”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Vid Gustaf Adolfs torg kryssa­r Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting mellan demonstrerande arbetare och ridande polis.

På randen till inbördeskrig

Foto: Thomas Fahlander

Hungerkravaller och strejke­r. En arméledning som inte litade på sina soldater. Ett kungahus som fruktade revolution. Men i stället för våld och kaos föddes demokratin.

Vägen till allmän Rösträtt i Sverige

1866 ersätts ståndsriksdagen med ett tvåkammarsystem. Första kammaren tillsätts indirekt genom landstinge­n och storstädernas kommuner. Rösträtten till andra kammaren begränsas till män med över en viss inkomst eller tillräckligt stor egendom. Det motsvarar 20 procent av männen. Kvinnor som är myndiga, ogifta och med en tillräckligt stor egen inkomst eller förmögenhet får kommunal rösträtt.
1907 får kvinnor med kommunal rösträtt väljas till kommunala församlingar.
1918 införs allmän och lika rösträtt i kommunala val.
1919 beslutas att rösträtten ska gälla för alla män och kvinnor även i riksdagsval.
Källa: Riksdagens hemsida

Går det att bildsätta demokratins genombrott i Sverige? Ögonblicket då de besuttna inser att de måste dela med sig av makten till folkflertalet?

Kanske är det någon av de bilder som togs för precis hundra år sedan. Kanske bilden från Gustaf Adolfs torg i centrala Stockholm där Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting tar sig fram mellan ridande polis och demonstranter.

Just där, bland tiotusentals andra arbetare, fanns Albert Klingborg. Då 26 år och metallarbetare på Pump-Separator. Egentligen kom han från Borlänge som han hade lämnat efter att ha avskedats från Kvarnsvedens pappersbruk, svartlistad sedan han organiserat sig i Pappers. I Stockholm var det lättare att få jobb, i synnerhet om man som Albert Klingborg var svensk mästare på 3 000 meter hinder.

Vi träffade honom för trettio år sedan, ett par år innan han dog. Den då 97-årige Albert Klingborgs minne från revolutionsvåren 1917 var kristallklart. Han mindes hur han såg Branting i tumultet, han kom ihåg de laddade vårveckorna som ingen vågade förutse slutet på. När han tänkte tillbaka kunde han säga: Så nära inbördeskrig vi var.

– Om människor svälter blir de desperata. Själv höll jag på att svälta ihjäl de där åren.

Han kunde berätta om nöden, om hur ”vi kokade kaffe på maskrosor som gjorde oss svarta om tänderna”. Första världskriget hade förvandlat Sverige till en krigsekonomi med prisökningar i sken och skriande varubrist, i synnerhet på livsmedel.
Tyskland skulle ha allt, sa han. Och Tyskland hade stöd hos den svenska överklassen.

– Borgarna var så tyskvänliga. Hästarna hade inte ens hö, man kunde spela harpa på deras revben.

Demonstrationerna i Stockholm var en av många den våren. Gnistan hade tänts i Västervik i mitten av april. Där hade arbetarna på olika fabriker valt en arbetarkommitté som kanaliserade missnöjet över sjunkande löner, långa arbetsdagar, skenande svartabörspriser och livsmedelsbrist. Protesterna ledde till att priset sänktes på mjölk, fisk, bröd och ved.

”De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.” Albert Klingborg.

Andra tog efter Västervik. Inom några dagar rapporterades hungermarscher från Borlänge, Eksjö, Hofors, Linköping, Hagfors, Norrköping, Västerås, Åmål, Arvika, Enköping, Falun, Helsingborg, Hässleholm, Katrineholm, Nässjö, Sundsvall och Stockholm. Under tio aprildagar samlade manifestationerna en kvarts miljon deltagare. Till demonstrationerna anslöt sig dessutom grupper av värnpliktiga. Inom krigsmakten spred sig nervositeten.

