”De redan svaga pressas till det yttersta”Ledare. Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om granskningen av Nya Samhall.

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Framtidslandet

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Debatt Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Utflyttningen av 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen måste bli av så snabbt som möjligt och de lokala sparbankernas jobb borde stödjas. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Om skribenten

Ronny Svensson är fil lic i kulturgeografi och har varit lärare och forskare i regional planering vid KTH och under 23 år kanslichef i kommunorganisationen SmåKom. Har gett ut flera debattböcker om landsbygd och regional utveckling.

Läs också

Uppdrag: Rädda bygden!

Äntligen kom det för några dagar sedan en någorlunda tydlig signal från den S-ledda regeringen om att det krävs aktiva satsningar på landsbygden om vi inte skall skänka regionerna utanför storstäderna ett evigt utanförskap.

Klyftorna mellan stad och land har nämligen växt kraftigt sedan början av 1990-talet: Detta trots att landsbygdens resurser, kunskap och utvecklings-potential är mycket stor och behövs för landets fortsatta välfärd och nödvändiga förändringar. Särskilt 2000-talets insatser för landsbygden har som helhet varit erbarmligt svaga på gränsen till obefintliga sett utifrån partiernas försäkringar om att hela Sverige ska leva.

Om vi ser hela frågan om regional utveckling i syfte att ge varje region chansen att utvecklas maximalt under varje regions förutsättningar, har S-ledda regeringar sedan början av 1960-talet varit den enda ”garanten” för konkreta och kraftfulla insatser.

Gunnar Strängs användning av företagens investeringsfonder utgör även i dag grunden för exempelvis Volvos anläggning i Umeå och Scanias i Oskarshamn. 1970-talets utlokaliseringar av statliga verk med över 11.000 flyttade tjänster till orter som Sundsvall, Gävle, Borlänge, Norrköping och Karlstad spelar idag en viktig roll för dessa regioncentras arbetsmarknader och utveckling.

Utan det radikala och för Europa unika skatteutjämningssystem som flera S-regeringar varit de starkaste tillskyndarna till hade en stor del av Kommunsverige i dag inte fungerat, trots att det givetvis finns revor även i detta trygga segel.

Centern och dess föregångare har som regel stått på samma sida vid omröstningarna i Riksdagen, i likhet med Vänsterpartiets olika historiska varianter.

Men efter 1990-talets bank- och finanskris har de regionala löftena och politiska besluten knappast gått landsbygdens väg, om vi bortser från Göran Perssons kraftfulla insatser på att stärka de regionala högskolorna och uppgradera vissa av dem till universitet.

När regeringen Löfven aviserade sin nya linje i den regionala politiken fanns en del bra inslag. Exempelvis nya servicekontor på tio platser (ett förslag som kom redan 2009 och omfattade landets samtliga 290 kommuner) fler lokala lärcentra, bättre vägar och kollektivtrafik samt 3000 gröna jobb.

Totalkostnaden är 1, 2 miljarder för det paket som skall förverkligas nästa år. Förslagen hade inte några inslag av överraskningar om vi bortser från den i detta sammanhang något aparta propån om att satsa på Göta Kanal. Sett i relation till bland annat behovet att ge järnvägssträckan Mora–Stockholm och Bergslagens industritunga transportvägar en anständig standard, samt den nödvändiga upprustningen av E45 och Inlandsbanan kan kanalen på västgötaslätten te sig lite udda.

Man kan värdera detta landsbygdspaket utifrån olika perspektiv. Det som är uppmuntrande är att satsningarna bryter en lång period av en förlamande passivitet kring vad som händer utanför storstadstullarna. Att föra in det i valrörelsen är också utmärkt. Men det finns förstås också ett antal men som när man gör en helhetsvärdering av Löfvenpaketet.

När vi för inte så länge sedan fick Trafikverkets långtidsplan för investeringar de närmaste 12 åren såg vi inte så mycket av strukturellt viktiga investeringar utanför storstäderna. Länen ovanför Mälardalen och särskilt den stora inlandsregionen fick bara småsmulor från de flera hundra miljarderna fram till år 2029, även om Riksdagen kan ändra verkets förslag på strategiska punkter.

Att döma av de senaste decenniernas planer och beslut på trafikområdet brukar landsbygden slutligen få ge sig för storstädernas omättliga anspråk. När Sverigeförhandlingen, som fått i uppdrag att prioritera framtidens höghastighetslinjer (eller högre hastigheter) på järnvägen och bostadsbyggandets regionala profil, ser vi att det bara handlar om storstäderna och stråken dem emellan.

En annan statlig utredare presenterade för kort tid sedan ett likaledes kontroversiellt förslag om att bygga nio helt nya städer utanför Stockholm/Uppsala och Göteborg. Gävle fick också ett litet omnämnande med löfte om ett litet tillskott på 4000–6000 nya lägenheter.

Inte i något avseende ifrågasattes den fortsatta och i Europa unika snabbutbyggnaden av främst Stockholmsregionen, trots att satsningarna skulle fortsätta att dränera övriga Sverige på åtskilliga miljarder och framtidsutsikter om uppslagen blir verklighet.

Och inte nog med det. I början av september publicerade Stockholmsregionens eget planeringskontor en gigantisk expansionsplan för regionens befolkning och arbetsmarknad utan att ett ögonblick sätta det i relation till landets totala utveckling och resurser.

Regeringens trovärdighet kring landsbygdsfrågorna sätts nu onekligen på spel. För att öka tilltron till regeringens mycket försiktiga satsning utanför de av storföretagen gynnade större städerna krävs en kraftfull plan för satsningarna efter 2018. Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro i vare sig Bengtsfors, Älvdalen, Åsele eller Sorsele.

Dessutom är det nödvändigt att så snabbt som möjligt realisera Landsbygdskommitténs propå om att flytta ut 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen. Och vad tänker regeringen göra åt bankdöden i större delen av Sverige, vilket idag hämmar småföretagens tillväxt? Varför inte krydda nästa landsbygdssatsning med ett utvecklingspaket till stöd för de folkligt förankrade 59 lokala sparbankerna? Utan säkra krediter kan ingen region växa!

Ronny Svensson

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Uppdrag: Rädda bygden!

ReportageAck Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

6

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

AnalysDagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

Debatt"Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet", skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

DebattEnklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

"Ta vara på eldsjälarna"

DebattStäderna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

DebattRiksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

"Arbetarägande bromsar nedrustningen"

DEBATTVi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Dags för Swedish deal

LedarePo Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en "Swedish deal" för stad och land, skriver Helle Klein.

"Klyftorna kan utjämnas"

DebattKlyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

1

Hela Sverige måste hålla ihop

LedareSD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

"Så kan landsbygden få nytt liv"

DebattEtt brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage "Uppdrag: Rädda bygden".

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

3

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

1

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

LEDARKRÖNIKAVisst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

3

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

LEDARE#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

5

Stick håll på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

1

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Arbetsmiljöveckan

Du som är skyddsombud – TACK!

Debatt”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Saboterar ett bra system”

DebattLO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till "ordningsmän för arbetsgivarna".

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Ledare”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

1

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna

LedarkrönikaFörr var det Vilhelm Mobergs epos om Utvandrarna och Invandrarna som berättade om kampen för bättre livsmöjligheter i ett okänt land. Nu är det den farliga flykten hit från Afrikas horn, som skildras i Abdi Elmis och Linn Bursells bok ”Gå bara”. Jeanette Herulf har läst.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Hämta mer