talet. Då hade vi först slagit världsrekord i strejker på 20-talet och byggt upp ett folkrörelsesamhälle som sträckte sig långt utöver arbetarrörelsen.

Beträffande strejkerna kan man se statistiken på http://sv.wikipedia.org/wiki/Strejk

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Nya förhandling om Kvarnsveden

Det blir nya nya förhandlingar i Kvarnsveden efter beskedet i förra veckan att 122 personer får gå. Pappers anser att arbetsgivaren brutit mot Las genom att inte hålla sig till turordningen.

Slaget om 2000 nya industrijobb

LADDAR UPPFöretaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för bilbatterier - det handlar om 2000-3000 nya industrijobb. Nu har finalstriden börjat mellan Västerås och Skellefteå. DA har frågat facken och kommunen hur de säljer sina städer.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Fler än 100 får gå från Kvarnsveden

Stängningen av pappersmaskin PM8 vid Kvarnsveden gör att 80 Pappersmedlemmar får sluta. Totalt försvinner 122 arbetstillfällen. Det står klart sedan Stora Enso ensidigt avslutade förhandlingen med Pappers igår.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

"Sverige halkar efter i robotiseringen"

Försäljningen av industrirobotar i Sverige har stannat av och nu varnar branschorganisationen Swira för att andra länder går om i utvecklingen.

Franska fack splittrade om Macrons nya lag

Den franska fackföreningsrörelsen är oenig om president Macrons nya arbetslag, som han anser ska öka tillväxten och minska arbetslösheten. Militanta CTG har utlyst generalstrejk på tisdag, medan andra fack är förstående till åtminstone en del av lagförslagen.

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

MÖTE MEDVarför blir man skyddsombud? För Fredrick Vallin, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31, Väja, bottnar anledningen i en barkpanna.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Regeringen vill införa avdragsrätt för fackavgift

Efter förhandlingar med Vänsterpartiet kommer regeringen att i sin kommande budget att föreslå avdragsrätt för fackföreningsavgift och att ta bort en karensdag i a-kassan.

Så ska Pappers få nya medlemmar

Mindre byråkrati för att bli medlem, personliga möten med unga för att berätta om fördelarna, professionella agitatorer... En uppsjö av idéer kom på bordet när Pappers hade upptaktsmöte för sin landsomfattande värvningskampanj.

10

Hon prisas för sina kvinnoböcker

Författarinnan Sara Beischer får årets Stig Sjödinpris för sina böcker om klass och om kvinnors arbete.

Billingsfors

Billingsfors byter beteende

ARBETSMILJÖOrderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

1

”Ta inga onödiga risker”

MÖTE MEDStein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Nya uppsägningar på Scandbook

Sommarens nya varsel innebär att boktryckeriet Scandbooks i Falun halverat personalstyrkan på ett halvår. Nu flyttas en stor del av produktionen till Klaipeda i Litauen, där lönerna är lägre.

Hyllat och omstritt – industriavtalet fyller 20

IndustriavtaletIdag firas 20-årsjubileet av industriavtalet, riktmärket för den svenska avtalsrörelsen. ”Det har stabiliserat lönebildningen”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson. ”Nog skulle vi klara högre lönekostnader”, säger Matts Jutterström på Pappers, som står utanför avtalet.

Husqvarna lägger ner – efter bara ett år

Industrijätten Husqvarna köpte lilla men lönsamma Pullman Ermator i januari. I december kommer verksamheten att läggas ned och flyttas. ”Beskedet om nedläggning kom helt plötsligt i förra veckan”, säger Kristoffer Andersson, ordförande för IF Metallklubben vid företaget.

"Fabriken i Smedjebacken för liten"

Henric Andersson, vd för Husqvarna Construction Division säger att fabriken i Smedjebacken inte kan klara den kraftiga efterfrågeökningen ”Jag förstår fullständigt besvikelsen, men samtidigt ser vi att det finns goda möjligheter för våra medarbetare att hitta andra jobb.”

Pappers och GS säljer solfastighet

Pappers, GS-facket och andra fackförbund har nu sålt sin spanska semesteranläggning för 126 miljoner. Pengarna hamnar i Centralfonden, som används för medlemmarnas rekreation och rehabilitering.

2

Återväxten i industrin

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Avsked eller uppsägning

Sparkade Ove får skadestånd - men inte sitt jobb

Ove Pettersson fick sparken för att han vägrade övertid. Nu säger Arbetsdomstolen att det var fel att avskeda, men att det fanns grund för uppsägning. Ove tilldöms 200 000 kronor i skadestånd från förre arbetsgivaren Benteler. IF Metall ser utslaget som en vinst, arbetsgivaren IKEM anser att man fått rätt i princip.

4

”Det handlar inte om pengar”

Ove Pettersson tycker dagens dom från Arbetsdomstol var halvdan, men är nöjd med att det slogs fast att Benteler gjorde fel. ”För mig handlar det inte om pengarna, någon måste ta fighten. Det blev jag.”

16.07 Smurfit Kappa

ÖgonblicketKlockan är 16.07 på Smurfit Kappa i Piteå.

Pappers storsatsar på fler medlemmar

Nu drar Pappers igång en ny kampanj för att inte tappa fler medlemmar. "Vi har varit kassa på att göra något åt den här saken, det är bara att erkänna, säger ombudsman P-A Pettersson.

1

Unionen avvisar inte ett storfack

STORFACKEn fackförening för både arbetare och tjänstemän? Tanken är inte så främmande längre. IF Metalls nya ordförande har öppnat för diskussioner och Unionen stänger inte dörren.

Hylte vill utmana plastsamhället

Grönt guldCellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Dödsolycka skakar om Scania

Dödsolyckan i helgen satte Scanias anställda i chock. Företaget har tillsatt ett kristeam och ska göra en internutredning. Olyckan skedde inne i en robotcell som används för att göra delar till växellådor.

Hämta mer