”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Det nya arbetslivet

Anställda på nätgiganten Amazons lager i Graben, Tyskland, i en två dagar lång strejk mot låga löner 2014. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den tyska varianten av korttidsarbete, kurzarbeit. Bland annat har Volkswagen använt sig av detta. Foto: TT Nyhetsbyrån
Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyske arbetslivet. Foto: TT Nyhetsbyrån
EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbarare förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomien, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån
Även Olivier Blanchard, tidigare chefsekonom i IMF, varnar för utvecklingen: "Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället." Foto: TT Nyhetsbyrån

Bakom den europeiska jobbexplosionen

Reportaget är gjort av journalistnätverket Investigate Europe, med svensk ensamrätt för Dagens Arbete.

Antalet jobb har exploderat i Europa på senare år. Men de flesta av dem är osäkra och lågavlönade. Nu varnar politiker och ekonomer för att avregleringen av arbetsmarknaden hotar den ekonomiska utvecklingen.

Investigate Europe

Investigate Europe är ett nätverk av nio journalister i åtta länder, som jobbar tillsammans med Europafrågor och har stöd av ett antal stiftelser. Det senaste projektet handlar om ökningen av de tillfälliga jobben i Europa – artiklarna i ämnet publiceras i en rad europeiska tidningar.
Här finns länkar till artiklar som skrivits i europeiska tidningar:

Race to the bottom: Europe’s precariat

Läs också:

Franska fack splittrade om Macrons nya lag

 

Arbetslösheten i Europa är på väg ner igen efter den svåra finanskrisen. Sedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade, enligt EU:s statistikorganisation Eurostat.

Den yngre generationen är speciellt drabbad av den ökande jobb-osäkerheten i EU-länderna.  32 procent av de anställda i åldern 25–39 år hade i fjol tillfälliga jobb eller deltidsarbeten – mot 22 procent år 1995 enligt en granskning av 15 medlemsländer. Majoriteten av dessa har inte valt det själva, enligt EU-kommissionens senaste arbetsmarknadsrapport.

En av orsakerna till de alltfler osäkra jobben är den avreglering av arbetsmarknaden som pågått i två decennier. Enligt FN:s arbetsorganisation ILO har det bara sedan 2008 gjorts cirka 400 ändringar av nationella regler i Europa. ekonomerna kallar detta ”strukturella reformer”.

De flesta av reformerna följer samma resonemang: Om arbetskraften är tillräckligt flexibel och billig så kan företagen skapa fler jobb och då minskar arbetslösheten och ekonomin växer.

EU-kommissionens finansexperter argumenterade efter finanskrisen för att försämra skyddet mot uppsägningar, lätta på reglerna för tillfälliga jobb och försvaga systemen med kollektivavtal. Kommissionen hade också avreglering som villkor för att utfärda krislån till Rumänien, Grekland och Portugal.

Den italienska regeringen mjukade upp arbetsmarknadsreglerna under 2015 – det blev bland annat lättare att säga upp folk – och säger att detta har givit 500 000 nya jobb. Men hälften av dessa är ofrivilliga halvtidsanställningar som knappast går att leva på. Den nuvarande finansministern Pier Carlo Padoan försvarar reformerna, och säger att Italien hejades på av Tyskland.

– Men vi har inte gjort omläggningen för att Tyskland ville det utan för att det ligger i Italiens intresse, säger Padoan till Investigate Europe.

Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyska arbetslivet – med fler otrygga anställningar som följd. Foto: TT

Flexibilitet var en grundtanke bakom ”Agenda 2010”, den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröders program från 2003 för att bryta upp det han kallade ”fallfärdiga strukturer”.

Programmet ledde till att tillfälliga jobb via bemanningsbolag befriades från ”byråkratiska restriktioner”. Den övre gränsen för tillfälliga jobb för nya företag blev fyra år. Lågavlönade anställningar och så kallade mini-jobs (enklare deltidsarbeten som ger max 4300 kronor netto i månaden) gynnades skattemässigt. Arbetslösa måste ta de jobb som erbjöds, oavsett lön.

Agenda 2010 har prisats som en stor succé. Den tyska ekonomin blomstrar och arbetslösheten har fallit till den lägsta sedan Tysklands återförening.

Det är sant att antalet anställda ökade med mer än 10 procent, från 39 till 43 miljoner mellan 2003 och 2016. Men den ökningen beror mycket på att heltidsjobb har ersatts av deltidsarbeten och mini-jobs.  Antalet arbetade timmar ökade inte förrän 2010, de jobb som fanns delades helt enkelt av fler personer. Även efter att den tyska ekonomin började växa 2011 har antalet arbetade timmar ökat mycket långsammare än sysselsättningen och är fortfarande lägre än i början av 1990-talet.

Under 2016 levde 4,8 miljoner tyskar enbart på ett eller flera mini-jobs. Ytterligare 1,5 miljoner hade ofrivilliga deltidsjobb. En stor del av de heltidsarbetande har inte gynnats av den ekonomiska utvecklingen. Under 2016 hade de 40 procent sämst betalda i Tyskland en lägre reallön än för 20 år sedan, enligt regeringens senaste välfärdsrapport.

Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den riktiga styrkan i den tyska modellen var i stället något annat, och den visade sig under den svåra lågkonjunkturen efter finanskrisen. Medan tiotals miljoner människor förlorade sina jobb världen över, så växlade tyska företag till så kallade Kurzarbeit: med hjälp av arbetslöshetsförsäkringen förkortades arbetstiden i stället för att säga upp folk. När sedan ekonomin började bli bättre, så fanns de anställda på plats och företagen kunde öka produktion och ta marknadsandelar.

Detta system kallar ekonomen Stefan Lehndorf på institutet för arbete vid universitetet i Duisburg ”den absoluta motsatsen” till kärnan i Agenda 2010. Kurzarbeit förhandlades med och inte mot arbetarna och gjorde att man undvek arbetslöshet. Lehndorf skriver i en bok från fackliga forskningsinstitutet ETUI att det är en ”bitter ironi” att Tyskland prisas som förebild ”av helt fel skäl”.

Idén om den flexible arbetaren har vuxit till en kraftfull sanning runt om i Europa, men det finns också starka invändningar. Utvecklingen är ”mycket problematisk” menar Marianne Thyssen, konservativ belgisk politiker och EU-kommissionär för bland annat sysselsättningsfrågor.

­– Människor med osäkra jobb investerar inte i sin utbildning, och det gör inte arbetsgivaren heller. Ju mer det finns av denna typ av jobb, desto lägre produktivitet, säger Thyssen.

Samma varning kommer från Olivier Blanchard, fram till 2015, chefsekonom på internationella valutafonden IMF, en av världens tyngsta ekonomiska aktörer:

– Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället, säger han.

EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbara förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomin, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Marianne Thyssen vill markera avstånd mot den tidigare EU-kommissionen, där finansdirektoratet hade större inflytande, men något uppror är inte att vänta – den tidigare politiken har fortfarande starkt stöd även inom arbetsmarknadspolitiken. Men den nuvarande kommissionen under president Jean-Claude Juncker har lanserat en ”social pelare” för att motverka osäkerhet och fattigdom. Blir den verklighet i medlemsländerna får Marianne Thyssen ett vassare vapen i kampen för ett tryggare arbetsliv.

Den europeiska ekonomin återhämtar sig, men lönerna har stagnerat, och det är något som numera bekymrar även den europeiska centralbanken, ECB. Dess chef Mario Draghi sade tidigare i höst att avregleringen av arbetsmarknaden har ”förändrat lönesättningen i eurozonen”. Han fortsatte:

– De strukturella reformerna har gjort lönerna mer flexibla – men bara nedåt, inte uppåt.

Reportage: Investigate Europa

(Översättning: Hans  Strandberg)

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

1

Klart med nytt bemanningsavtal

Bemanningsavtalet är klart. Ett treårigt avtal på 6,5 procent. Två nyheter är avsättningar till extrapension och en arbetsgrupp som ska se över arbetsmiljön.

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

"Vi söker en bredare syn"

Debatt"Vi i IF Metall vill hitta lösningar som både kan tillgodose företagens behov av ökad flexibilitet och de anställdas behov av ökad trygghet", skriver Veli-Pekka Säikkälä i en replik till Bemanningsföretagen.

5

"Ni saknar förankring i verkligheten"

Debatt"Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är", skriver André Börvall på DA Debatt.

2

"Ni utmanar den svenska bemanningsmodellen"

Debatt"Ingen kommer att tjäna på en facklig reglering där bemanningsanställda med automatik ska övergå i anställning hos kundföretaget."

1

IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare

Debatt"Om man stänger möjligheten till flexibilitet på ett håll ökar trycket från ett annat. Därför behövs en strategi som vilar på flera ben", skriver Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall i den pågående debatten om inhyrning av arbetskraft.

12
André Börwall

"LO-facken skjuter sig själva i foten"

DebattFacken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

5

"Utan organisering blir det julafton året runt"

Debatt"För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor." Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Dags för nytt avtal för inhyrda

InhyrningBemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.

7

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

6

"Bäckström verkar tondöv"

LedareDA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

"Arbetsgivarna håller sig till avtalet"

Debatt"Det är en historielös bild av verkligheten", skriver Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

1

"Stoppa det moderna slaveriet"

Ledare"Många upplever att arbetsgivare försöker runda las med hjälp av bemanningsavtalet", skriver Helle Klein i en ledare.

Bemanningsbranschen vill fortsätta att öka

"Rimligt att fördubbla omsättningen", tror Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

"Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Läs mer från Dagens Arbete:

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Vi behöver en svetsare i ledningen

KRÖNIKAValet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Hämta mer