"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Vid Gustaf Adolfs torg kryssa­r Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting mellan demonstrerande arbetare och ridande polis.

På randen till inbördeskrig

Foto: Thomas Fahlander

Hungerkravaller och strejke­r. En arméledning som inte litade på sina soldater. Ett kungahus som fruktade revolution. Men i stället för våld och kaos föddes demokratin.

Vägen till allmän Rösträtt i Sverige

1866 ersätts ståndsriksdagen med ett tvåkammarsystem. Första kammaren tillsätts indirekt genom landstinge­n och storstädernas kommuner. Rösträtten till andra kammaren begränsas till män med över en viss inkomst eller tillräckligt stor egendom. Det motsvarar 20 procent av männen. Kvinnor som är myndiga, ogifta och med en tillräckligt stor egen inkomst eller förmögenhet får kommunal rösträtt.
1907 får kvinnor med kommunal rösträtt väljas till kommunala församlingar.
1918 införs allmän och lika rösträtt i kommunala val.
1919 beslutas att rösträtten ska gälla för alla män och kvinnor även i riksdagsval.
Källa: Riksdagens hemsida

Går det att bildsätta demokratins genombrott i Sverige? Ögonblicket då de besuttna inser att de måste dela med sig av makten till folkflertalet?

Kanske är det någon av de bilder som togs för precis hundra år sedan. Kanske bilden från Gustaf Adolfs torg i centrala Stockholm där Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting tar sig fram mellan ridande polis och demonstranter.

Just där, bland tiotusentals andra arbetare, fanns Albert Klingborg. Då 26 år och metallarbetare på Pump-Separator. Egentligen kom han från Borlänge som han hade lämnat efter att ha avskedats från Kvarnsvedens pappersbruk, svartlistad sedan han organiserat sig i Pappers. I Stockholm var det lättare att få jobb, i synnerhet om man som Albert Klingborg var svensk mästare på 3 000 meter hinder.

Vi träffade honom för trettio år sedan, ett par år innan han dog. Den då 97-årige Albert Klingborgs minne från revolutionsvåren 1917 var kristallklart. Han mindes hur han såg Branting i tumultet, han kom ihåg de laddade vårveckorna som ingen vågade förutse slutet på. När han tänkte tillbaka kunde han säga: Så nära inbördeskrig vi var.

– Om människor svälter blir de desperata. Själv höll jag på att svälta ihjäl de där åren.

Han kunde berätta om nöden, om hur ”vi kokade kaffe på maskrosor som gjorde oss svarta om tänderna”. Första världskriget hade förvandlat Sverige till en krigsekonomi med prisökningar i sken och skriande varubrist, i synnerhet på livsmedel.
Tyskland skulle ha allt, sa han. Och Tyskland hade stöd hos den svenska överklassen.

– Borgarna var så tyskvänliga. Hästarna hade inte ens hö, man kunde spela harpa på deras revben.

Demonstrationerna i Stockholm var en av många den våren. Gnistan hade tänts i Västervik i mitten av april. Där hade arbetarna på olika fabriker valt en arbetarkommitté som kanaliserade missnöjet över sjunkande löner, långa arbetsdagar, skenande svartabörspriser och livsmedelsbrist. Protesterna ledde till att priset sänktes på mjölk, fisk, bröd och ved.

”De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.” Albert Klingborg.

Andra tog efter Västervik. Inom några dagar rapporterades hungermarscher från Borlänge, Eksjö, Hofors, Linköping, Hagfors, Norrköping, Västerås, Åmål, Arvika, Enköping, Falun, Helsingborg, Hässleholm, Katrineholm, Nässjö, Sundsvall och Stockholm. Under tio aprildagar samlade manifestationerna en kvarts miljon deltagare. Till demonstrationerna anslöt sig dessutom grupper av värnpliktiga. Inom krigsmakten spred sig nervositeten.

Albert Klingborg mindes hur militärledningen inte vågade lita på högvakten vid slottet. Högvakten ansågs för arbetarvänlig och byttes i stället ut mot soldater från pålitliga regementen. Han mindes också hur kadetter från officersskolan Karlsberg spärrade av gator i Stockholm för att hindra demonstranterna att ta sig fram.
– Arbetarna hatade militären. Jag tror att det satt i sedan Sundsvallsstrejken.

Strejken bland sågverksarbetarna i Sundsvall 1879 anse­s vara den första större strejken i Sverige. Strejken slogs ner av polis och militär. Minnet från den konflikten levde kvar.

– Sedan ska vi komma ihåg att kungen på den tiden, V-Gustaf, nästan var som en fascist. Han pratade om ”min armé, min flotta”. Tänk vad han hade kunnat utarma Sverige om han dragit med oss i kriget. Skulle bara ha blivit krymplingar och stackare kvar.

Albert Klingborg hade själv gjort rekryten några år tidigare på både Svea och Göta livgarde. Där var alla officerare adelsmän, avskydda av gardisterna, enligt Albert.

– Vi höll inte på med politik. Men jag kommer ihåg när vi var på marsch med löjtnant Gyllenkrok. Plötsligt började vi vissla Internationalen och han blev alldeles ursinnig och skrek: Manöver!

I det Borlänge som Albert Klingborg hade lämnat fanns Charles Gäfvert. Som fjortonåring hade han börjat i finverket nere på Domnarvets jernverk. När vi för trettio år sedan träffade den då 90-årige Charles Gäfvert hade han de svåra krigsåren i färskt minne. Han berättade om mask i brödet, den oätliga potatisen och om en svart marknad där ett kilo smör i dagens penningvärde kunde kosta 10 000 kronor.

– En gång hade mor inte tillräckligt med pengar till mat. Hon gick till en bonde som sa till henne att ”aldrig jag säljer smör till dig, då går jag hellre ut och smörjer vagnen med smöret”.

Strejkande och hungrande på marsch genom Borlänge. Vid Centralhotellet bespottas demonstrationståget från balkongen.

Borlänge inspirerades av Västerviksrevolten. På järnverket strejkade arbetarna i sex veckor för 50-procentiga lönelyft och för att slippa 84-timmars arbetsvecka. Utanför järnverket ringlade hungermarscherna genom samhället. Den då 20-årige Charles Gäfvert var med. Vid Centralhotellet bespottades demonstrationståget från balkongen av en känd grosshandlarson. Uppretade demonstranter tog sig in i hotellvestibulen men grosshandlarsonen lyckades fly ner till järnvägsstationen, hoppade upp i ett lok och körde iväg.

Borlänges hungrande kvinnor förklarade i ett uttalande: ”Skall hungerpiskan vina över oss och våra barn, kunna vi inte i längden svara för de åtgärder som kunna komma att vidtagas. Exempel finns från vår granne i öster att genom kraftiga åtgärder livsmedelsbristen kan avskaffas.”

Grannen i öster var Ryssland. Där hade just kvinnornas hungermarscher utlöst en resning där de tillsammans med strejkande arbetare och upproriska soldater lyckades störta den kungliga tsar-regimen. Att ett kungahus kunde falla av folkliga protester sände chockvågor genom Europas salonger. I synnerhet som enväldet inte kunde förlita sig på sin egen krigsmakt. Det var inte längre självklart att soldaterna lydde sina befäl. Exemplet från öster smittade.
I Västerås, Växjö, Vänersborg, Sollefteå, Karlskrona, Vaxholm och Stockholm sågs soldater, ”arbetare i uniform”, demonstrera på allmän plats. I Östersund vägrade fältjägarna att delta i övningar och i stället demonstrerade de med stadens arbetare.

Inför Första maj steg nervositeten inom krigsmakten. Kunde man lita på soldaterna? Lyder de order? Eller sluter de upp bakom arbetarprotesterna? I ett hemligstämplat PM uppmanas befälen att hålla vapen och ammunition oåtkomligt. Permissioner bör undvikas över valborg.

Särskilt orolig dessa veckor var landets krigsminister Jochum Åkerman. Han misstrodde arméns fotfolk och befarade att ”något revolutionsaktigt” skulle kunna inträffa. En kväll i slutet av april deltar han och frun på en middag för den danske kungen på kungliga slottet. När paret återvänder hem efter middagen skriver krigsministerns fru i sin dagbok: ”Många tycktes glada och sorglösa, men Jochum kunde ej frigöra sig från tanken att det var den sista kungliga galamiddagen på Stockholms slott och hur skulle det se ut för alla dessa människor om en vecka eller så. Regeringen kanske infångad och sittande på Långholmen eller dylikt och socialismen eller kanske t o m anarkismen herre i Sveriges rike.”

Skulle militären slå tillbaka? Kunde armén sättas in mot de protesterande? Albert Klingborg var säker på att de upproriska stämningarna bland landets soldater höll tillbaka kungen och militären.

– De vågade inte, soldaterna var för upproriska. Befälen vågade inte lita på sitt manskap.
Inom arbetarrörelsen ökade spänningarna mellan de som ville gå försiktigt fram och de som ville se snabba, radikala åtgärder. När Hjalmar Branting talade från balkongen vid tidningen Social Demokratens redaktionslokaler kunde han knappt göra sig hörd. ”Storstrejk, storstrejk – löd ropen från 10 000-tals som trängdes med varandra och rycktes med av våldsamt känslorus” skrev journalisten och ögonvittnet Ragnar Casparsson.

Det blev ingen storstrejk men väl ett genombrott för demokratin. Orons vår för hundra år sedan kom att undanröja de sista hindren för allmän och lika rösträtt. 1919 beslutade riksdagen att alla, även kvinnor och arbetande män, fick rätt att rösta i riksdagsvalen.
Albert Klingborg kunde gå tillbaka till Pump-Separator och snart få lägga sin röst i ett allmänt val. Och till hösten fick Charles Gäfvert tillfälligt lämna finverket på Domnarvet för att göra rekryten på Dalregementet i Falun. Där möttes han av en överste Björkman som pustade ut efter den oroliga våren.

En starkt konservativ överste som bara några år tidigare hade bjudit in upptäcktsresanden och sedermera Hitler-beundraren Sven Hedin till officersmässen för att tillsammans med Stora Kopparbergs disponent Ljungberg – den högste chefen för Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets jernverk – tala om hotet från demokratin.

Denne överste Björkman hade all anledning att dra en lättnadens suck. Det fanns stunder då han hade befarat det värsta. Som när regementets 300 soldater hörsammat anslaget med texten ”Samling till uppror ikväll efter maten på kaserngården”. Eller hur de tusen Faluarbetarna med röda nejlikor i rockslagen på första maj tågat mot regementet med gruvarbetarna från koppargruvan i täten. Men nu var det över.

Vår hade övergått till sommar och till hösten tog översten emot en ny kull rekryter. Däribland Charles Gäfvert som mindes överstens ord: att 1917 års årsklass var den mest revolutionära han någonsin hade haft.

– Vi rekryter såg det som en varning att inte sticka upp.

Än sen då? Arbetarna hade vunnit demokratin. En ny tid var här.


hg@da.se

2Kommentarer

Tobias:

Ja. Och nu randas nya tider med denna historiska återblick om hur vanliga medborgare borde bete sig i en demokrati. En landsorganisation som inte förstår eller vill förstå hur tillståndet i landet försämras vecka för vecka trots alarmsignaler om oro och osäkerhet. Har eliten och makten blivit både blinda och döva?

Jan Wiklund:

Vi får inte glömma att det inte blev nån verklig förändring förrän på 30-talet. Då hade vi först slagit världsrekord i strejker på 20-talet och byggt upp ett folkrörelsesamhälle som sträckte sig långt utöver arbetarrörelsen.

Beträffande strejkerna kan man se statistiken på http://sv.wikipedia.org/wiki/Strejk

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Stopp ett tag

ÖGONBLICKETKlockan är 13.30 på Billerud Korsnäs i Skärblacka.

Välkommen vid behov

Kökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Något de anställda betalar för med otrygga visstidsanställningar.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

"Alla ska ha rätt till omställning"

Eter en lång nattmangling fick förbundsstyrelsen ge sig på ett antal punkter. Det gällde omställning och avgångsvederlag ska gälla fler i avtalsförsäkringarna.

Kollektivavtalet – snart som ljudfil

Kollektivavtalet som ljudfil. En IF Metall-app för mobilen. Och in med fackets historia i skolan. I de frågorna körde kongressen över förbundsstyrelsen.

Vad förväntar du dig av nya förbundsledningen?

VI FRÅGARIF Metall har en ny förbundsledning. När kongressen är över och applåderna lagt sig ska de börja jobba. Vi frågar några kongressdeltagare vad de vill att de ska jobba med.

Striden om övertiden

Kontrollen av övertiden blev den hittills tuffaste frågan på kongressen. Motionärerna lyckades efter rösträkning inte få igenom att all övertid ska vara frivillig – men lyckades få frågan till avtalsrådet.

4

Kongressen sa nej till sextimmarsdag

Sex timmars arbetsdag är en populär idé bland flera ombud. Men det är inget som förbundet ska driva, bestämde kongressen.

4

Inget förbud mot bemanningsföretag

Bemanningsfrågan ledde till flera timmars debatt på IF Metalls kongress. Ombud från hela landet krävde allt från begränsning av inhyrning till rent förbud. Men inte en enda motion fick bifall - förbundsstyrelsens linje vann.

2

Förbundsstyrelsen vill förhandla om inhyrning

IF Metalls förbundsstyrelse vill direkt efter kongressen förhandla med arbetsgivarna om en rad anställningsformer. Därför säger man nej till alla motioner om att begränsa inhyrningen.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

Nu är hon här – låt det sjunka in

Gästkrönika"Vi är starka, och ska inte underskattas. Sakta men säkert tar vi plats. De 130 år som har passerat visar att trägen vinner", skriver Sara Flink om att IF Metall nu leds av en kvinna.

”Hamnar man på efterkälken är man rökt”

Ann-Sofie Hermansson, ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, varnade på IF Metalls kongress för att fack och företag ska slappna av på grund av högkonjunkturen. Läs all rapportering kongressen här.

Hur bör facket jobba med inhyrning?

Vi frågarEn av lördagens debattfrågor blir inhyrningen. Dagens Arbete frågade tre ledamöter om deras inställning.

1

Har ni problem med övertid på er arbetsplats?

Vi frågarDagens Arbetes artiklar om Ove Pettersson som fick sparken för han sa nej till övertid har engagerat. Vi frågade tre av IF Metalls kongressombud om hur övertiden hanteras på deras arbetsplatser.

1

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

2

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Här är framtidens fibrer

Den nya industrinEn gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Ferbe vill se fackligt kunskapslyft

Anders Ferbe lämnar över ordförandeklubban till Marie Nilsson, och manade till ett fackligt kunskapslyft för att medlemmarna ska bli "digitaliseringens vinnare". Sedan dansade han loss till ett hiphopband.

Klart med nytt industrifack i Finland

Finland får ett nytt stort fackförbund i höst då tre industrifack går samman. Det står klart efter ett beslut på Metallförbundets extrainsatta kongress

Vad är viktigaste frågan på kongressen?

Vi frågarNu är IF Metalls kongress igång. Vi frågar några av de 300 ombuden vilken fråga som är viktigast.

Hämta mer