”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Foto: David Lundmark

Ett knivskarpt intresse

Kimmo Lilja berättar om sitt arbete med knivarna:

ProfilenMammas nya man väckte hans intresse. Nu titulerar sig pappersarbetaren Kimmo Lilja även knivmakare – hans hantverk är ett hett byte både bland jägare och samlare.

En skarp pappersarbetare

Namn: Kimmo Lilja
Ålder: 47 år
Yrke: Pappersarbetare och knivmakare
Bor: Östra Ryd.
Familj: Hustrun Jenny, undersköterska,fyra vuxna barn och två barnbarn.
Husdjur: Hundarna Gizmo och Rallo, papegojan Kasper, två hästar och en utekatt.

Vassa förebilder: Styvfadern Taisto,  André Andersson – ”gör sjukt vackra knivar” – och John Gustavsson, ”som mest gör fällknivar”.

Till vardags kör Kimmo Lilja PM 4:an på Billerud Korsnäs anläggning i Skärblacka. Det har han gjort i 27 år. Men när han kommer hem förvandlas han till ”Knivmakarn” som arbetskamraterna ibland kallar honom.

Då tonar sexskiftet bort, ässjorna tänds, och stålet bearbetas. Och genom hans händer formas kniv efter kniv som sedan utsmyckas med de vackraste skaft.

Runt 200 knivar med slidor i vegetabiliskt garvat läder och med sömmar av vaxad lintråd har det blivit.

Skaften ska helst vara gjorda av björkrot från norra Finland.

– Masurbjörk och flambjörk ligger mig varmast om hjärtat, säger den tunne
och inte alls smedlike Kimmo där vi sitter vid köksbordet över kaffe och digert bullfat. Framför oss på köksbordet ligger hans två senaste knivar, två jakt- och flå-knivar med ett kort och brett blad.

Vid våra fötter vilar blandrashundarna Gismo och Rallo och i vardagsrummet skränar papegojan Kasper, missnöjd med sin placering. Hustrun Jenny, skiftgående undersköterska, gör oss sällskap.

Vi befinner oss i en stor rödmålad träkåk mitt ute på den östgötska landsbygden i närheten av Östra Ryd. Här hyr de tre rum och kök av en äldre dam. Ute på gårdsplanen står Kimmos två ässjor under tak och på baksidan ligger verkstaden där han slipar sina knivar och sina knivskaft.

– Det är otroligt fint att kunna göra något med bara händerna, säger Kimmo begrundande.

Träskaften gör han i de flesta trädslag och efter önskemål. Och de går an. Men när det handlar om hjort-, älg- och buffelhorn finns det plötsligt en äckelfaktor med i bilden.

– Allt horn som slipas luktar…bajs, säger Kimmo.

De fyra barnen har genom åren inte bara fått vänja sig med en pappa som  täckts av svart slipdamm utan även en svag doft av träck, när han idkat sin hobby.

Foto: David Lundmark

Kimmo och hans tvillingbror var väl i sjuårsåldern när de under ett besök i Finland tjatade sig till en varsin ”Iisakki Järvenpää”, en kniv med hästhuvudskaft i mässing.

Så knivintresset fanns tidigt. Men det var först när Kimmos föräldrar skilde sig och mamman träffade en ny man som det slog till med full kraft.

– Hennes nya gubbe, Taisto, lärde mig knivtillverkningens alla grunder. Linjerna, ergonomin.

Det här var vid millenniumskiftet.

– I början gjorde jag bara skaften och köpte bladen på nätet. Sen tio år tillbaka gör jag även bladen av inköpt platt- eller rundstål.

Han minns den första kniv han gjorde:

– Jag tog sönder en Mora-kniv och gjorde ett nytt skaft av en vedbit. Det såg ut som fan. I dag hade jag skrattat ihjäl mig åt den.

Nu är det ingen som skrattar åt hans hantverkskunnande. För ett par år sedan fick han Pappers kulturpris och många är de jägare som travar runt i skogarna med en Kimmo Lilja-kniv på höften. Men de blir också rena prydnadsgåvor.

– Jag vet att många av mina knivar hamnar i vitrinskåp, men jag vill helst att de ska användas.

Foto: David Lundmark

De dyraste knivarna har skaft av äkta mammut, han har sålt en sådan för 8 000 kronor en gång.

– Det handlar om 10- 15 000 år gammal mammut som finns att köpa för hantverkare.

Fem tusen kronor kilot.

– Personligen tycker jag dock att älghorn är lika fint. Däremot gillar jag inte buffelhorn, för de har en tendens att spricka.

Hur ser den perfekta kniven ut?

– Den kommer jag aldrig att göra, svarar han blixtsnabbt. Efter varje kniv jag gjort har jag alltid tänkt ”Det här kunde jag gjort lite bättre och annorlunda”.

– Knivtillverkningen har blivit en passion för mig och jag kommer att hålla på så länge jag kan röra mig.

 

 


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2
Henrik Källman började med stand up efter att han deltagit i en tävling som heter Bungycomedy där kravet var att man aldrig stått på scen och skämtat förut. Han gick vidare till final, även om han inte vann.

Med allvarligt intresse för humor

ProfilenHumorn hjälpte honom genom de tunga skiften på kullagerfabriken i Katrineholm. Nu uppträder Henrik Källman på Sveriges mest klassiska stand up-scen, Norra Brunn i Stockholm.

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier."Det är som om alla har frågan på näthinnan nu", säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer