”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Billingsfors

Foto: Øyvind Lund
För platschef Ulf Maxén var BBS en ögonöppnare. Foto: Øyvind Lund
Drygt tre år efter döds­olyckan dömde hovrätten den dåvarande produktionschefen på Munksjö Paper för brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget dömdes att betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor, samt skadestånd till den avlidnes anhöriga. Foto: Øyvind Lund
Greger Klevedal är en av dem som provar hjälmar under skyddsmässan. Foto: Øyvind Lund
Henrik Eriksson, huvudskyddsombud, kan det mesta om BBS. Foto: Øyvind Lund
Avdelnings­ordförande Jan Roger Wennersten kollar in det senaste i skyddsväg. Foto: Øyvind Lund

Billingsfors byter beteende

ArbetsmiljöOrderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

Säkerheten först

Beteendebaserat säkerhetsarbete, BBS, är en metod för att minska och förebygga skador och olyckor på arbetsplatsen samt att få fler att arbeta på ett säkert sätt. Som medarbetare bör du då tänka på att du ska:

… använda rätt personlig ut­rustning.

… följa instruktioner och rutiner.

… rapportera riskfyllda för­hållanden.

… visa personligt ansvar och medverka aktivt till en säker ­arbetsplats.

… föreslå förbättringar av ­arbetsmiljön till närmaste chef.’… prioritera säkerhet vid driftstörningar och haverier.

12 timmars arbets­miljörelaterad ­utbildning per år får varje anställd på Billingsfors.

Läs också

Natt över Billingsfors

Möte med Stein Begby:

”Ta inga onödiga risker”

Alla var inte där men alla minns den. Den där sena kvällen i augusti för sex år sedan när 66-årige Kent Karlsson föll igenom mesasilons tak och omkom i den frätande syran. Platschefen Ulf Maxén var hemma i Kungälv när telefonen ringde.

– Klockan var strax före tolv, och jag fick ganska snabbt klart för mig vad som hade hänt och vad som skulle göras.

Men, fortsätter han:

– Även om det finns en krisberedskap, så är det ju oerhört svårt att ställas inför en sådan här händelse. Det värsta tänk­bara … Jo, det berörde mig djupt, och det gör det än i dag.

Det är en tisdag i juni, solen skiner från klarblå himmel över dalsländska Billingsfors och vi befinner oss inne i Korpebacken, en faluröd gammal träkåk som i brukets begynnelse rymde ett flertal små arbetarbostäder. Nu, 2017, är huset uppkopplat med wifi och fyller mest administrativa och utbildningsrelaterade syften. Eller, som i ”Stora salen” en trappa upp, där det för dagen pågår en mindre skyddsmässa – med demonstration av hjälmar, skyddsskor, handskar och annat i skyddsväg. Saker som kan vara bra att ha om man exempelvis arbetar vid en rullmaskin eller någonstans i sodahuset.

En och annan besökare går fram, klämmer och frågar. Andra passar på att ta en kopp kaffe eller två.

Med det samordnande huvudskyddsombudet Stein Begby på andra änden av ett bord – och i väntan på en föreläsning om beteendebaserat säkerhetsarbete, BBS – fortsätter Ulf Maxén prata om dödsolyckan.

Drygt tre år efter döds­olyckan dömde hovrätten den dåvarande produktionschefen på Munksjö Paper för brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget dömdes att betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor, samt skadestånd till den avlidnes anhöriga. Foto: Øyvind Lund

Ja, tänker på den, det gör han fortfarande. Men han är osäker på ifall han själv skulle agera så mycket annorlunda nu än han gjorde då. Arbetsmiljön har alltid varit en prioriterad fråga, menar han.

– Visst, vårt självförtroende föll rakt ner i källaren. På en sekund. Men jag tycker ändå att vi stegvis försökte förbättra arbetsmiljön och säkerheten även innan olyckan.

Stein Begby nickar och flikar in:

– Det gjorde vi. Vi har alltid haft stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet, och det pågår ständigt diskussioner om hur vi kan bli bättre.

Men så tänkte och uttryckte han sig nog knappast 1975, misstänker jag. Året då han började på sulfatfabriken.

– Nä, då var det ju lite mer fritt val som gällde. Eller snarare machokultur. Många av de äldre gubbarna tyckte till exempel att det var lite fjantigt att ha skyddsmask på sig när man skulle in och göra rent i rökgaskanalerna.

