”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Låt oss slippa tänka mindre både på pensionen och julklappar under 2018”Jeanette Herulf om förslaget om höjd pensionsålder.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

Erik Sjölander är näringspolitiskt ansvarig styrelseledamot för
Småföretagarnas Riksförbund.

Debatt Att ta in en lärling medför ökad administrativ börda, ett komplext regelverk och dålig handledarersättning. Vid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system som fungerar för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Det råder en global högkonjunktur och på hemmaplan hålls ekonomin igång artificiellt av minusräntor och obligationsköp. Vi lever i en tid som borde vara bekymmerslös innan nästa lågkonjunktur slår till.

Ändå finns uppenbara bekymmer på arbetsmarknaden: många företag lyckas inte hitta den personal som de söker, samtidigt som många med utländsk bakgrund och ungdomar går utan arbeten. En viktig anledning till detta är, som också industriledaren Carl Bennet har skrivit om i Dagens Arbete (31/8), avsaknaden av lärlingsutbildningar i Sverige. Dessa utbildningar är inte bara som Bennet skriver relevanta för de större företagen i industrin, utan också för landets små och växande företag.

I dag saknas ett lärlingssystem som täcker in de behov som efterfrågas bland mikroföretagare. Att ta in en lärling medför idag en rejält ökad administrativ börda, ett komplext regelverk att förhålla sig till och dålig handledarersättning. Ett första steg vore att sänka blicken från svenska storföretag och anpassa lärlingstanken till små firmor.

Genom att säkerställa att en extern part sköter administrationen via exempelvis ett lokalt lärlingsråd, att handledarna erbjuds utbildning och att rimlig ersättning ges för den tid som läggs ner på handledning, skapas ett system som är lätt att applicera på ett mindre företag men som också kan konverteras till stora koncerner.

En liten bakgrund: Svensk utbildning har rört sig bort från tanken på att eleverna ska ha kontakt med arbetslivet, och istället blivit alltmer teoretisk. Det har inte varit en framgångsrik väg. Många unga studerar tills de är runt 30 år gamla, kommer ut på arbetsmarknaden och inser att deras utbildningar inte är särskilt eftertraktade.

I andra delar av Europa funkar det annorlunda. I länder som Tyskland och Österrike läser en stor del av de unga lärlingsutbildningar – där teori och praktik på arbetsplatser kombineras. Dessa elever får kontinuerlig kontakt med arbetslivet, och kan ofta direkt gå från utbildning till arbete.

Det är en framgångsrik modell för små och växande företag, liksom för de som söker jobb. Lärlingsutbildningar är en bra lösning för unga samt för utrikesfödda som vill bygga på sina kompetenser.

Småföretagarnas Riksförbund har i en tidigare rapport visat att arbetslösheten bland framförallt utlandsfödda och unga tenderar att vara lägre i de västeuropeiska länder där störst andel av de unga läser lärlingsutbildningar.

Ny forskning stödjer den tesen. Forskarna Glenda Quintini och Sébastien Martin har i en studie funnit att elever som arbetar vid sidan av studier har lägre risk för att hoppa av skolan. Sambandet kan enligt forskarna bero på att arbete fostrar viktiga livsläxor såsom plikttrogenhet och motivation, samt eftersom det kan styra de unga mot en karriärväg.

Tidigare rörde sig ett flertal europeiska länder bort från arbetsplatsförlagt lärande mot ett ensidigt fokus på akademisk inlärning. Trenden har vänt. Länder som Italien och Spanien verkar i nära samverkan med Tyskland för att stärka inslagen av lärlingsutbildningar. Sverige ligger dock långt efter. En försvinnande låg andel av de unga i Sverige läser lärlingsutbildningar. Kanske är det dags för en förändring? Det är något som efterfrågas i Sverige av landets mikroföretagare.

I två opinionsundersökningar har Småföretagarnas Riksförbund frågat sina medlemsföretag om vad de anser om lärlingsutbildningar. Det visar sig att tre fjärdedelar av företagen har ett intresse av att ta emot lärlingar. Med mycket försiktiga antaganden visar vi att nära 36 000 lärlingsplatser skulle kunna skapas bland de mindre företagen i Sverige.

