”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Återväxten i industrin

Foto: David Lundmark.

”Jag ville få in foten i industrin”

Läs reportaget från 1997 här (PDF-fil).

10 år senare. Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. När vi träffade en skolklass i Södertälje kunde bara tre av tioåringarna tänka sig ett jobb i fabrik. I dag arbetar en av dem på Scania.

Fem sätt att locka unga till industrin

1. Teknikcollege: Samverkan mellan utbildningar, företag och kommuner/regioner för att höja kvaliteten på tekniska utbildningar och locka fler sökande.

2. Motorbranschcollege: Ny satsning inspirerad av teknikcollege. Närmaste åren behöver tusentals bilmekaniker anställas.

3. Lärlingsutbildningar: Elever på ett yrkesprogram går mer än hälften av ­utbildningen på en arbetsplats. Finns även efter gymnasiet.

4. Yrkesintroduktion: Lön och utbildning på ett företag för 15–24-åringar (även långtidsarbetslösa och nyanlända).
Ett exempel är ­Volvo­steget.

5. Mer prao: Regeringen har föreslagit att prao ska bli obligatoriskt i grundskolan igen.

1,5 procent av de sökande till gymnasiet 2016 hade industri­tekniskt program som förstahandsval. Fem år tidigare var det 2 procent.

Klass 3A på Södertälje friskola 2007. Nitton elever får besök av Dagens Arbete, som vill veta hur många av dem som kan tänka sig ett jobb i industrin när de blir stora. Flera av dem har föräldrar på Astra Zeneca och Scania, kommunens stora arbetsgivare.
Det visar sig snart att de allra flesta drömmer om något annat. Bara tre av eleverna kan tänka sig att jobba i industrin: Marcello Can, Julia Tano och ­Johan Samaan.

Tio år senare arbetar Marcello Can på en bilfirma och Julia Tano studerar vidare. Johan Samaan jobbar på Scania och stortrivs. Vägen hit har varit nästan förutbestämd:

– Min pappa var bilmekaniker och det gjorde att jag fick intresse för motorteknik väldigt tidigt. Jag gillade att titta på när han fixade bilar.

Som barn drömde du om att bygga din egen bil. Har du gjort det?

– Nej, men jag har byggt mopeder. Det började jag med när jag var femton. Jag köpte sådana som var trasiga och skruvade isär varenda liten del för att utforska dem och lära mig hur motorn är uppbyggd. Nu håller jag på mycket med min bil. Det är en Volkswagen 2009 och jag fixar själv allt som behöver bytas.

Han drömmer stort, ska bygga sig en stor villa, ett par fina bilar framför, och så ett eget garage där han kan få meka i fred. Det är därför han jobbar på Scania.

– Jag ville få in foten i industrin, visa vem jag är och vad jag går för och kan, för att senare kunna komma in som ekonom eller logistiker.

Han är bemanningsanställd och jobbar med kvalitetskontroll, samtidigt som han läser ekonomi- och logistikprogrammet på Södertörns högskola. Det innebär att han inte är garanterad jobb, och på samma sätt lovar han inte att komma varje gång de skickar ett sms. Det beror på hur mycket han har att göra i skolan.

– Vissa månader har jag jättemycket tid över och andra har jag ingen tid alls.

Hur är det att jobba på Scania?

– Det är underbart. Det är bra organiserat, det är tydligt. Det är en bra arbetsmiljö och man träffar chefer och känner delaktighet, alla får vara med.

Logistik handlar om tajming. Så lyder den första meningen i texten på Södertörns hemsida om programmet som Johan Samaan läser. Och han har insett att framgång underlättas om man vet vart man vill gå och kan tajma stegen rätt på vägen dit. Relationer hör till exempel till sådant som ibland måste offras.

– Det är mycket jobb och skola, jobb och skola, och det finns ingen tid för tjejer. Inte just nu, men kanske i framtiden, säger Johan Samaan och fortsätter:

– Jag har alltid varit en sådan person. När jag har bestämt mig för att göra en sak, då måste jag få det gjort, oavsett hur jobbigt det är.

Men du tänker alltså inte jobba inom produktion om några år?

– Nej, jag ska vara lite högre upp i triangeln, om man säger så. Men det är viktigt att ha med sig erfarenheten från att ha varit på golvet. Det är viktigt för att förstå, säger Johan Samaan.

Hector Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Det finns alltid nåt att fira!

Tjugo år – är det något att fira egentligen? Japp! Jubileer stärker känslan av kollektiv gemenskap, säger forskarna. Och dessutom är folk helt besatta av att minnas. Så även vi på Dagens Arbete!

DA granskar arbetsmiljö

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Om två hjärtan som slutade slå

Den här berättelsen handlar om hur det är att leva, och om hur det är att vakna morgonen efter att döden har knackat på. Men mest handlar den om Marita. Kontoristen som vågade ringa ett samtal för att försöka rädda 
livet på sin chef.

Industrin och integrationen

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2

”Nu trivs jag med mig själv”

Vad hände sen?Dagens Arbete har under åren lyft fram en lång rad starka berättelser. Många biter sig fast länge. Som till exempel historien om bilmekanikern Louise – som en gång hette Bosse.

Det nya arbetslivet

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Dagens Arbete fyller 20!

Dagens Arbete lägger mycket tid på att gräva i orättvisor, att levande beskriva våra läsares vardag och fritid och att åka dit där andra medier inte är – där industrijobben finns. Det har vi gjort sedan 1997 och vi firar genom att välja ut det bästa från 20 år, låter det landa i nutid och blickar framåt. Här kan du bläddra digitalt i jubileumsnumret. På sajten nedan kommer vi efterhand att lägga ut de flesta av artiklarna.