”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Celine Andersson är en av många ungdomar som blivit visstids­anställd det senaste året på Nobia i Tidaholm. Foto: Ylva Bergman

Välkommen vid behov

Claes Schultz, GS-klubbens ordförande. Foto: Ylva Bergman

Otrygga anställningarKökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Otrygga visstidsanställningar är en del av företagets strategi med behovsstyrd bemanning. En strategi som facket måste finna sig i.

– Vi har inte haft någon bemanningsanställd på länge, men i stället har vi fått det här med visstidsanställda”, konstaterar GS-klubbens ordförande på Nobia, Claes Schultz, lite uppgivet.

Det har varit ett val mellan pest och kolera, menar han. Ett val som i praktiken sänker personalkostnader och gör det möjligt att skicka hem arbetare när produktionen sjunker. Så som det blev i slutet av förra året, när Nobias platschef på fabriken i Tida­holm, Petter Hjelmqvist, meddelade att ett tjugotal av de visstidsanställda måste fira jul och börja det nya året i arbetslöshet.

Åtgärden behövdes för att matcha lågsäsongen under vintern, enligt platschefen. Det är ett återkommande skäl och GS-klubben varnade återigen för konsekvenserna, men det fick inte ledningen att ändra strategi.

– Vi har valt att ha visstidsanställda i stället för inhyrd personal, som vi reglerar vid säsongsvariationerna, säger Petter Hjelmqvist och förklarar vidare:

– Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen. Så går det till. Det är behovsstyrt.

Men de kanske hittar andra jobb under tiden och ni förlorar kompetens?

– Absolut! Det är en risk som vi tar i detta.

”Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen.”

Celine Andersson, 20 år, är en av dem som fick gå hem strax före jul och vänta med att bli återanställd lagom till högsäsongen började.

– Man får acceptera att det är så. Nu är jag tillbaka igen och jag ska jobba fram till semestern, säger hon.

Trygghet i arbetslivet är det Celine Andersson helst vill ha. Efter gymnasiet började hon jobba på en restaurang, men sambon var anställd på Nobia och det lockade henne att söka arbete där. Det är skönt att jobba fysiskt, tycker hon, så hon tackade glatt ja till en visstidsanställning under hösten 2016.

Det var självklart tråkigt att gå miste om lönen när hon kort därefter skickades hem, men det var samtidigt skönt att få vara ledig och tillbringa tiden med familjen.

– Det hade varit jobbigare att ha ett bemanningsjobb och bara veta två veckor i taget var man ska jobba, säger Celine Andersson.

Linus Åström och Andreas Blomqvist är glada över att det finns jobb för dem i hemkommunen. Foto: Ylva Bergman

I den stora monteringshallen träffar vi också 22-åringarna Linus Åström och Andreas Blomqvist från Tidaholm. Den förste har jobbat nio månader och är visstidsanställd. Den andre har jobbat femton månader och är redan fastanställd. De är väldigt nöjda med att vara på Nobia. Båda tycker att det är bra att ha en så pass stor arbetsplats på orten där ungdomar kan få jobb så att de inte behöver flytta till Göteborg eller andra större städer.

Den 20-åriga målaren Jonatan Lundström är också tacksam över att köksfabriken anställer traktens ungdomar. Han började jobba i februari 2016 och har nu en visstidsanställning fram till sommarsemestern.

– Det är faktiskt tryggare här än att vara ute på vägen på nätterna.

Att arbeta på Nobia var inte hans första val efter gymnasiet. Det var i stället att försörja sig som lastbilsförare, men provanställningen på åkeriföretaget tog abrupt slut efter ett par mindre olyckor på kortare tid. Den mänskliga faktorn avgjorde Jonatan Lundströms öde och nu känns det bara bra att det blev som det blev.

– Efter den 7 juli hoppas jag bli fast­anställd här, säger han.

Att många ungdomar godtar läget och inte ställer större krav, är inte så konstigt, menar Claes Schultz. Det finns en uppgivenhet bland många som söker jobb i dagens Sverige: Vad som helst är ett bättre alternativ än att gå på a-kassa eller socialbidrag.

– Alla är nöjda med att få ett jobb, säger Claes Schultz.

Cirka 10 procent av personalstyrkan på fabriken i Tidaholm är visstidsanställd, enligt ledningen. Det är en anställningsform som kan användas under sammanlagt 16 månader. Det är bara någon enstaka som inte har fått bli fastanställd efter den tiden, uppger facket.

Vid varje ny rekrytering måste Nobias personalansvariga därför tänka som att det gäller en långtidsrekrytering, men för platschefen Petter Hjelmqvist är det glasklart vilka som inte får vara kvar:

– Ska vi avveckla någon av de visstidsanställda så är det personer som inte stämmer med våra regler, rutiner eller kultur. Det ska helst hanteras den första perioden de jobbar hos oss. Man sållar under vägen och efter sexton månader så får de som är kvar en fast anställning.