Albert Klingborg mindes hur militärledningen inte vågade lita på högvakten vid slottet. Högvakten ansågs för arbetarvänlig och byttes i stället ut mot soldater från pålitliga regementen. Han mindes också hur kadetter från officersskolan Karlsberg spärrade av gator i Stockholm för att hindra demonstranterna att ta sig fram.
– Arbetarna hatade militären. Jag tror att det satt i sedan Sundsvallsstrejken.

Strejken bland sågverksarbetarna i Sundsvall 1879 anse­s vara den första större strejken i Sverige. Strejken slogs ner av polis och militär. Minnet från den konflikten levde kvar.

– Sedan ska vi komma ihåg att kungen på den tiden, V-Gustaf, nästan var som en fascist. Han pratade om ”min armé, min flotta”. Tänk vad han hade kunnat utarma Sverige om han dragit med oss i kriget. Skulle bara ha blivit krymplingar och stackare kvar.

Albert Klingborg hade själv gjort rekryten några år tidigare på både Svea och Göta livgarde. Där var alla officerare adelsmän, avskydda av gardisterna, enligt Albert.

– Vi höll inte på med politik. Men jag kommer ihåg när vi var på marsch med löjtnant Gyllenkrok. Plötsligt började vi vissla Internationalen och han blev alldeles ursinnig och skrek: Manöver!

I det Borlänge som Albert Klingborg hade lämnat fanns Charles Gäfvert. Som fjortonåring hade han börjat i finverket nere på Domnarvets jernverk. När vi för trettio år sedan träffade den då 90-årige Charles Gäfvert hade han de svåra krigsåren i färskt minne. Han berättade om mask i brödet, den oätliga potatisen och om en svart marknad där ett kilo smör i dagens penningvärde kunde kosta 10 000 kronor.

– En gång hade mor inte tillräckligt med pengar till mat. Hon gick till en bonde som sa till henne att ”aldrig jag säljer smör till dig, då går jag hellre ut och smörjer vagnen med smöret”.

Strejkande och hungrande på marsch genom Borlänge. Vid Centralhotellet bespottas demonstrationståget från balkongen.

Borlänge inspirerades av Västerviksrevolten. På järnverket strejkade arbetarna i sex veckor för 50-procentiga lönelyft och för att slippa 84-timmars arbetsvecka. Utanför järnverket ringlade hungermarscherna genom samhället. Den då 20-årige Charles Gäfvert var med. Vid Centralhotellet bespottades demonstrationståget från balkongen av en känd grosshandlarson. Uppretade demonstranter tog sig in i hotellvestibulen men grosshandlarsonen lyckades fly ner till järnvägsstationen, hoppade upp i ett lok och körde iväg.

Borlänges hungrande kvinnor förklarade i ett uttalande: ”Skall hungerpiskan vina över oss och våra barn, kunna vi inte i längden svara för de åtgärder som kunna komma att vidtagas. Exempel finns från vår granne i öster att genom kraftiga åtgärder livsmedelsbristen kan avskaffas.”

Grannen i öster var Ryssland. Där hade just kvinnornas hungermarscher utlöst en resning där de tillsammans med strejkande arbetare och upproriska soldater lyckades störta den kungliga tsar-regimen. Att ett kungahus kunde falla av folkliga protester sände chockvågor genom Europas salonger. I synnerhet som enväldet inte kunde förlita sig på sin egen krigsmakt. Det var inte längre självklart att soldaterna lydde sina befäl. Exemplet från öster smittade.
I Västerås, Växjö, Vänersborg, Sollefteå, Karlskrona, Vaxholm och Stockholm sågs soldater, ”arbetare i uniform”, demonstrera på allmän plats. I Östersund vägrade fältjägarna att delta i övningar och i stället demonstrerade de med stadens arbetare.

Inför Första maj steg nervositeten inom krigsmakten. Kunde man lita på soldaterna? Lyder de order? Eller sluter de upp bakom arbetarprotesterna? I ett hemligstämplat PM uppmanas befälen att hålla vapen och ammunition oåtkomligt. Permissioner bör undvikas över valborg.

