”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Marie Nilsson är på besök på sin gamla arbetsplats Borealis och passar på att snacka med IF Metall-klubbens vice ordförande Jonas Robertsson. Här jobbade hon i 30 år innan hon började på förbundskontoret. Foto: Ylva Bergman.

”Det här är ingen one woman show”

IF Metall har valt en ny förbundsordförande. Nu blir det Marie Nilsson som ska sätta märket. Hur kommer det att märkas? DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

Marie Nilsson

Ålder: 53 år.
Familj: Sambo och två barn.
Månadslön: Drygt 80 000 kronor.
Bakgrund: På Borealis fram till 2012, då hon blev chef för organisations- och studieenheten på IF Metall. Vice förbundsordförande sedan 2014. Var med när Fabriks slogs ihop med Beklädnads och blev ­Industrifacket 1993 och satt i Industrifackets styrelse när det slogs ihop med Metall 2006.
Övriga uppdrag: Sitter i bland ­annat AMF:s styrelse och i Social­demokraternas partistyrelse. Varit ordförande i Dagens Arbete AB.
Kopplar av med: Bio, teater, konst, träning, yoga. Båtliv hemma på västkusten.
Senast sedda film: The Salesman.
Favoritförfattare: Majgull ­Axelsson.
Läser just nu: Vän av ordning av Henrik Bromander.
Båt: Sandvik 945.
Starkaste kulturupplevelsen: ”När vi dansade till Springsteen så att betongen sprack på Ullevi 1985.”

Marie Nilsson om …

Fackets samarbete med ­Socialdemokraterna
”Som det ser ut i dag är ­samarbetet det bästa sättet för oss att påverka politiken, men det är inte ödesbestämt. Men som medlem får man får tycka precis vad man vill, förutom att man inte kan företräda oss om man är sverige­demokrat.”

IF Metall som arbetsgivare
”Jag tror vi är bra, men kan bli bättre. Vi kan kanske ha varit dåliga på att se när folk mår dåligt. För många förtroende­valda är det här inte ett jobb, utan ett kall. För administrativ personal och andra är vi en ­vanlig arbetsplats, och vi måste vara professionella.”

Att få nya medlemmar
”Jag tror det är en myt att unga inte vill gå med i facket. Men när förbundet går mot allt större andel små arbetsplatser blir det svårare att värva. När jag började var
det självklart att gå med. Nu måste man kunna för­klara varför. Allt börjar med det mänskliga mötet.”

Är ni höjdrädda? frågar Marie Nilsson innan vi klättrar upp för den ena våningen efter den andra mot fabrikens hjärta krackern, där gasen – nafta, etan, propan eller butan – ­under tusengradig värme omvandlas till plastråvara.

Det är inte hon. Som en gång klättrat upp på fabrikens 70 meter höga torn – och som nu har nått toppen i Sveriges kanske mäktigaste fackförbund. Hur ska det bli?

– Hon har hårda nypor, Marie. Hon kan ta i när det behövs, akta dig.

Klubbordföranden Patrik Andersson jobbade i många år sida vid sida med Marie Nilsson, dels i c-laget, dels i fackstyrelsen.

– Hon kan vara mycket bestämd och hon viker inte undan. Men framför allt – hon kan pusha en organisation. Få den att gå framåt. En utpräglad lagspelare.

När Skagerrak blåser upp tar Stenungsund skydd bakom Tjörn och Orust – det skyddade läget och vattendjupet gjorde den gamla badorten till Sveriges petrokemiska centrum i början av 1960-talet.

I den här trakten bottnar Marie Nilsson, här på fabriken har hon sin fackliga bas. Hit kom hon direkt från skolan, 30 år senare bytte hon Borealis mot IF Metalls förbundskontor i Stockholm.

Marie Nilsson stiger in i krackerns kontrollrum där hennes gamla skiftlag sitter. Bland annat Majvor Hjerpe som hon gick den processtekniska gymnasieutbildningen med. Bägge fick jobb på Borealis i början av 1980-talet.

– Marie har alltid haft fotfästet här hos oss. Även när hon jobbat centralt så har hon kommit hit och jobbat några skift, säger Majvor Hjerpe. Vi tycker att hon hör hit.

Marie Nilsson hamnade på samma skiftlag som fackklubbens ordförande. Snart var hon klubbens studieorganisatör. Efter ett tag fick hon ”vara med gubbarna och förhandla om löner”. Men att hon engagerade sig fackligt gillades inte av pappa centerpartisten.

– Det var nog mest först i början han var skeptisk. Egentligen var han en gammaldags centerpartist med folkrörelserötter. Ingen Maud Olofsson-stil.

Hon var den duktiga flickan med bra skolbetyg, ordentlig och skötsam. Pappa var polis och de killar som uppvaktade henne aktade sig för att parkera sina trimmade moppar utanför den nilssonska villan i Stora Höga. Pappa ledde fotbollslaget och mamma gymnastiken. Ett slags folkrörelsearbete även det.

I krackerns kontrollrum reflekterar Majvor Hjerpe över att arbetskamraten kommer att sätta märket för resten av svensk arbetsmarknad.
– Hon är mycket kompetent. Du vet, att komma till en sådan här mansdominerad petrokemisk industri och bli vald att före­träda medlemmarna … då har man fått förtroende. Hon är ytterst välorganiserad.

Just organisationen brinner Marie Nilsson för. En ödesfråga. Om färre organiserar sig i facket kan arbetsgivarna strunta i kollektivavtalet, lyder den fackliga logiken. Två år som chef för IF Metalls organisations­enhet övertygade henne än mer om att man står maktlös utan sammanhållning.

Här på Borealis är nästan alla de 530 arbetarna med i facket. Stark klubb. Inga inhyrda. Snittlöner på 31 800 kr i månaden.

– Jag är väl medveten om att villkoren ser olika ut, säger Marie Nilsson. Just därför måste organisationen stärkas. Det finns inga genvägar.

Vi tittar ut över havet. Makten över företaget och dess anställda finns långt borta. Huvudkontoret i Wien, ägarna i Förenade Arabemiraten.

– Visst vore det en fördel att ha nära till ägarna. Samtidigt har Stenungsund en stark ställning inom koncernen. Vi är effektiva, lönsamma och har fått stora investeringar.

Ska facket bry sig om ägandet? Marie Nilsson sitter själv i styrelsen för AMF som förvaltar 563 miljarder av löntagarnas sparkapital. Kan det placeras för att ge jobb?

– En jättesvår fråga. Självklart ska investeringarna göras i företag som är justa. Men jag är mer tveksam till att vi aktivt skulle använda kapitalet för andra syften.

Inte bara facket står inför svåra utmaningar. Industrin gör det också. I synnerhet den kemiska som söker en plats i ett mer resurssnålt samhälle. Borealis samarbetar med AGA, Akzo Nobel, Ineos och Perstorp om att göra Stenungsund till navet för en hållbar kemiindustri. Medlet är förnyelsebara råvaror, återvinning och effektivare energianvändning.

Ur ett fackligt perspektiv handlar hållbarhet om bra, utvecklande jobb. Vad kan facket göra för att ställa om den kemiska industrin?

– Mycket handlar om kompetensutveckling, svarar Marie Nilsson. Att företagen satsar på sina anställda. Att de tar vara på och utvecklar det kunnande som finns. En enorm resurs för industrin.

30 år jobbade Marie ­Nilsson på Borealis i Stenungsund. Foto: Ylva Bergman.

När hon tar tåget från familjen, båten, vännerna i Stenungsund är det till ett annat liv, ett liv med mycket jobb, men också bio, teater och konst.

– Jag har det bästa av två världar, säger hon.

Och här sitter hon nu, i finaste hörnrummet på våning sju på Olof Palmes gata i Stockholm. En av svensk arbetsmarknads allra mäktigaste personer. Beredd att ställa upp i tv-studior, beredd att möta topparna i näringslivet och politiken.

Rent intellektuellt förstår hon det, men det är svårt att föreställa sig hur det ska bli. Hon hoppas att hon kan fortsätta sätta sig i förbundets fikarum då och då – prata, känna in stämningen.

Det fanns avdelningar som menade att Marie Nilsson saknar tillräcklig erfarenhet för ordförandeskapet. De andra framhåller i stället henne som hårdjobbande och konstruktiv med öppen ledarstil. Hon använder själv ofta orden ”vi”, ”tillsammans”, ”dialog”.

– Det här är ingen ”one woman show”. Jag vill ha god stämning, det vill väl alla?

Samtidigt, när hon bestämt sig, då håller hon stenhårt på det.

– Då kan jag säkert upplevas som att jag är svår att påverka.

”Vi kan upplevas som arroganta och självsäkra. Det är lite grann så när man har ledartröjan.”

Betoningen på laget gör att folk inte ska förvänta sig en ny riktning på förbundet under hennes ledning. Riktlinjerna läggs fram av kongressen, inte av henne.

– Industrins utveckling och industripolitik är de viktigaste frågorna för en förbundsordförande. Så kommer det att fortsätta att vara. Fast som personer är ju jag och Anders Ferbe helt olika.

Kanske, säger hon, finns denna efterfrågan på ett ”lyssnande” ledarskap eftersom folk vill göra upp med gamla strukturer.

– Vi är ett förbund som varit tuffa och hårda utåt, det har vi nått framgång med. Men kanske upplevs det att vi är så inåt också.

Foto: Ylva Bergman.

Helst vill man bli omtyckt av alla, säger hon. På hennes position är det en omöjlighet. Hon kommer att behöva ta ställning i obekväma frågor, som försvarsindustrin, ­viktig för förbundet, ett rött skynke för många.

Och IF Metall är inte älskat av alla. Till exempel har Kommunals förra ordförande Annelie Nordström kallat det ett maktfullkomligt förbund som alltid ”vet bäst”.

– Jag kan förstå den bilden, vi kan upplevas som arroganta och självsäkra. Det är lite grann så när man har ledartröjan, då får man visa vägen. Det gillas inte av alla.

Villkoren för IF Metalls medlemmar är speciella. Jobbar man i ett internationellt industriföretag är det en konkurrensfördel att vara flexibel, säger hon. Sätter man stopp för till exempel bemanningsföretag kan tillverkningen flytta.

– Då är det ajöss och goodbye till de arbetstillfällena om man ska vara krass. Det är hela tiden den balansgången.

Hon funderar ett tag.

– Vi är kanske kassa på att förklara det ibland.

Och så är det detta med att hon är kvinna. ”En bastion har fallit” utropade Aftonbladets Lena Mellin i en analys om ordförandebytet i grabbiga IF Metall.

– Jag kan förstå att man ser det så. Men i vårt förbund är det ingen big issue. Vi har länge jobbat för att få fler kvinnliga för­troendevalda. Det är nog större för medierna.

Själv har hon sedan hon pluggade varit en av få kvinnor bland många män. Hon
är van, ”det är trots allt 80 procent gubbs i det här förbundet”. Snarare kan hon bli obekväm om hon hamnar i enkönat sällskap:

– Sätter man ihop ett gäng IF Metall-kvinnor har alla den ingången. Man är ­lite misstänksamma mot varandra: ”Vad är detta nu då?”

Men hon anar att hon kommer att bli granskad med andra glasögon än sin före­trädare.

– Jag behöver tänka mer på vad jag sätter på mig.

Att möta medierna och synas utåt är relativt ovant för henne. Hon ser det som självklart att hon ska medietränas.

– Det ingår i rollen.

Konsten i IF Metalls representations­våning vittnar om att industrin är en manlig bastion. Men Marie Nilsson är van – på sitt skiftlag var hon första kvinnan. Foto: Ylva Bergman.

Klubbordförande, motparter, LO-folk, toppolitiker. Marie Nilsson kommer att möta ett spritt gäng i sitt nya arbete. Hon tycker det är spännande, ser sig lite som en kameleont.

– Man kan nog släppa ner mig var som helst, och så funkar det.

Det svåraste, tror hon, kommer att bli att prioritera tiden. Hon vill träffa så många – och ändå hålla som människa.

– Det här är inget nio till fem-arbete, men det är viktigt att koppla av och tanka energi för att tänka nya tankar.

Det kan hon sakna från tiden på ­Borealis, jobbet var slut när det var slut. Uppstod problem när hon skulle gå av sitt skift, var det löst när hon gick på nästa.

Nu är mycket upp till henne, och hon vet att det kan bli tufft.

– Men jag är ju den jag är. I den här organisationen kan man inte vara någon liten blyg viol, det funkar inte riktigt.

 

Harald Gatu, Anna Julius

1Kommentarer

Bengt Forsström:

Välkommen Marie.
Äntligen en kvinna på förbundsordförandeposten.
Dom kommande åren tror jag att kommer att bli intressanta. Då jag efter att ha läst artikeln, uppfattar dig som en mycket kompetent person.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

Billigare att sparka än säga upp

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

"Inga bärande skäl för att vägra"

Benteler i Skultuna hade lanserat en ny produkt. Därför var det viktigt att Ove Pettersson ställde upp på övertid förra hösten. I dag vittnade tre chefer mot honom i Arbetsdomstolen, AD.

Oves avsked prövas av AD

I dag inleds rättegången om Ove Pettersson som fick sparken efter att han sagt nej till övertid. Dagens Arbete följer huvudförhandlingen.

1

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

"Öppna ögonen, chefer!"

DilemmatGräl, gliringar, spydigheter. Vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan? Det är viktigt att snabbt plocka upp småtjafs innan det blir svåra konflikter, säger skyddsombuden Joacim Carlsson och Roger Johansson.

En arbetsplats för alla

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

VärdegrundÄr det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka. Nu ska GS certifieras. Kommer fler fack att följa efter? Dagens Arbete gör en stor genomgång av hbtq-frågan i samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.

2

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Ett knivskarpt intresse

ProfilenPappersarbetaren Kimmo Liljas knivar är ett hett byte både bland jägare och samlare. Se hans arbete och hör honom berätta om sin vassa hobby.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

DA REDER UTColombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Det blev inga smugglarhistorier

ÖGONBLICKETKlockan är 13.40 på Nittsjö keramik i Rättvik.

Dödsolycka i Degerfors

En lastbilschaufför avled efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

”Nu gäller det att nöta in ­systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gunnars lönekaka

Gunnar Pettersson tog hjälp av kakor på IF Metalls kongress 2017. Vi frågar om receptet.

IF Metalls kongress

Marie Nilsson öppnar för storfack

IF Metalls nyvalda förbundsordförande Marie Nilsson sträcker ut handen till tjänstemannafacken. I sitt tal på kongressen sade hon att den tekniska utvecklingen öppnar för principen ”en arbetsplats – ett fack”.

1

Inget förbud mot alkohol

Kongressen valde att fortsätta på den restriktiva linjen efter en hård strid. Ulla Häikkkilä, Östbo Västbo gav de unga debattörerna sitt stöd: – Även om jag är en lågavlönad kärring från Gnosjö kan jag betala min öl själv.

Ska IF Metall få bjuda på alkohol?

Det blev mycket jämn omröstning om IF Metalls alkoholpolicy. Förbundsledningens linje vann, tillåtet att representera men restriktivt. DA frågade tre ombud inför debatten.

2

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Längre kongress nästa gång

En uppdämd irritation över att talartiden kortas i viktiga frågor ledde i dag till beslut om att nästa kongress ska bli fem dagar, måndag till fredag. En av dem som drev frågan var Michael Gustafsson.

Kollektivavtalet – snart som ljudfil

Kollektivavtalet som ljudfil. En IF Metall-app för mobilen. Och in med fackets historia i skolan. I de frågorna körde kongressen över förbundsstyrelsen.

”Vi ska riva rädslans fängelse”

Kongressgästen och nyblivne hedersmedlemmen  Stefan Löfven citerade psalm 289 för att betona att hans, och Sveriges, största uppgift är att minska motsättningarna mellan människor.

Hämta mer