Det vore ett sätt för små och växande företag att lyckas få tag på den kompetens som de behöver för att växa, och en bra lösning för unga och utrikesfödda på arbetsmarknaden.

Små företag har särskilt behov av lärlingsjobb: de unika kompetenser som krävs för att jonglera de många sysslor som anställda behöver hantera i små företag är ofta svåra att lära sig innan man börjar arbeta på plats.

Dessutom finns ett problem i Sverige med att många lönsamma små företag går i pension med sina företagare. Det saknas unga krafter som kan ta över och driva vidare företagen. Lärlingar skulle kunna växa in i den rollen och stå för generationsskifte i ägandet.

Frågan om lärlingsjobb i Sverige drivs framförallt av företagen och fackföreningarna i industrin. Tidigare i år tecknade som exempel IF Metall och Teknikföretagen ett lärlingsavtal. Vid sidan av detta behöver systemet vara öppet för de mindre företagens behov.

Företag som i dag har inga eller få anställda, och vill växa med lärlingar, behöver kunna göra det med eller utan kollektivavtal. Arbetsplatsförlagt lärande är en viktig lösning för också de mindre företagens villkor, och lösningen bör kunna anpassas även till dem.

Erik Sjölander
Näringspolitiskt ansvarig styrelseledamot
Småföretagarnas Riksförbund

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Rör inte strejkrätten

LedareDen segdragna konflikten i Göteborgs hamn måste kunna lösas utan lagändring. Låt AD pröva frågan igen.

4

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5

Största problemet är inte pensionerna

LEDARKRÖNIKA”Borde vi inte börja med att göra jobben mer attraktiva, säkrare ur arbetsmiljösynpunkt innan vi kräver av människorna att de jobbar mer?”, skriver Jeanette Herulf.

1

Är vi redo för den nya tiden?

KRÖNIKA”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

DET NYA SAMHALL

”Dela Samhall i tre enheter”

DebattSamhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

”Samhall har tappat bort sitt uppdrag”

DebattDet är dags att regeringen tar sitt ägaransvar på allvar och agerar, skriver den liberale riksdagsledamoten Bengt Eliasson.

5

När ena chefen inte vet vad den andra gör

GÄSTKRÖNIKAEfter två vändor av arbetsträning på Samhall ställer förre Samhallarbetaren Tony sig frågan: Hur ska Samhalls framtid se ut?​

2

Staten måste återupprätta Samhall

Ledare”Det tyck som att en ekonomistisk säljkultur har etsat sig fast så att de människor som var tänkta att få en möjlighet i stället slås ut. Nu måste politikerna agera”, skriver  Helle Klein i en ledare om Dagens arbetes granskning av Nya Samhall. 

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

12

Industriarbetare, framtiden är vår!

KRÖNIKASvensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

1

”Att stänga ute ett lovande alternativ kan inte vara lösningen”

DEBATT”Samhällsutmaningen och arbetskraftsbristen inom sågverksindustrin kräver fler, inte färre, lösningar”, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten som svar på GS förbundsordförande Per-Olof Sjöös inlägg om etableringsjobb.

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

2

”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”

LEDARKRÖNIKAVisst kan vi få hjälp att klara vardagen, men beroende kommer vi alltid att vara. Sätt åt de ekonomiska fifflarna men släng inte ut barnet med badvattnet, skriver Jeanette Herulf.

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

4

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

LEDARE#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

DEBATT”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

4

Rätt livränta

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

5

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

Stick hål på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

2

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Industri och välfärd stärker Sverige

Krönika.Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Timbros fullständiga galenskap

KRÖNIKAEnligt Timbro-högern behöver vi befrias från semestern eftersom den är så oflexibel för oss.

1

Arbetsmiljöarbetet är viktigare än någonsin

LedarkrönikaDen senaste tidens uppmärksamhet runt #metoo är ett bra exempel på att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar med ett nedmonterat Arbetsmiljöverk, skriver Jeanette Herulf.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Farligt förakt för demokratin

LedareDemokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Gud bevare mig för ett nytt Babels Hus

LedarkrönikaSkrytbygget Nya Karolinska sjukhuset i Solna visar hur det blir när pengarna får styra i stället för invånarnas behov av sjukvård. DA:s Jeanette Herulf ser om tv-seriens Babels hus och ser obehagliga paralleller.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Hämta mer