”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Foto: David Lundmark.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Trucksäkerhet Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Södra Cells senaste säkerhetsåtgärder

2015. November. En helt ny infart blir klar.

2016. Januari. Man börjar mäta avvikelser och återkopplar direkt mot transportbolagen.

2016. Mars. Nytt stoppljus och en fil in på lastområdet.

2016. April. En dödsolycka på Stora Ensos kartongfabrik i Fors utanför Avesta får skyddsombuden på Södra Cell att göra en total riskanalys på alla platser där människor kan finnas i närheten av maskiner. Det leder till beslut om att trafiken ska avgränsas på vissa ställen och ett antal speglar sätts upp.

2016. Juni. En straffavgift införs för alla avvikelser. Antalet händelser sjunker därefter från knappt 60 till femton per månad.

2016. Juli. En vägbom monteras vid infarten till utlastningsplanen.

2016. Augusti. Alla säkerhetsregler läggs ut på internet och blir tillgängliga för alla.

2016. Oktober. En online-baserad incheckning införs i vilken förarna måste gå igenom fabrikens säkerhetsregler innan de blir insläppta.

56 olyckor …

… per tusen truckförare. Så många arbets­olyckor skedde i Sverige under 2016.
Det placerar yrkesgruppen på andra plats, efter byggnadsträarbetare i Arbetsmiljöverkets lista över yrkena med högst frekvens av arbetsolycksfall.

Förra året anmäldes totalt 656 arbets­olyckor med sjukfrånvaro bland truckförare. 554 av de drabbade var män och 102 var kvinnor.

Vindstilla. Det är en solig och molnfri förmiddag i juni. Gigantiska, orörliga vindkraftverk övervakar den jättelika massafabriken vid Kalmar sund. En bil kör i exakt 30 kilometer i timmen innanför brukets område och föraren stannar intill en avlång hög med bark.

– Det var exakt där det hände, säger mannen och pekar mot den ena änden av barklimpan.

Dagens Arbetes fotograf tar på sig hjälmen, kliver av bilen, ser sig omkring och går sakta mot den utpekade platsen. De ansvariga för säkerheten som sitter i renseriets kontrollrum känner till att vi är på barkhanteringsplanen, och de har via telefon försäkrat oss om att inga maskiner är i närheten.

På Södra Cell finns i dag ett bra samarbete mellan ledning och anställda kring säkerhetsfrågor. Foto: David Lundmark.

Johan Sjögren, Södra Cells produktionschef, fingrar ändå oroligt på ratten. Han tycker egentligen inte alls om det här, men han gör ett undantag eftersom syftet är journalistiskt gott.

– Han var en väldigt engagerad person, en mycket fin människa. Det var oerhört traumatiskt för alla inblandade  … Usch, det slår på väldigt många obehagliga känslor just nu, säger produktionschefen.

Johan Sjögren var ansvarig för renseriet morgonen den 22 juli 2004, när en virkesmätare blev påkörd av en lastmaskin och omkom. I hans blick syns det tydligt att tretton år inte har lyckats sudda bort de otäcka bilderna.

Några minuter senare träffar vi Ulf Eriksson. Han är skyddsombud, operatör och deltidsbrandman, och han har också glasklara minnen från olycksdagen:

– Det var en väldigt konstig känsla när vi fick larmet. Den dagen glömmer jag inte. Jag täckte över honom med en filt. Det var otäckt… Likaså med honom som gick igenom flisstacken.

Den andra dödsolyckan som Ulf Eriksson för på tal ägde rum midsommarafton 2002. En mycket rutinerad vedgårdsoperatör lämnade bandtraktorn, gick upp på en flisstack, föll igenom tre meter och drunknade i flis.

Det var för övrigt andra gången som någon förlorade livet i en av brukets rejäla flishögar. I februari 1997 gled en man nerför en flishög, men en bit var bortforslad och mannen föll sju meter och omkom.

Alla markeringar på de asfalterade ytorna finns av en enda anledning: din säkerhet. Foto: David Lundmark.

Varje dödsolycka har lämnat efter sig såväl hemska minnen som viktiga lärdomar och säkerhetsförbättringar. Samarbetet mellan skyddsombuden och ledningen har stärkts och Ulf Eriksson är övertygad om att det räddar liv:

– Om man tänker på alla maskiner och alla timmar vi kör så peppar, peppar, händer det nästan ingenting, och det tror jag beror på att vi är jättehårda med säkerheten.

Stefan Larsson, huvudskyddsombud på bygg- och transportavdelningen, håller med:

– Cheferna lyssnar och vi får full backning om det är något som behöver åtgärdas. På andra ställen kan det vara konflikter, men vi hjälps åt.

I dag får inga obehöriga vistas i områdena där truckar och andra maskiner jobbar. Alla nya arbetsfordon är utrustade med backkamera, ljud- och ljussignaler samt alkomätare. Virket dokumenteras med drönarteknik och fabrikens egna truckutbildare undervisar nyanställda. Ett rotationssystem gör att ingen måste köra truck mer än två timmar i sträck. Och nästa år tänker man installera ett GPS-baserat varningssystem så att truckförarna på en skärm kan se var alla andra maskiner befinner sig.

– Men det är alltid en avvägning om hur mycket digitala hjälpmedel man kan ha i en maskin, påpekar Johan Sjögren.

Att distraheras av skärmar är också en stor risk. Det senare visades inte minst av en allvarlig olycka 2011. Då var det en 24 tons truck som körde in i en pelare och föraren flög mot vindrutan och fick flera skador. Trucken var försedd med midjebälte men användes inte.

Lastvagnar hade stått i körbanan och truckföraren kunde inte backa tillbaka lika långt som normalt efter att ha flyttat klart massabalarna. När truckföraren sedan körde framåt, samtidigt som han kontrollerade arbetsordern på bildskärmen, skymde lyftaggregatets stativ sikten så att han inte såg pelaren.

Arbetsmiljöverkets analys av olyckan visade dessutom att den inte bara berodde på den mänskliga faktorn. Andra lika uppenbara orsaker var att massamagasinets pelare hade likartade färgmarkeringar och delvis olika inbördes avstånd, och det saknades körfältsmarkeringar i golvet.

Utredarna upptäckte även brister i samordningen mellan olika verksamheter på Södra Cell. Det saknades både en riskanalys av truckhanteringen och skriftliga instruktioner för truckkörning. Och det fanns risk för kollision mellan truckar och risk för påkörning av personer.

Sex år senare ser det betydligt bättre ut. Varselkläder krävs i massaförråden, endast truckförarna får vara där och de har kontakt med varandra via radio, och innan de börjar lasta in massa har man en genomgång så att alla förstår vilka körvägar som ska användas. Och man håller på med att bygga om magasinen för att minska riskerna.

Det stora huvudbryet är de cirka 200 lastbilarna som dagligen besöker fabriken. Risken för allvarliga olyckor är som störst där truckar och lastbilar möts.

– Olyckan i Degerfors påminner oss om hur viktigt detta arbete är, att vi aldrig får släppa taget, säger Johan Sjögren.

Den 29 maj i år avled en utländsk lastbilsförare efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

– Det kunde lika gärna ha hänt här om vi inte hade jobbat med säkerheten, säger logistikchefen Ulf Roback, som har haft ansvaret för transporterna på Södra Cell.

Andelen utländska åkerier har nästan fördubblats sedan krisen 2009, samtidigt som järnvägs- och båttrafiken har halverats på Södra Cell. Det har varit svårt att få sunda beteenden bland chaufförerna.

– Det var allmänkaos på utlastningsplan och vi hade tur som inte fick några allvarliga olycksfall här, minns Ulf Roback.

De första stegen var att bygga en helt ny infart och skriva säkerhetsblad på fjorton olika språk som portvakten lämnade till förarna. Men det räckte inte. Det var mycket irritationsmoment och riskfyllda beteenden kvar eftersom förarna inte förstod eller inte ville förstå hur de skulle bete sig.

Håkan Krantz, Johan Dunberg och Ulf Eriksson jobbar tillsammans med att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt på sulfatmassabruket. Foto: David Lundmark.

Säkerheten förbättrades avsevärt när man såg till att uppmuntra medarbetarna att rapportera in alla incidenter. Med ökad kunskap om problemen, ökade också möjligheterna att lösa dem.

Numera får transportörerna en länk till säkerhetsinstruktionerna när de får en order. Vid incheckning måste förarna visa att de har gjort läxan för att bli insläppta. Bommar och trafikljus styr flödet och man släpper inte in mer än ett fåtal lastbilar på utlastningsplanen åt gången. När förarna sedan ska banda lasten får de göra det på en grusplan vid sidan om körfilerna.

I mitten av 2016 infördes böter på 50 euro (cirka 490 kronor) för varje säkerhetsavvikelse och man fakturerar transportörerna i efterhand. Efter det sjönk antalet händelser från nästan sextio stycken till ett tiotal i månaden.

– Under sommaren ska vi intervjua förarna som får en avvikelse på sig. Vi vill ta reda på varför de gör fel, säger Ulf Roback.

– Vi har kommit ganska så långt, men det finns alltid något kvar att göra. Det här är ett arbete som aldrig blir klart, säger Johan Sjögren.

Rutinerna för att släppa in främmande på fabriken behöver exempelvis skärpas. Vid ankomsten fick fotografen David Lundmark och jag själva vandra in ett par hundra meter och vi hamnade omedvetet utanför gångstråket för vi hade blicken riktad uppåt mot sodapannan, generatorerna och alla märkliga rör som går kors och tvärs i den häftiga industrianläggningen.

En kvinna som kom på andra sidan vägen ropade till oss och fick oss att inse vårt misstag. Johan Sjögren hade skadat foten under en löprunda och hade därför inte hämtat oss vid receptionen.
Den mänskliga faktorn, som sagt.

Så förebygger du olyckorna

Johan Dunberg, operatör och truckutbildare:

”Ta det lugnt och ta dig tid att tänka igenom situationen, för det är ingen som kommer att tacka dig för att du stressar dig så att det händer olyckor. Andra får tycka att du ska köra fortare, men du ska inte få upp farten innan du själv känner dig redo. Fråga om du undrar något i stället för att ta risker. Det finns alltid någon som vet bättre.”

Ulf Eriksson, operatör och skyddsombud:

”Skaffa tydliga körplaner för truckarna och följ dem.”

 

Håkan Krantz, driftingenjör:

”Se till att truckförarnas områden är avspärrade för obehöriga. Ingen annan ska vara där.”

Johan Sjögren, produktionschef:

”Jobba in en säkerhetskultur som är transparent och där man bryr sig om varandra. Ge beröm till medarbetare som agerar med hög säkerhet.

Att skälla ut någon som gör fel är inte konstruktivt. Det viktigaste är att alla tillbud rapporteras in så att olyckor inte upprepas. Säkerställ att de som jobbar med maskinerna har rätt kompetens. Ha hög kvalitet på både utrustningen och ytorna man kör på.”

Stefan Larsson, huvudskyddsombud:

”Visa hänsyn, sök ögonkontakt och kom ihåg att det inte går att bara lita på truckföraren.”

Ulf Roback, logistikchef:

”Skapa en atmosfär utan stress så att alla hinner med. Se till att öka inrapporteringen av incidenter. Det är viktigt att styra upp det hela och våga ställa krav på medarbetare och alla andra. Att jobba på ett säkert sätt måste få ta den tid det tar.”


hector.barajas@dagensarbete.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

”Nu är jag bekväm med min dyslexi”

DYSLEXIDaniel Pettersson har förlikat sig med sin dyslexi, men vill helst inte att någon ser när han skriver. Läs- och skrivsvårigheter är ett praktiskt problem men kan också vara förknippat med skam. Men det finns hjälp att få.

8 mars

Brist på jämställdhet drabbar även kroppen

ArbetsmiljöDålig jämställdhet leder till mer belastningsskador för kvinnor. ”Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bullshit”, säger arbetsmiljöforskaren Svend-Erik Mathiassen.

Så låter lönekampen

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i hela världen. Kampen mot orättvisan drivs fackligt men också med galen humor i en australisk video och av en vass amerikansk countrysångerska. DA ger er också fyra klassiska låtar om ojämställda löner.

Hämta mer