– Tänk, de såg nästan ut som bagare i ansiktena när de kom ut därifrån!

Stein Begby och Ulf Maxén – två representanter för fack- respektive arbetsgivarsidan – tycks vara väl överens om det mesta som rör verksamheten här, inte minst arbetsmiljöarbetet. Dessutom är de eniga om att framtiden för Munksjö Paper och Billingsfors ser rätt så ljus ut. Inga farhågor alls som det verkar. Vad vårens sammanslagning med bolaget Ahlstrom kommer att innebära på sikt vill de inte sia om, men just nu är i alla fall de egna orderböckerna fulla.

Ja, bolaget tjänar pengar, förklarar de, och under det senaste året har bemanningen också ökat med 19 heltidstjänster. Tjänster som i sin tur har medfört att bruket kunnat öka på sin produktion ytterligare.

Men tillbaka till machokulturen, den där jargongen som innebär att man ska ta allt som har med säkerhet att göra med en axel­ryckning. Vad säger Ulf Maxén om den?

– Det har vi nog haft lite grand, ja.

Har det blivit bättre, menar du?

– Svårt att säga, ibland undrar jag ju. Men samtidigt får jag signaler om att det har blivit bättre. Och även om vi fortfarande har olycksfall med sjukskrivningar så är allvarlighetsgraden mindre i dag än för bara några år sedan.

En förklaring till det, tror både han och Stein Begby, bottnar i det så kallade säkerhetstänket BBS som infördes på bruket för ett par år sedan och som för övrigt skyddsombud och ledning nu mycket snart, om någon kvart bara, ska få vidareutbildning i.

– Det var en stor ögonöppnare även för mig, säger Ulf Maxén.

Greger Klevedal är en av dem som provar hjälmar under skyddsmässan. Foto: Øyvind Lund

BBS, eller beteendebaserad säkerhet, är en metod som går ut på att förebygga och minska olyckor och skador på ett egentligen ganska enkelt och självklart sätt. I korta drag innebär det att arbetsgivaren svarar för att de anställda får all kunskap om säkerhet och arbetsmiljö som de behöver – mot att de själva medverkar i det dagliga arbetsmiljöarbetet genom att ständigt reflektera över det egna beteendet. Kort sagt, sätta sin egen och andras säkerhet först i alla sammanhang.

– Det är helt enkelt ett sätt att tänka och vara på, säger Ulf Maxén och Stein Begby nästan i mun på varandra.

Ungefär så som de tydligen beter sig på Jacarei, Ahlstrom-Munksjökoncernens bruk i Brasilien. Japp, där har man betydligt färre rapporterade skador och olyckor än man har på Billingsfors i Sverige. Hur kommer det sig? frågar jag platschefen.

– Det är en bra fråga men jag har inget bra svar på det. Men de är ju uppenbarligen duktiga och jag har ingen anledning att tro att det skulle vara något konstigt med de siffrorna.

Yvonne Haag. Foto: Øyvind Lund

Med under den här dagen i Billingsfors är också en grupp skyddsombud från Aspa bruk, däribland ­Yvonne Haag. Hon har arbetat där i drygt 30 år, och tycker att sådana här studiebesök är både roliga och givande, berättar hon senare under en paus.

– Det är jätteintressant att få träffa andra och höra hur de jobbar, se hur deras skydd är och hur det fungerar och så. Och vidareutbildning i BBS är ju också bra.

Är det?

– Jo, det är ju klart att man ibland behöver bli påmind om vad man ska tänka på innan man gör något på arbetet.

Finns det någon machokultur på ditt jobb?

– O ja, det gör det ju. Många killar kör helt sitt eget race!

Har det inte minskat ändå, sedan du började där på 80-talet?

– Nej nej, det minskar inte. Inte på den avdelning där jag jobbar i alla fall. När jag berättar för de yngre om BBS så är det mycket som går in i ena örat och ut genom det andra. De vill liksom bara köra på och att allt ska bli färdigt så fort som möjligt.

Ett par meter bredvid henne i skuggan står Alexander Hagman, en 28-åring från Bengtsfors, och tuggar på en ostfralla. Han började jobba på bruket i Billingsfors så sent som för åtta månader sedan. Vad säger han om machokulturen, finns den och märker han av den i så fall?
Han tuggar klart, sväljer och sedan ler han:

– Nä, inte där jag sitter i alla fall. Å andra sidan är jag mest själv på min arbetsplats och då har jag ju heller ingen att ”macha” mig emot!

– Men jag har också blivit upplärd att tänka på säkerheten i första hand, att ett jobb hellre får ta lite tid än att man ska stressa sig igenom det.

Han inväntar ingen följdfråga, utan fortsätter:

– För den yngre generationen tror jag inte att det är några problem. Den äldre däremot, där kan det nog vara lite si och så med säkerhetstänket.

Avdelnings­ordförande Jan Roger Wennersten kollar in det senaste i skyddsväg. Foto: Øyvind Lund

Någon timme senare, vid ett bord i ”Stora salen”, träffar vi Pappers avdelningsordförande Jan Roger Wennersten, som sitter och tummar på en kopp kaffe samtidigt som han förklarar att ”det nog tog sin lilla tid” innan det här med BBS verkligen sjönk in och anammades bland alla som jobbar ute på golvet.

– Det har väl lite grand med brukskulturen att göra, kan jag tänka mig. ”Nämen, såhär har vi gjort i alla tider, och så ska vi även göra nu.”

– Men det har blivit bättre nu, mycket bättre. Vänta …

Han ser sig omkring, hittar ansiktet han letar efter och höjer rösten över ett par bord:

– Henrik!

Henrik Eriksson, huvudskyddsombud på sulfatfabriken, avbryter ett samtal som han har med en annan kollega och möter Jan Roger Wennerstens blick.

– Henrik! Hur länge sedan är det nu det blev hjälmtvång i produktionslokalerna?

Henrik Eriksson tar ett andetag, tittar på mig och hojtar därefter tillbaka över borden:

– För ett par tre år sedan. I början var det mycket protester, ska du veta, men nu är det ingen som säger något om det. Jo, förresten, alltid finns det ju någon som klagar. Men det är bara att gilla läget. Alla måste bära hjälm, oavsett om man vill det eller inte!


po@da.se

1Kommentarer

SWN:

BBS är tyvärr något som en del företag använder för att lägga skulden på den enskilde. Det är alltid beteendet som ligger till grund för tillbudet eller olyckan – säger vår platschef, när man följer upp och diskuterar det som hänt.
Företag är villiga att betala en konsult miljonbelopp – i vissa fall – för att få denna hjälp! Och många sväljer hela betet.
Vinnaren i slutänden är konsulten som nog skrattar hela vägen till banken. Vi i kollektivet måste lära oss att kritiskt granska olika projekt från företagens sida. De är inte alltid bara för vårt bästa som de brukar säga!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Ta inga onödiga risker”

MÖTE MEDStein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

 

Natt över Billingsfors

ReportageExakt vad som hände på mesasilons tak denna förbannelsens augustikväll på Billingsfors bruk lär ingen få veta. Bara att tre arbetskamrater kastades in i en ond dröm.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

DET NYA SAMHALL

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

"Bolaget har en hemläxa att göra"

InterpellationVänsterpartiets Ali Esbati lyfte de anställdas rädsla att tala om missförhållanden under fredagens riksdagsdebatt om Samhall. Näringsministern upprepade att han tar kritiken på allvar och att ”bolaget har en hemläxa att göra”.

3

Minister mötte LO-fack om Samhall

Facken framförde hård kritik mot Samhall när näringsminister Mikael Damberg på torsdagen tog emot sex LO-förbund för att informera sig i frågan, efter Dagens Arbetes granskning i december.

2

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

DA:s fotograf nominerad i prestigetävling

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark är en av de nominerade till den prestigefyllda tävlingen Årets Bild.

3

Hamnkonflikten

”En skärpning är bara början”

Debatt”Facket möter i dag arbetsgivare som allt oftare utmanar skrivningarna i avtalen. Att i det läget försämra möjligheterna till det som är vår förutsättning för styrka i förhandlingarna – strejkrätten – är inte vad fackföreningsrörelsen behöver”, skriver Lars Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

Foto: David Lundmark

I tre år har jag jobbat med det här

Det här gör jagAndreas Östman, servicetekniker på Hörlings ventilteknik i Örnsköldsvik.

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

1

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. "Man lär ju gå till botten med det här", säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Hämta mer