”Det är tryggare här än att
vara ute på vägen på nätterna”, säger Jonatan Lundström, lastbilsföraren som skolat
om sig till målare. Foto: Ylva Bergman

För trettio år sedan var de allra flesta fastanställda på köksfabriken och sedan fick det bli varsel när det var dåliga tider. Men de återkommande kriserna som drabbade branschen tvingade fram nya lösningar. Nobias ledning tecknade till slut avtal med bemanningsföretag, som kunde erbjuda exakt den mängden arbetskraft som man behövde just för stunden.

Dessutom behövde Nobia inte betala för de bemanningsanställdas introduktionstid. Facket försökte stoppa det, men fick ge sig till slut.

– När det var som värst, 2008–2009, hade vi upp till åttio bemanningsanställda, minns GS-klubbens representant i styrelsen, Per Bergström, och fortsätter:

– Många behandlades som skit. Ibland fick de besked via mobilen på söndagskvällen om de skulle få jobba på måndag. Några av dem blev kvar i nästan ett år.

Claes Schultz fyller i:

– Vi trodde först att de var tillsvidareanställda på Manpower eller Lernia, men det var de inte. Nästan alla hade fått visstidsanställningar där också. Så det var ­inte alls bra.

Dessutom var det dyrare för Nobia att hyra in personal än att anställa.

”Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt.”

Ashurina Solaka hade bättre lön som inhyrd, men det var också otryggare då. Foto: Ylva Bergman

Till slut förstod en ny ledning att det bästa och lönsammaste var att säga upp avtalen.
26-åriga Ashurina Solaka från Skövde är en av dem som fick sluta på Manpower för några år sedan och blev fastanställd på Nobia.

– Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt för det var först på fredagen som vi fick veta hur mycket vi skulle få jobba veckan efter.

Tryggheten vägde tyngre än ersättningen, och dessutom tycker hon om arbetsuppgifterna på Nobia.

– Jag gillar att jobba med händerna och jag tycker faktiskt att jag är väldigt bra på det jag gör, säger hon stolt.

Allt tyder på att bostadsbristen som måste byggas bort kommer att fortsätta skapa många nya jobb framöver i Tidaholm. Nobia går väldigt bra och gjorde ett rörelse­resultat på 1,3 miljarder kronor under 2016.

Samma dag som Dagens Arbete besöker fabriken föreslår styrelsen att en halv miljard kronor ska delas ut till aktieägarna. Och hundra av företagets chefer kan också komma att premieras med ett aktieprogram värt nästan 30 miljoner kronor.

– Vi har inte reserverat oss mot aktie­programmet för cheferna, medger Per ­Bergström, GS-fackets representant i styrelsen.

Fackets begäran om att införa en vinstdelning för kollektivanställda är däremot något som företaget inte har ansett sig kunna acceptera – hittills.

– Vi får fortsätta diskutera det, säger Claes Schultz.

Kommunalrådet Anna-Karin Skatt (till vänster), Nobias vice-vd och ­kommersiell chef i Sverige, Annica Hagen (i mitten), och platschefen Petter Hjelmqvist invigde Köksvägen i mitten av mars. Foto: Ylva Bergman

Under vårt besök får vi också vara med när Köksvägen invigs av Nobias ledning och kommunens politiker. Det är en matarled som byggdes för att underlätta för lastbilstransporterna till och från fabriken. Målet är att fortsätta växa och dra ännu större fördelar av högkonjunkturen som branschen upplever.

För GS-klubbens förtroendevalda fortsätter arbetet med att lobba för en större andel fasta anställningar, som gör att viktig kompetens bevaras och fler arbetare kan känna sig säkra om framtiden.

– Vi ska ha trygga anställningar, säger Claes Schultz.

Men Petter Hjelmqvist tänker fortsätta ta hänsyn till säsongsvariationen:

– Går vi ner i produktionen, då agerar vi på det. Och går vi upp, då anställer vi fler. De flesta som kommer in är lite yngre och de vet att de kan få en trygghet i sin ekonomi efter sexton månader.

Héctor Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Bosse sa nej till stressen

DA GRANSKAR.Samhall ska öka de anställdas effektivitet, färre ska göra samma jobb. Samtidigt ökar sjukskrivningarna bland arbetarna. Bosse blev ett offer för det uppdrivna tempot och stressen. Ekonomin rasade när han felaktigt skickades hem utan lön.

1

Samhall vill ha effektivare medarbetare

Nästan en person mindre på varje uppdrag, i snitt. Så ska Samhall komma tillrätta med den pressade ekonomiska situationen.

1

Forskare: Det måste finnas marginaler i arbetsmiljön

Nya miljöer och många intryck kan skapa problem för anställda med autism och adhd, enligt forskaren Tatja Hirvikoski. "Om individen inte har marginaler, så måste arbetsmiljön ha det."

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer