”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Återväxten i industrin

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt Arbetslösheten för ungdomar kan utrotas med det lärlingsavtal som Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall nu har tecknat. Samtidigt tryggas konkurrenskraften för industrin och tjänstesektorn, skriver industriledaren Carl Bennet.

Om skribenten

Carl Bennet är huvudägare och styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders och styrelseledamot i de börsnoterade bolagen Holmen och Lundbergs. Han har varit drivande i att ta fram den lärlingsutbildning som parterna nu tecknat avtal för. Hans industrikoncern har 27 000 anställda.

Läs mer:

Avtal klart för lärlingar

 

Sveriges industriskolor i kris

 

När alla får jobb – då känner jag stolthet.

I en otrygg värld framstår Sverige som en förebild för internationella bedömare. World Economic Forum skriver: ”Om du är svensk borde du vara ganska stolt över dig själv just nu. Sverige slår andra länder på i princip allt”. OECD fyller på med att ”svensk ekonomi växer starkast bland rika länder”.

Den svenska modellen har lyckats förena ekonomisk tillväxt, social välfärd, och humanism. Grunden har varit full sysselsättning, arbetsfred och en exportindustri vars ekonomiska framgångar tryggat välfärd och social rättvisa. Som industriledare med totalt 27 000 anställda känner jag stolthet för detta.

Men bilden är inte entydig. Jag känner en växande oro för ett utdraget systemfel med en stigande arbetslöshet – trots ekonomiskt goda tider. Just nu är 356 000 personer arbetslösa. Av dessa är 53 000 under 24 år. Samtidigt skriker vården efter folk. Industrin saknar yrkeskunniga och brottas med uppenbara flaskhalsar som hotar den industriella utvecklingen. Enligt arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg behöver Sverige ett invandringsöverskott med 64 000 människor under lång tid för att klara tillväxten.

Ett samhälle som inte kan ge de unga och nyanlända ett meningsfullt arbete och chans att utveckla sig har på sikt ingen framtid. Det är lätt att identifiera problemet. Jag har i tre år sökt finna en väg ut ur ungdomsarbetslösheten. Den finns i det mångåriga lärlingssystemet som Tyskland och Österrike har. Där är ungdomsarbetslösheten väsentligt lägre, där har också arbetsmarknaden tryggat den kompetens som behövs för att uthålligt ligga i topp.

Men trots att inget annat utbildnings- och anställningssystem har samma helhetslösningar som lärlingssystemet har frågan ändå varit svårlöst i Sverige. Det nya avtalet mellan Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall – samt ett inom vårdsektorn är en konstruktiv öppning som äntligen kan knäcka problemet.

I vårt system Svensk gymnasielärling är lärlingen elev i gymnasieskolan och samtidigt anställd med lön hos en arbetsgivare. Upplägget är smidigt och följer avtal och andan i den svenska modellen. Det bygger på att koppla samman arbete med kvalificerad utbildning. Halva tiden är eleven i skolan, och halva tiden arbetar han eller hon på företaget.

Det finns 16 skolor som startar redan nu i höst och fler är på gång. Det är bra, för i dag söker bara 25 procent till gymnasiets yrkesutbildningar. Det borde vara dubbelt så många. Ofta nämns missuppfattningen att ett yrkesprogram inte kan leda vidare till högre studier som en orsak till det låga intresset att söka en yrkesutbildning. Det kan vara så, vilket är olyckligt.

”Svensk gymnasielärling” leder till yrkesexamen och möjligheter att gå vidare till högre studier. Lönen i modellen är en ny motivationsfaktor för både den som söker till gymnasiet och den som går utbildningen. Lärlingen utbildas med förutsättningar och villkor som gäller i arbetslivet och då är lön naturlig och motiverande för individen.

Skolan har ansvar för utbildningen. Kostnaden för lärlingens lön delar arbetsgivarna och staten på. Efter utbildningen får eleverna oftast ett fast jobb på företaget. Arbetsgivarna tryggar därmed kompetensbehovet i ett flexibelt arbetsliv och riskerar inte felrekryteringar. Företaget slipper ansvaret för dokumentation av utbildningstiden – det kan skolan bäst.

Detta system kompletterar andra modeller som till exempel Yrkesintroduktionsanställningar. Skillnaden mot dessa är, som framgått innan, att gymnasielärlingar är elever på ett yrkesprogram på gymnasiet och skolan är ansvarig för utbildningen. När det gäller Teknikcollege är gymnasial lärlingsanställning en utbildningsform som ligger rätt i linje med samverkansformen och förhoppningsvis ytterligare kan bidra till ökad attraktivitet och kvalitet.

Målet är att nu få igång ett pilotprojekt och ett lärlingssystem med kollektivavtal som på sikt kan leda till att 60 000 unga får både lön, utbildning och anställning. Sveriges konkurrenskraft tryggas och vi förblir bland de bästa i världen.

Jag har varit engagerad som företagsledare sedan 1989. Jag har i samarbete med mina anställda byggt och utvecklat kvalitetsproduktion både i Sverige och internationellt. Jag har på nära håll upplevt vad det betyder för människor att bli sedda och behövda. Det ger dem kraft och vitalitet och skapar kvalitet på alla områden.

Det är ett sådant samhälle jag vill medverka till att skapa. Vi har inte råd att kasta bort unga i en arbetslöshetskö som hotar att förbli lång som på 1930-talet. Med ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten och det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet.

Då kan vi i Sverige fullt ut känna den stolthet World Economic Forum prisar oss för.

Carl Bennet, industriledare

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

3

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

1

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Ledare”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

1

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

LedarkrönikaFörr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Vi vill så klart att du är med oss

KrönikaMålet är att minst 85 procent av alla industriarbetare ska vara med i IF Metall 2020. Arbetsplatsbesök är metoden som får det att hända.

Integrationens motor heter jämlikhet

LEDARE”Sänkta skatter och nedpressade löner är gammal klassisk Moderatpolitik som nu påstås vara nytänk för integrationen, skriver Helle Klein och hoppas på en fortsatt frejdig debatt om den svenska modellen.”

1

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ja må du leva, Dagens Arbete!

LedareDagens Arbete fyller 20 år. Det är värt att fira i tider av dagspresskris, fake news och hot mot yttrandefriheten. Fackförbundspressen har både historiskt och i dag en betydande roll i värnandet av demokratin.

”Vi har vässat svensk industri­politik”

Debatt”Vi har gått från moderaternas skattesänkningar och nedskärningar till att investera i samhällsbygget och nu börjar resultaten synas, hävdar Patrik Engström och Mattias Jonsson, riksdagsledamöter för S i Näringsutskottet.

Framtidslandet

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

DebattRegeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Hämta mer