”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Celine Andersson är en av många ungdomar som blivit visstids­anställd det senaste året på Nobia i Tidaholm. Foto: Ylva Bergman

Välkommen vid behov

Claes Schultz, GS-klubbens ordförande. Foto: Ylva Bergman

Otrygga anställningarKökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Otrygga visstidsanställningar är en del av företagets strategi med behovsstyrd bemanning. En strategi som facket måste finna sig i.

– Vi har inte haft någon bemanningsanställd på länge, men i stället har vi fått det här med visstidsanställda”, konstaterar GS-klubbens ordförande på Nobia, Claes Schultz, lite uppgivet.

Det har varit ett val mellan pest och kolera, menar han. Ett val som i praktiken sänker personalkostnader och gör det möjligt att skicka hem arbetare när produktionen sjunker. Så som det blev i slutet av förra året, när Nobias platschef på fabriken i Tida­holm, Petter Hjelmqvist, meddelade att ett tjugotal av de visstidsanställda måste fira jul och börja det nya året i arbetslöshet.

Åtgärden behövdes för att matcha lågsäsongen under vintern, enligt platschefen. Det är ett återkommande skäl och GS-klubben varnade återigen för konsekvenserna, men det fick inte ledningen att ändra strategi.

– Vi har valt att ha visstidsanställda i stället för inhyrd personal, som vi reglerar vid säsongsvariationerna, säger Petter Hjelmqvist och förklarar vidare:

– Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen. Så går det till. Det är behovsstyrt.

Men de kanske hittar andra jobb under tiden och ni förlorar kompetens?

– Absolut! Det är en risk som vi tar i detta.

”Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen.”

Celine Andersson, 20 år, är en av dem som fick gå hem strax före jul och vänta med att bli återanställd lagom till högsäsongen började.

– Man får acceptera att det är så. Nu är jag tillbaka igen och jag ska jobba fram till semestern, säger hon.

Trygghet i arbetslivet är det Celine Andersson helst vill ha. Efter gymnasiet började hon jobba på en restaurang, men sambon var anställd på Nobia och det lockade henne att söka arbete där. Det är skönt att jobba fysiskt, tycker hon, så hon tackade glatt ja till en visstidsanställning under hösten 2016.

Det var självklart tråkigt att gå miste om lönen när hon kort därefter skickades hem, men det var samtidigt skönt att få vara ledig och tillbringa tiden med familjen.

– Det hade varit jobbigare att ha ett bemanningsjobb och bara veta två veckor i taget var man ska jobba, säger Celine Andersson.

Linus Åström och Andreas Blomqvist är glada över att det finns jobb för dem i hemkommunen. Foto: Ylva Bergman

I den stora monteringshallen träffar vi också 22-åringarna Linus Åström och Andreas Blomqvist från Tidaholm. Den förste har jobbat nio månader och är visstidsanställd. Den andre har jobbat femton månader och är redan fastanställd. De är väldigt nöjda med att vara på Nobia. Båda tycker att det är bra att ha en så pass stor arbetsplats på orten där ungdomar kan få jobb så att de inte behöver flytta till Göteborg eller andra större städer.

Den 20-åriga målaren Jonatan Lundström är också tacksam över att köksfabriken anställer traktens ungdomar. Han började jobba i februari 2016 och har nu en visstidsanställning fram till sommarsemestern.

– Det är faktiskt tryggare här än att vara ute på vägen på nätterna.

Att arbeta på Nobia var inte hans första val efter gymnasiet. Det var i stället att försörja sig som lastbilsförare, men provanställningen på åkeriföretaget tog abrupt slut efter ett par mindre olyckor på kortare tid. Den mänskliga faktorn avgjorde Jonatan Lundströms öde och nu känns det bara bra att det blev som det blev.

– Efter den 7 juli hoppas jag bli fast­anställd här, säger han.

Att många ungdomar godtar läget och inte ställer större krav, är inte så konstigt, menar Claes Schultz. Det finns en uppgivenhet bland många som söker jobb i dagens Sverige: Vad som helst är ett bättre alternativ än att gå på a-kassa eller socialbidrag.

– Alla är nöjda med att få ett jobb, säger Claes Schultz.

Cirka 10 procent av personalstyrkan på fabriken i Tidaholm är visstidsanställd, enligt ledningen. Det är en anställningsform som kan användas under sammanlagt 16 månader. Det är bara någon enstaka som inte har fått bli fastanställd efter den tiden, uppger facket.

