”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Återväxten i industrin

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Foto: Madeleine Andersson.

Debatt Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion för yrkesutbildningarna. Men för att klara industrins utmaningar måste politikerna också diskutera med parterna hur lösningar för validering, kompetensutveckling och omställning ska se ut, skriver Veli-Pekka Säikkälä.

Om skribenten

Veli Pekka Säikkäälä är avtalssekreterare på IF Metall.

Läs mer:

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Avtal klart för lärlingar

Sveriges industriskolor i kris

På da.se den 31 augusti skriver Carl Bennet om en av de största utmaningarna som svensk industri står inför just nu – nämligen matchningsparadoxen på svensk arbetsmarknad.

Svensk industri har så svårt att hitta personal att tillväxten hindras. Samtidigt är drygt 350 000 personer inskrivna hos arbetsförmedlingen. Carl Bennet har rätt i att den ekvationen måste lösas. Och det borde inte vara så svårt!

När det gäller de unga har Carl Bennet tagit initiativ till ett pilotprojekt med betald lärlingsanställning, med inspiration från det tyska lärlingssystemet. IF Metall har nappat på förslaget och tecknat avtal med både Teknik- och Industriarbetsgivarna.

Förhoppningen är att lön under utbildningstiden ska locka fler unga att söka sig en industriell utbildning. Att gå en lärlingsutbildning innebär att man är minst hälften av tiden ute på ett företag. Det är ett annorlunda sätt att lära sig på jämfört med traditionell yrkesutbildning, där en större del av utbildningen genomförs i skolans regi.

IF Metall välkomnar att företagen väljer att ta på sig det större ansvar för yrkesutbildning som krävs för att genomföra lärlingsutbildning av god kvalitet. Som aktiv part i Teknikcollege har vi länge arbetat för just detta. De nya avtalen blir ytterligare en pusselbit. Förutom att företagen betalar ungdomarna lön under utbildningstiden tar företagen även på sig ett större ansvar för själva undervisningen. Med tanke på industrins kompetenskrav, och att alla som går den betalda lärlingsutbildningen ska bli behöriga att läsa på högskolan, är det inget litet åtagande.

Kommunerna får aldrig se lärlingsutbildning som ett sätt att lägga över ansvar och kostnader för yrkesutbildning på företagen. Men vår förhoppning är att detta engagemang kommer att bli en positiv injektion för yrkesutbildningarna i allmänhet och för Teknikcollegesamverkan i synnerhet.

För att svensk industri ska klara kompetensutmaningen krävs nytänkande även när det gäller andra grupper än ungdomar. Här ser vi en jättepotential i de redan anställda. Många av dem är betydligt mer kvalificerade för sitt arbete än vad de själva och arbetsgivaren tror. Med kortare utbildningsinsatser skulle de kunna ta sig an nya, mer avancerade arbetsuppgifter.

Det här är viktigt. Och inte särskilt komplicerat. Ett system för kompetensutveckling som bygger vidare på branschens egna valideringssystem skulle inte bara underlätta för företagen att få tillgång till rätt kompetens – utan skulle även bidra till att öka individernas anställningstrygghet.

Den digitala industriella utvecklingen visar tydligt att verklig anställningstrygghet bygger på att individen har rätt kompetens för både nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Oavsett hur länge man varit anställd på ett företag.

Ytterligare en grupp som kräver nytänkande är de människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är en heterogen grupp med olika förutsättningar, men de flesta behöver utbildningsinsatser för att kunna möta arbetsgivarnas krav.

Här har IF Metall tagit initiativ till olika insatser där jobb och utbildningsinsatser kombineras. Ett lyckat exempel är projektet ”Ung Verkstad” som ger ungdomar möjlighet till skräddarsydda utbildningsinsatser i kombination med praktik. Vi diskuterar också olika lösningar för att underlätta nyanländas etablering, där arbete och utbildning kan kombineras på olika sätt.

Just nu är det högkonjunktur och den svenska industrin skriker efter arbetskraft. Men förr eller senare kommer vi att möta tuffare tider, det har IF Metalls medlemmar lärt sig av historien. De som då löper störst risk att bli av med jobbet är de som saknar den kompetens som krävs i framtidens industri.

För att klara de utmaningar industrin står inför behövs en ny politik som tar ett helhetsgrepp kring utbildningssystemet, arbetsmarknadspolitiken, validering, kompetensutveckling och omställning. Regeringen måste ta de här frågorna på allvar och börja diskutera med parterna om hur lösningarna kan se ut. Vi ser gärna att valet 2018 handlar om just detta – en ny arbetslivspolitik för framtidens arbetsmarknad.

Veli-Pekka Säikkälä,
avtalssekreterare IF Metall

1Kommentarer

stevO:

Oberoende av skälen till invandring och vilken del av världen man kommer ifrån klarar sig ungdomar som invandrat i tonåren sämre i skolan än deras klasskamrater. De med sämst resultat är flyktingungdomar och flyktinganhöriga. Av de flyktingungdomar som kommit till Sverige efter 12-års ålder lyckades bara omkring 20 procent av de som gick ut grundskolan mellan 2011 och 2015 få behörighet till gymnasiet. 80 procent av ungdomarna uppnådde alltså inte behörighetskraven till gymnasiet. I jämförelse med inrikes födda ungdomar och unga som invandrat till Sverige i tidigare åldrar är denna andel mycket låg. Av inrikes födda klarar 90 procent grundskolan, av de flyktingar som invandrat innan de börjar skolan går drygt 80 procent ut med godkända betyg och av de som kommit till Sverige mellan 7 och 12 års ålder är andelen som går ut skolan med behörighet till gymnasiet ungefär 65 procent.

Bilden av flyktingtonåringarnas akademiska framgångar blir än mer nedslående när man ser till andelen som klarar gymnasiet. Av de som hade påbörjat gymnasiestudier hade bara 3 av 10 av de som invandrat i tonåren en fullgjord gymnasieutbildning vid 24-års ålder. Både bland inrikes födda och flyktingungdomar som kommit till Sverige i tidigare åldrar var andelen betydligt högre.

Att lågutbildade personer stängs ute från den kunskapsintensiva svenska arbetsmarknaden på grund av de högt ställda utbildningskraven är ett välkänt fenomen. Debatten om enkla jobb har dock ofta kommit att handla om hur lågutbildade personer i medelåldern ska komma in på arbetsmarknaden eftersom det blir svårare och mindre lönsamt att sätta sig i skolbänken ju äldre man är. Statistiken tyder dock på att problematiken inte avgränsar sig till äldre grupper utan även kan drabba yngre personer med ett helt arbetsliv framför sig. Med tanke på att 39 000 av de 70 000 barn som sökte asyl förra året var tonåringar kan en stor grupp unga få problem att etablera sig på arbetsmarknaden de kommande åren.

Källa: Ekonomifakta

Där har du problemen.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

1

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Ledare”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

1

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

LedarkrönikaFörr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Vi vill så klart att du är med oss

KrönikaMålet är att minst 85 procent av alla industriarbetare ska vara med i IF Metall 2020. Arbetsplatsbesök är metoden som får det att hända.

Integrationens motor heter jämlikhet

LEDARE”Sänkta skatter och nedpressade löner är gammal klassisk Moderatpolitik som nu påstås vara nytänk för integrationen, skriver Helle Klein och hoppas på en fortsatt frejdig debatt om den svenska modellen.”

1

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Ja må du leva, Dagens Arbete!

LedareDagens Arbete fyller 20 år. Det är värt att fira i tider av dagspresskris, fake news och hot mot yttrandefriheten. Fackförbundspressen har både historiskt och i dag en betydande roll i värnandet av demokratin.

”Vi har vässat svensk industri­politik”

Debatt”Vi har gått från moderaternas skattesänkningar och nedskärningar till att investera i samhällsbygget och nu börjar resultaten synas, hävdar Patrik Engström och Mattias Jonsson, riksdagsledamöter för S i Näringsutskottet.

Framtidslandet

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

DebattRegeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Rösta i kyrkovalet

LedareAlla demokratiska krafter från borgerligt till socialdemokratiskt håll liksom de ”opolitiska” måste värna den öppna folkkyrkan inför extremhögerns hot att göra kyrkan mindre kristen och mer inskränkt. Om du är medlem och har rösträtt – använd den i årets kyrkoval, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Hämta mer