”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Låt oss slippa tänka mindre både på pensionen och julklappar under 2018”Jeanette Herulf om förslaget om höjd pensionsålder.

Vill du ha din frihet får du försvara den

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

KrönikaDen okuvliga friheten är en boktitel som träffar rätt. För vår egen samtid visar med isande tydlighet att det inte finns något vaccin mot totalitära ideologier eller ledare”, skriver Daniel Mathisen, efter att ha läst Per Anders Fogelströms efter 80 år nyutgivna bok.

1939, någon månad innan andra världskriget. Per Anders Fogelström är 21 år gammal när han skickar in manuskriptet till förlaget. På försättsbladet: Den okuvliga friheten. Men boken ges aldrig ut. Först nu, närmare år 80 år senare, kan omvärlden läsa den för första gången.

I romanen vecklar Fogelström ut en fiktiv berättelse om hur ett samhälle går från demokrati och öppenhet till en totalitär och förtryckande stat. Platserna och namnen är uppdiktade, men det är tydligt att det är en stridsskrift mot nazismen i Tyskland och Europas upptornande mörker. Den okuvliga friheten är mer än en roman, den är ett i allra högsta grad personligt manifest över Fogelströms antifascistiska engagemang.

Läsaren får, genom maskhål till åren 1942, 1947 och 1952, följa kedjan av händelser som leder fram till den totalitära staten. Det uppflammande våldet och hatet. Hånet. Normaliseringen och glidningen till acceptans. Hur hatet sipprar in i sprickorna bland etablerade partier, medier, författare och offentliga personer.

Och så plötsligt är den där, den nya ordningen som ingen riktigt kunnat föreställa sig. Bara för något år sedan.

När min blick letar sig över sidorna i dag, närmare 80 år senare, är det svårt att värja sig. Hur agerar människan när historiens stora skeenden sköljer över oss? Orkar vi stå emot, eller sveps vi med i de underströmmar som kväver frihet och ger diktaturen luft?

Boken är ett grovhugget verk som gömmer bländande formuleringar och ett patos för den lilla människan. Den unge Fogelström är en oförlöst, okläckt talang som ger utrymme åt rösterna i marginalen. De fattiga. De undanskuffade.

I förordet beskrivs Den okuvliga friheten som en kollektivroman. Det handlar inte om en enskild hjälte som räddar mänskligheten, utan om kraften i gemensamma ansträngningar. I motståndsrörelsen, kallad ”Röda ligan”, möter vi en brokig skara människor som drömmer om ett annat samhälle.

Boktiteln träffar rätt.

För friheten är inte given, vår egen samtid visar med isande tydlighet att det inte finns något vaccin mot totalitära ideologier eller ledare.

Friheten blir okuvlig först när människor går samman för att försvara den. Den är något vi måste erövra för att förtjäna. Eller som karaktären Didek, en av motståndskämparna, formulerar det:

”Varför kämpar inte alla människor hårt för sin frihet. Är det kanske för att en del aldrig haft den – andra aldrig mist den?”

Jag plockar upp boken, lägger den i rockfickan och promenerar ut från kafét. Kliver ut ur Fogelströms universum — in i vårt eget. Raderna bränner som ett omen om vår egen tid.

”Var på vakt”, tycks han vilja säga oss, ”låt inte mörkret sänka sig över oss ännu en gång”.

Till en samtid där skymningen randas i horisonten. Friheten trängs undan, det mänskliga värdet krymper. I Ungern, Polen, Turkiet, Ryssland och USA håller något annat på att ta form. I land efter land krymper demokratins och frihetens svängrum, nationalistiska, reaktionära och fascistiska partier står och stampar vid porten.

De där yviga, flygiga formuleringarna vibrerar rakt in i vår egen samtid. Väcker frågor, ställer oss till svars inför var vi är nu. Och vart vi är på väg. Under Fogelströms tid var det judar som stod i kikarsiktet, i dag är det muslimer. Vilka lärdomar har vi dragit, egentligen?

Mer än något annat påminner Fogelström oss om att varken fascismen eller diktaturen är en ohejdbar naturkraft, en flodvåg utan hinder eller slut. Mörkret kan hejdas — friheten försvaras.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Bloggrubrik

Trygghet men ingen framtid

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Rör inte strejkrätten

LedareDen segdragna konflikten i Göteborgs hamn måste kunna lösas utan lagändring. Låt AD pröva frågan igen.

4

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5

Största problemet är inte pensionerna

LEDARKRÖNIKA”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

1

Är vi redo för den nya tiden?

KRÖNIKA”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

DET NYA SAMHALL

”Dela Samhall i tre enheter”

DebattSamhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

Bloggrubrik

Oseriöst av Samhalls VD

Helle Klein om VD Monica Lingegårds uttalanden i Radio Samhall.

6

”Samhall har tappat bort sitt uppdrag”

DebattDet är dags att regeringen tar sitt ägaransvar på allvar och agerar, skriver den liberale riksdagsledamoten Bengt Eliasson.

5

När ena chefen inte vet vad den andra gör

GÄSTKRÖNIKAEfter två vändor av arbetsträning på Samhall ställer förre Samhallarbetaren Tony sig frågan: Hur ska Samhalls framtid se ut?​

2

Staten måste återupprätta Samhall

Ledare”Det tyck som att en ekonomistisk säljkultur har etsat sig fast så att de människor som var tänkta att få en möjlighet i stället slås ut. Nu måste politikerna agera”, skriver  Helle Klein i en ledare om Dagens arbetes granskning av Nya Samhall. 

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

12

”Visst – jag är en tönt”

KRÖNIKADA:s Carl Linnaeus om att vara nörd. Eller att vara uppslukad av ett specialintresse.

Foto: Madeleine Andersson

Har du något tips inför julledigheten?

Vi frågar tre DA-läsare om deras julplaner.

Industriarbetare, framtiden är vår!

KRÖNIKASvensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

1

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

DEBATT”Samhällsutmaningen och arbetskraftsbristen inom sågverksindustrin kräver fler, inte färre, lösningar”, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten som svar på GS förbundsordförande Per-Olof Sjöös inlägg om etableringsjobb.

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

2

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

LEDARKRÖNIKAVisst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

4

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

LEDARE#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

4

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

5

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

Stick hål på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

2

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Hämta mer