Vid varje ny rekrytering måste Nobias personalansvariga därför tänka som att det gäller en långtidsrekrytering, men för platschefen Petter Hjelmqvist är det glasklart vilka som inte får vara kvar:

– Ska vi avveckla någon av de visstidsanställda så är det personer som inte stämmer med våra regler, rutiner eller kultur. Det ska helst hanteras den första perioden de jobbar hos oss. Man sållar under vägen och efter sexton månader så får de som är kvar en fast anställning.

”Det är tryggare här än att
vara ute på vägen på nätterna”, säger Jonatan Lundström, lastbilsföraren som skolat
om sig till målare. Foto: Ylva Bergman

För trettio år sedan var de allra flesta fastanställda på köksfabriken och sedan fick det bli varsel när det var dåliga tider. Men de återkommande kriserna som drabbade branschen tvingade fram nya lösningar. Nobias ledning tecknade till slut avtal med bemanningsföretag, som kunde erbjuda exakt den mängden arbetskraft som man behövde just för stunden.

Dessutom behövde Nobia inte betala för de bemanningsanställdas introduktionstid. Facket försökte stoppa det, men fick ge sig till slut.

– När det var som värst, 2008–2009, hade vi upp till åttio bemanningsanställda, minns GS-klubbens representant i styrelsen, Per Bergström, och fortsätter:

– Många behandlades som skit. Ibland fick de besked via mobilen på söndagskvällen om de skulle få jobba på måndag. Några av dem blev kvar i nästan ett år.

Claes Schultz fyller i:

– Vi trodde först att de var tillsvidareanställda på Manpower eller Lernia, men det var de inte. Nästan alla hade fått visstidsanställningar där också. Så det var ­inte alls bra.

Dessutom var det dyrare för Nobia att hyra in personal än att anställa.

”Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt.”

Ashurina Solaka hade bättre lön som inhyrd, men det var också otryggare då. Foto: Ylva Bergman

Till slut förstod en ny ledning att det bästa och lönsammaste var att säga upp avtalen.
26-åriga Ashurina Solaka från Skövde är en av dem som fick sluta på Manpower för några år sedan och blev fastanställd på Nobia.

– Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt för det var först på fredagen som vi fick veta hur mycket vi skulle få jobba veckan efter.

Tryggheten vägde tyngre än ersättningen, och dessutom tycker hon om arbetsuppgifterna på Nobia.

– Jag gillar att jobba med händerna och jag tycker faktiskt att jag är väldigt bra på det jag gör, säger hon stolt.

Allt tyder på att bostadsbristen som måste byggas bort kommer att fortsätta skapa många nya jobb framöver i Tidaholm. Nobia går väldigt bra och gjorde ett rörelse­resultat på 1,3 miljarder kronor under 2016.

Samma dag som Dagens Arbete besöker fabriken föreslår styrelsen att en halv miljard kronor ska delas ut till aktieägarna. Och hundra av företagets chefer kan också komma att premieras med ett aktieprogram värt nästan 30 miljoner kronor.

– Vi har inte reserverat oss mot aktie­programmet för cheferna, medger Per ­Bergström, GS-fackets representant i styrelsen.

Fackets begäran om att införa en vinstdelning för kollektivanställda är däremot något som företaget inte har ansett sig kunna acceptera – hittills.

– Vi får fortsätta diskutera det, säger Claes Schultz.

Kommunalrådet Anna-Karin Skatt (till vänster), Nobias vice-vd och ­kommersiell chef i Sverige, Annica Hagen (i mitten), och platschefen Petter Hjelmqvist invigde Köksvägen i mitten av mars. Foto: Ylva Bergman

Under vårt besök får vi också vara med när Köksvägen invigs av Nobias ledning och kommunens politiker. Det är en matarled som byggdes för att underlätta för lastbilstransporterna till och från fabriken. Målet är att fortsätta växa och dra ännu större fördelar av högkonjunkturen som branschen upplever.

För GS-klubbens förtroendevalda fortsätter arbetet med att lobba för en större andel fasta anställningar, som gör att viktig kompetens bevaras och fler arbetare kan känna sig säkra om framtiden.

– Vi ska ha trygga anställningar, säger Claes Schultz.

Men Petter Hjelmqvist tänker fortsätta ta hänsyn till säsongsvariationen:

– Går vi ner i produktionen, då agerar vi på det. Och går vi upp, då anställer vi fler. De flesta som kommer in är lite yngre och de vet att de kan få en trygghet i sin ekonomi efter sexton månader.

Héctor Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

1

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

När måste chefen svara om ledighet?

Fråga om jobbet”Hur lång tid har min arbetsgivare på sig att ge mig ett svar på om jag kan få ledigt?” DA:s jurist Henrik Ask reder ut.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer