”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Celine Andersson är en av många ungdomar som blivit visstids­anställd det senaste året på Nobia i Tidaholm. Foto: Ylva Bergman

Välkommen vid behov

Claes Schultz, GS-klubbens ordförande. Foto: Ylva Bergman

Otrygga anställningarKökstillverkaren Nobia är en av vinnarna under högkonjunkturen. Otrygga visstidsanställningar är en del av företagets strategi med behovsstyrd bemanning. En strategi som facket måste finna sig i.

– Vi har inte haft någon bemanningsanställd på länge, men i stället har vi fått det här med visstidsanställda”, konstaterar GS-klubbens ordförande på Nobia, Claes Schultz, lite uppgivet.

Det har varit ett val mellan pest och kolera, menar han. Ett val som i praktiken sänker personalkostnader och gör det möjligt att skicka hem arbetare när produktionen sjunker. Så som det blev i slutet av förra året, när Nobias platschef på fabriken i Tida­holm, Petter Hjelmqvist, meddelade att ett tjugotal av de visstidsanställda måste fira jul och börja det nya året i arbetslöshet.

Åtgärden behövdes för att matcha lågsäsongen under vintern, enligt platschefen. Det är ett återkommande skäl och GS-klubben varnade återigen för konsekvenserna, men det fick inte ledningen att ändra strategi.

– Vi har valt att ha visstidsanställda i stället för inhyrd personal, som vi reglerar vid säsongsvariationerna, säger Petter Hjelmqvist och förklarar vidare:

– Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen. Så går det till. Det är behovsstyrt.

Men de kanske hittar andra jobb under tiden och ni förlorar kompetens?

– Absolut! Det är en risk som vi tar i detta.

”Har vi inte behov så låter vi dem gå hem och sedan, kanske efter tre månader, så tar vi in dem igen.”

Celine Andersson, 20 år, är en av dem som fick gå hem strax före jul och vänta med att bli återanställd lagom till högsäsongen började.

– Man får acceptera att det är så. Nu är jag tillbaka igen och jag ska jobba fram till semestern, säger hon.

Trygghet i arbetslivet är det Celine Andersson helst vill ha. Efter gymnasiet började hon jobba på en restaurang, men sambon var anställd på Nobia och det lockade henne att söka arbete där. Det är skönt att jobba fysiskt, tycker hon, så hon tackade glatt ja till en visstidsanställning under hösten 2016.

Det var självklart tråkigt att gå miste om lönen när hon kort därefter skickades hem, men det var samtidigt skönt att få vara ledig och tillbringa tiden med familjen.

– Det hade varit jobbigare att ha ett bemanningsjobb och bara veta två veckor i taget var man ska jobba, säger Celine Andersson.

Linus Åström och Andreas Blomqvist är glada över att det finns jobb för dem i hemkommunen. Foto: Ylva Bergman

I den stora monteringshallen träffar vi också 22-åringarna Linus Åström och Andreas Blomqvist från Tidaholm. Den förste har jobbat nio månader och är visstidsanställd. Den andre har jobbat femton månader och är redan fastanställd. De är väldigt nöjda med att vara på Nobia. Båda tycker att det är bra att ha en så pass stor arbetsplats på orten där ungdomar kan få jobb så att de inte behöver flytta till Göteborg eller andra större städer.

Den 20-åriga målaren Jonatan Lundström är också tacksam över att köksfabriken anställer traktens ungdomar. Han började jobba i februari 2016 och har nu en visstidsanställning fram till sommarsemestern.

– Det är faktiskt tryggare här än att vara ute på vägen på nätterna.

Att arbeta på Nobia var inte hans första val efter gymnasiet. Det var i stället att försörja sig som lastbilsförare, men provanställningen på åkeriföretaget tog abrupt slut efter ett par mindre olyckor på kortare tid. Den mänskliga faktorn avgjorde Jonatan Lundströms öde och nu känns det bara bra att det blev som det blev.

– Efter den 7 juli hoppas jag bli fast­anställd här, säger han.

Att många ungdomar godtar läget och inte ställer större krav, är inte så konstigt, menar Claes Schultz. Det finns en uppgivenhet bland många som söker jobb i dagens Sverige: Vad som helst är ett bättre alternativ än att gå på a-kassa eller socialbidrag.

– Alla är nöjda med att få ett jobb, säger Claes Schultz.

Cirka 10 procent av personalstyrkan på fabriken i Tidaholm är visstidsanställd, enligt ledningen. Det är en anställningsform som kan användas under sammanlagt 16 månader. Det är bara någon enstaka som inte har fått bli fastanställd efter den tiden, uppger facket.

Vid varje ny rekrytering måste Nobias personalansvariga därför tänka som att det gäller en långtidsrekrytering, men för platschefen Petter Hjelmqvist är det glasklart vilka som inte får vara kvar:

– Ska vi avveckla någon av de visstidsanställda så är det personer som inte stämmer med våra regler, rutiner eller kultur. Det ska helst hanteras den första perioden de jobbar hos oss. Man sållar under vägen och efter sexton månader så får de som är kvar en fast anställning.

”Det är tryggare här än att
vara ute på vägen på nätterna”, säger Jonatan Lundström, lastbilsföraren som skolat
om sig till målare. Foto: Ylva Bergman

För trettio år sedan var de allra flesta fastanställda på köksfabriken och sedan fick det bli varsel när det var dåliga tider. Men de återkommande kriserna som drabbade branschen tvingade fram nya lösningar. Nobias ledning tecknade till slut avtal med bemanningsföretag, som kunde erbjuda exakt den mängden arbetskraft som man behövde just för stunden.

Dessutom behövde Nobia inte betala för de bemanningsanställdas introduktionstid. Facket försökte stoppa det, men fick ge sig till slut.

– När det var som värst, 2008–2009, hade vi upp till åttio bemanningsanställda, minns GS-klubbens representant i styrelsen, Per Bergström, och fortsätter:

– Många behandlades som skit. Ibland fick de besked via mobilen på söndagskvällen om de skulle få jobba på måndag. Några av dem blev kvar i nästan ett år.

Claes Schultz fyller i:

– Vi trodde först att de var tillsvidareanställda på Manpower eller Lernia, men det var de inte. Nästan alla hade fått visstidsanställningar där också. Så det var ­inte alls bra.

Dessutom var det dyrare för Nobia att hyra in personal än att anställa.

”Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt.”

Ashurina Solaka hade bättre lön som inhyrd, men det var också otryggare då. Foto: Ylva Bergman

Till slut förstod en ny ledning att det bästa och lönsammaste var att säga upp avtalen.
26-åriga Ashurina Solaka från Skövde är en av dem som fick sluta på Manpower för några år sedan och blev fastanställd på Nobia.

– Jag hade bättre lön som inhyrd. Men det var mycket otryggt för det var först på fredagen som vi fick veta hur mycket vi skulle få jobba veckan efter.

Tryggheten vägde tyngre än ersättningen, och dessutom tycker hon om arbetsuppgifterna på Nobia.

– Jag gillar att jobba med händerna och jag tycker faktiskt att jag är väldigt bra på det jag gör, säger hon stolt.

Allt tyder på att bostadsbristen som måste byggas bort kommer att fortsätta skapa många nya jobb framöver i Tidaholm. Nobia går väldigt bra och gjorde ett rörelse­resultat på 1,3 miljarder kronor under 2016.

Samma dag som Dagens Arbete besöker fabriken föreslår styrelsen att en halv miljard kronor ska delas ut till aktieägarna. Och hundra av företagets chefer kan också komma att premieras med ett aktieprogram värt nästan 30 miljoner kronor.

– Vi har inte reserverat oss mot aktie­programmet för cheferna, medger Per ­Bergström, GS-fackets representant i styrelsen.

Fackets begäran om att införa en vinstdelning för kollektivanställda är däremot något som företaget inte har ansett sig kunna acceptera – hittills.

– Vi får fortsätta diskutera det, säger Claes Schultz.

Kommunalrådet Anna-Karin Skatt (till vänster), Nobias vice-vd och ­kommersiell chef i Sverige, Annica Hagen (i mitten), och platschefen Petter Hjelmqvist invigde Köksvägen i mitten av mars. Foto: Ylva Bergman

Under vårt besök får vi också vara med när Köksvägen invigs av Nobias ledning och kommunens politiker. Det är en matarled som byggdes för att underlätta för lastbilstransporterna till och från fabriken. Målet är att fortsätta växa och dra ännu större fördelar av högkonjunkturen som branschen upplever.

För GS-klubbens förtroendevalda fortsätter arbetet med att lobba för en större andel fasta anställningar, som gör att viktig kompetens bevaras och fler arbetare kan känna sig säkra om framtiden.

– Vi ska ha trygga anställningar, säger Claes Schultz.

Men Petter Hjelmqvist tänker fortsätta ta hänsyn till säsongsvariationen:

– Går vi ner i produktionen, då agerar vi på det. Och går vi upp, då anställer vi fler. De flesta som kommer in är lite yngre och de vet att de kan få en trygghet i sin ekonomi efter sexton månader.

Héctor Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

Hämta mer