”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Ungefär 100 medlemmar har Oscar Östlund värvat till GS-facket. Foto: Öyvind Lund.

Han som aldrig vill sitta still

Foto: Öyvind Lund.

Viktig närvaro. Tiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

6 bästa tipsen från Oscar

Fråga! Är du med i facket? Vill du gå med? Och fråga mer än en gång. Var lite tjatig, det ingår i ditt uppdrag.

Berätta om a-kassa, försäkringar, hur det funkar om det blir ett varsel.

Ge facklig introduktion till alla nya.

Var tillgänglig. Visa dig på golvet, informera om vad som händer på jobbet, prata om avtalsrörelsen eller annat som händer. Svara på frågor.

Bjud in till exempel Folksam eller Afa som kan informera om försäkringarna.

Om ni har medarbetare som har svårt med språket – använd Folksams och LO:s tolkhjälp. Då kan du förklara hur försäkringar, fack och kollektivavtal fungerar på deras eget språk. ”Vi har haft fem nyanlända hos oss och alla gick med i facket”, säger Oscar Östlund.

Färre är med i facket

Tillverkningsindustrin hör till den sektor inom LO som har högst organisationsgrad – 79 procent är med i facket. 2005 var 89 procent med.

Snittet inom LO är 63 procent (80 procent 2005).

GS organisationsgrad: 73 procent.

375 av totalt 50 000 medlemmar inom GS är anställda på bemanningsföretag.

Oscar Östlund tror själv att han nog inte ser ut som en sån som folk ser framför sig när de tänker på en facklig klubbordförande. Han gillar i alla fall inte att sitta inne på fackexpeditionen. Där hänger han så lite som möjligt. Helst är han nere på golvet tillsammans med alla andra. Eller går en runda för att höra om allt är okej.

– Man måste vara ute och visa sig, säger han.

Det underlättar att han gillar att snacka med folk och nästan alltid är det någon som har en fråga.

”Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med. Det krävs att man är på och frågar och berättar.”

– Om allt mellan himmel och jord. Det har inte bara med facket att göra. Det blir en del fotboll också, erkänner han och visar upp Liverpooltröjan lite extra.

Han har bara hunnit vara klubbordförande på Moelven Byggmodul i Säffle i ett par år, men under de åren har han värvat runt 100 medlemmar till GS-facket. Inte så svårt kanske i husbranschen som lider av växtvärk, men man ska inte tro att folk går med i facket automatiskt, menar han.

– Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med. Det krävs att man är på och frågar och berättar.

Och just där finns en förklaring till att andelen arbetare som går med i facket generellt sett sjunker, tror han.

– Många har nog tagit för givet att folk går med av sig själva. Det blir lätt så när någonting har funnits väldigt länge. Man blir lite bekväm. Det som krävs är att fackets förtroendevalda är mer aktiva. Vi måste ut och visa oss.

När en ny medarbetare kommer till fabriken får de träffa Oscar och ett skyddsombud. Sedan väntar han ett par dagar så att de får en chans att landa lite innan han söker upp personen igen.

– Jag brukar börja med att fråga om de är med i a-kassan. Sedan facket. Vi har många unga som jobbar hos oss så jag kanske frågar om de har flyttat hemifrån och behöver en försäkring.

Han har aldrig upplevt att någon reagerat negativt på hans frågor. Tvärtom är intresset stort, tycker han.

– Det är de unga som är lättast att få med. Att de skulle vara svåra att locka till facket har jag inte märkt.

”Normen för facken i dag är att du är fastanställd på en arbetsplats, men så ser det inte alltid ut.”

Det är betydligt svårare att få med sig de som är inhyrda, berättar Oscar.

– Fast det är då man verkligen behöver vara med. Men jag tror att de känner sig som en ambulerande arbetskraft som kan försvinna härifrån när som helst. De vet inte vilket fack de ska vara med i.

Kanske skulle det vara enklare om man som bemanningsanställd blev medlem direkt i LO, resonerar han. Då kunde det LO-förbund som finns på arbetsplatsen – i Moelvens fall är det GS – vara de som hjälper medlemmen om det behövs.

– Hur det skulle fungera praktiskt vet jag inte. Normen för facken i dag är att du är fastanställd på en arbetsplats, men så ser det inte alltid ut.

Emil Björk var inhyrd i fyra år utan att gå med i facket. ”De hade kunnat skicka hem mig när som helst. Det känns inte som att facket kan göra så mycket då.” Foto: Öyvind Lund.

För ett år sedan anställde Moelven Byggmodul en stor del av de cirka 130 inhyrda som då jobbade på golvet. Många av dem gick med i facket först då.

Emil Björk är en av dem. Fram till dess hade han varit inhyrd i nästan fyra års tid, utan att gå med i facket.

”Hade jag inte varit ute och pratat med dem så hade de inte gått med.”

– Det spelade ingen roll att jag var kvar på samma ställe i flera år. Man är ändå inte säker. De hade kunnat skicka hem mig när som helst. Det känns inte som att facket kan göra så mycket då, säger han.

Så fort han blev anställd av Moelven gick han med i facket.

– Jag kände på mig att många andra också skulle gå med. Då känns det som att jag kan göra skillnad genom att vara en av många som kan påverka.

Det finns fortfarande ett 40-tal inhyrda på fabriken. Oscar skulle önska att så många som möjligt var anställda i stället.

– Det är skillnad. Även om man är på ett bra företag så är man fortfarande rädd att föräldraledighet, sjukskrivning eller att man säger emot ska leda till att man inte får vara kvar. Den osäkerheten och pressen att alltid prestera till hundra procent finns så länge man är inhyrd.

Bemanningsanställde Johan Blom vill engagera sig fackligt, men först när han är anställd på arbetsplatsen där han jobbar. Foto: Öyvind Lund.

I en annan del av fabriken arbetar Johan Blom, inhyrd i olika omgångar de senaste fyra åren. Han är inte med i något fackförbund.

– Det gör ingen skillnad att vara med. Jag har varit på möten där man får höra att det ser så fantastiskt ut och att allt går jättebra. Sedan två veckor senare så ska de göra sig av med folk. Då ryker vi som är inhyrda. Man har ingen trygghet.

Om Johan skulle få anställning på ­Moelven går han med i facket direkt, ­säger han.

– Jag skulle till och med kunna tänka mig att bli fackligt engagerad. Jag vill kunna påverka min arbetsplats.

Trots att han har valt att stå utanför facket tycker han att det är bra att Oscar ändå är på och frågar honom om det ibland.

– Det är positivt. Då vet man att facket bryr sig. Och det är klockrent att jag vet vart jag ska vända mig med frågor.

Det är så Oscar Östlund jobbar. Ett första nej kanske kan bli ett ja om han frågar igen eller berättar mer om vad facket kan göra. Visst känner han sig lite tjatig ibland, men det ingår i jobbet, resonerar han.

Hans arbetssätt verkar gå hem på golvet. På takavdelningen träffar vi Mats Johansson, som länge fortsatte att vara med i Unionen trots att han bytt bransch och borde gå över till GS.

– Unionen hade bättre inkomstförsäkring, förklarar han.

”Att Oscar är tillgänglig är a och o. Han visar sig, pratar, kommer med information. Man missar ingenting.”

När GS försäkring gjordes om och blev ännu bättre, såg han ingen anledning att vara kvar i Unionen. Men det var också något annat som avgjorde.

– Att Oscar är tillgänglig är a och o. Han visar sig, pratar, kommer med information. Man missar ingenting. Jag är supernöjd med GS. Jag har varit med i många olika fack, men aldrig fått sådan service förut.

När vi tar ett sista varv genom fabriken söker Kevin Klarström upp Oscar. Det är Kevins sista arbetsdag på Moelven och han vill passa på att ställa några frågor. Han hör till de inhyrda som har valt att gå med i facket, och gick över från IF Metall till GS när han kom till Moelven sju månader tidigare. Då upplevde han för första gången att facket fanns på arbetsplatsen.

– Om inte Oscar är här ute så vet man var man hittar honom. Det är jättebra att man kan fråga honom. Så har det aldrig varit på andra arbetsplatser som jag har varit på.

Kevin trivdes på Moelven och hade gärna stannat kvar om han hade sluppit vara inhyrd. Nu valde han i stället att säga upp sig för ett fast jobb på ett annat företag.

Läs mer:

http://da.se/?p=55396


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

1

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

DA:s fotograf nominerad i prestigetävling

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark är en av de nominerade till den prestigefyllda tävlingen Årets Bild.

3

Hamnkonflikten

”En skärpning är bara början”

Debatt”Facket möter i dag arbetsgivare som allt oftare utmanar skrivningarna i avtalen. Att i det läget försämra möjligheterna till det som är vår förutsättning för styrka i förhandlingarna – strejkrätten – är inte vad fackföreningsrörelsen behöver”, skriver Lars Wåhlstedt, förhandlingsombudsman på Pappers.

Foto: David Lundmark

Full fräs på snickeriet

ÖgonblicketKlockan är 15.28 på Säters snickeri-fabrik

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

2

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

1
Hämta mer