Särskilt orolig dessa veckor var landets krigsminister Jochum Åkerman. Han misstrodde arméns fotfolk och befarade att ”något revolutionsaktigt” skulle kunna inträffa. En kväll i slutet av april deltar han och frun på en middag för den danske kungen på kungliga slottet. När paret återvänder hem efter middagen skriver krigsministerns fru i sin dagbok: ”Många tycktes glada och sorglösa, men Jochum kunde ej frigöra sig från tanken att det var den sista kungliga galamiddagen på Stockholms slott och hur skulle det se ut för alla dessa människor om en vecka eller så. Regeringen kanske infångad och sittande på Långholmen eller dylikt och socialismen eller kanske t o m anarkismen herre i Sveriges rike.”

Skulle militären slå tillbaka? Kunde armén sättas in mot de protesterande? Albert Klingborg var säker på att de upproriska stämningarna bland landets soldater höll tillbaka kungen och militären.

– De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.
Inom arbetarrörelsen ökade spänningarna mellan de som ville gå försiktigt fram och de som ville se snabba, radikala åtgärder. När Hjalmar Branting talade från balkongen vid tidningen Social Demokratens redaktionslokaler kunde han knappt göra sig hörd. ”Storstrejk, storstrejk – löd ropen från 10 000-tals som trängdes med varandra och rycktes med av våldsamt känslorus” skrev journalisten och ögonvittnet Ragnar Casparsson.

Det blev ingen storstrejk men väl ett genombrott för demokratin. Orons vår för hundra år sedan kom att undanröja de sista hindren för allmän och lika rösträtt. 1919 beslutade riksdagen att alla, även kvinnor och arbetande män, fick rätt att rösta i riksdagsvalen.
Albert Klingborg kunde gå tillbaka till Pump-Separator och snart få lägga sin röst i ett allmänt val. Och till hösten fick Charles Gäfvert tillfälligt lämna finverket på Domnarvet för att göra rekryten på Dalregementet i Falun. Där möttes han av en överste Björkman som pustade ut efter den oroliga våren.

En starkt konservativ överste som bara några år tidigare hade bjudit in upptäcktsresanden och sedermera Hitler-beundraren Sven Hedin till officersmässen för att tillsammans med Stora Kopparbergs disponent Ljungberg – den högste chefen för Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets jernverk – tala om hotet från demokratin.

Denne överste Björkman hade all anledning att dra en lättnadens suck. Det fanns stunder då han hade befarat det värsta. Som när regementets 300 soldater hörsammat anslaget med texten ”Samling till uppror ikväll efter maten på kaserngården”. Eller hur de tusen Faluarbetarna med röda nejlikor i rockslagen på första maj tågat mot regementet med gruvarbetarna från koppargruvan i täten. Men nu var det över.

Vår hade övergått till sommar och till hösten tog översten emot en ny kull rekryter. Däribland Charles Gäfvert som mindes överstens ord: att 1917 års årsklass var den mest revolutionära han någonsin hade haft.

– Vi rekryter såg det som en varning att inte sticka upp.

Än sen då? Arbetarna hade vunnit demokratin. En ny tid var här.


hg@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Ja. Och nu randas nya tider med denna historiska återblick om hur vanliga medborgare borde bete sig i en demokrati. En landsorganisation som inte förstår eller vill förstå hur tillståndet i landet försämras vecka för vecka trots alarmsignaler om oro och osäkerhet. Har eliten och makten blivit både blinda och döva?

Jan Wiklund:

Vi får inte glömma att det inte blev nån verklig förändring förrän på 30-talet. Då hade vi först slagit världsrekord i strejker på 20-talet och byggt upp ett folkrörelsesamhälle som sträckte sig långt utöver arbetarrörelsen.

Beträffande strejkerna kan man se statistiken på http://sv.wikipedia.org/wiki/Strejk

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

#metoo

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer