”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

visar en 3D-printad brännarfront (tv) bredvid en traditionell brännarfronten.Brännarna sitter jämt fördelade runt brännkammaren i gasturbinen där komprimerad luft blandas med bränsle.  Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman. Med 3D-printing kan man även enkelt modifiera konstruktionen vilket gör det möjligt att elda större mängder av till exempel vätgas – en gas som inte avger koldioxid. Vid 3D-printning går det åt upp till hälften så mycket energi och en tredjedel material jämfört med traditionell tillverkning.  

En 3D-printad brännarfront (tv) bredvid en traditionell brännarfront. Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman.

3D-skrivare. En bro, en fastighet, mänskliga broskceller, vapen eller en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. Men hur går det till? Och hotar den nya tekniken jobben?

Den nya industriella revolutionen

1986

Amerikanen Charles Hull uppfinner bildbehandlingsmetoden stereolitografi och öppnar vägen för 3D-tillverkningen.

1996

Det amerikanska företaget Z Corp. introducerar termen 3D-printing.

1997

Det svenska 3D-företaget Arcam bildas.

2009

Nederländska Shapeways öppnar den första konsumentstyrda 
3D-utskriftstjänsten online.

2013

En 25-årig amerikan sprider koden till det första skjutvapnet som kan 3D-tillverkas.

2014

Lookhead Martin börjar testa 3D-tillverkning av satellitdelar, vilket reducerar kostnaderna med 48 procent.

I Svergie tas en nationell agenda för 3D-printing fram av ett 50-tal företag, lärosäten och forskningsinstitut.

2015

Saab Dynamics i Karlskoga uppger att man har lyckats 3D-printa 
slutstycket till granatgeväret 
Carl Gustaf i titan.

Brittiska forskare skriver ut en drönare, som kan användas mot havspirater och en skadad tukan får en 3D-tryckt näbbprotes i Brasilien.

2016

Sandvik gör additiv tillverkning till nytt produktområde.

Siemens inviger sin 3D-verkstad för serietillverkning av metallkomponenter i Finspång.

2017

Världens första 3D-utskrivna kontorsfastighet byggs på 
17 dagar i Dubai.

Svenska forskare implanterar med framgång 3D-tryckta mänskliga broskceller i möss.

Ford är först med att börja tillverka stora bildelar med den nya generationens horisontella 3D-skrivare.

Världens första 3D-tryckta gångbro, tolv meter lång, invigs i Spanien.

Statliga Vinnova finansierar ett projekt med 3D-printade måltider för äldre.

Polisen i Malmö beslagtar två helt funktionsdugliga skjutvapen som till stora delar är 3D-utskrivna.

Vad är 
3D-teknik?

3D-teknikens mantra är ”om du kan rita den, kan du också skriva ut den”. En tredimensionell bild av produkten tas fram i avancerade dataprogram eller genom att skanna en redan existerande produkt. 3D-skrivaren bygger sedan upp produkten genom att lägga ihop, addera, många tunna lager av material – därav begreppet ”additiv tillverkning”.

Vilket material används?

Allt från legeringar av metaller som titan, aluminium och nickel, till gips, plast, glas och biologiska material. Antingen används smält material som hårdnar när det kommer ut, eller så smälter maskinen pulver med laser. Kvalitetsfrågan kan vara ett problem, processen påverkar nämligen materialens egenskaper.

Vad finns det 
för fördelar?

Tekniken möjliggör helt nya kreativa former på produkter, som kan få lägre vikt och orsaka mindre materialspill. Ledtiderna för prototyputveckling sjunker drastiskt, eftersom man bara ändrar 3D-ritningen i stället för att montera en ny tillverkningslinje. Förespråkarna talar om att det kan finnas en fabrik i varje kvarter när förråd och maskinparker krymper, och att nya marknader skapas när produktion i små serier kan ske var som helst i världen.

…  och vilka är 
nackdelarna?

Det blir svårt att patent-skydda design, konkurrensen hårdnar och etablerade företag kan slås ut när avancerade produkter kan tillverkas i korta serier och till låg kostnad. Behovet av mänsklig arbetskraft lär minska ju mer tekniken och skrivarna utvecklas.

Hur går det 
med jobben?

Nya jobb skapas förvisso längs hela kedjan från idé till prototyputveckling och användning, men det är inte säkert att alla jobb som försvinner ersätts. Behovet av till exempel lagerarbetare minskar när du kan skriva ut produkter på begäran. ”Gör det själv-kulturen” kan lämna industriarbetare utan jobb, när tillverkningen tas över av små entreprenörer.

Sverige är ett 
pionjärland inom 3d

Förutom Siemens i Finspång finns flera exempel på att Sverige, som tillverkar 25 procent av världens metallpulver, har tagit klivet in i 3D-framtiden.

Arcam i Mölndal, numera ägt av globala jätten GE, är en av världens ledande tillverkare av 3D-printrar.

AIM Sweden i Östersund använder tekniken för att göra industriella produkter och implantatdelar. Volumental i Stockholm har byggt en 3D-fotskanner som kan revolutionera skoindustrin.

Saab förväntas senast år 2020 börja tillverka flygplansdelar med 3D-skrivare.

Wematter i Linköping tillverkar maskiner för serieproduktion av utskrifter i plast

”Ny teknik – nya utmaningar”

Spetskunskap. Turbintillverkaren Siemens i Finspång ligger i framkant med 3D-tryckning.

I början av 2017 nådde koncernen ett industriellt genombrott, när man lyckades tillverka fullt fungerande gasturbinskovlar med hjälp av 3D-skrivare. Bakom det låg forskare och ingenjörer i brittiska Worcester – och Finspång.

Här finns en toppmodern 3D-verkstad med drygt 20 anställda. En av dem är print-operatören Andrea Mijatov, som tidigare jobbade med slipning av detaljer.

– Det som lockade mig mest är att det är en ny teknik och nya utmaningar.

Hon och kollegan Robert Diaferias började med en veckas utbildning i Tyskland. Det är noga med säkerheten, alla jobbar med skyddsutrustning och printrarna står isolerade bakom glasväggar.

– Viktigt är att hantera restprodukterna från pulvret försiktigt, annars kan det börja glöda, men det har inte hänt än, som tur är, säger Robert Diaferia.

”Vi är bara i början, men det ser positivt ut.”

Metallpartiklarna hamnar lätt i luften och verkstaden har därför ett avancerat ventilationssystem. Operatörernas hälsa kollas också på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.

– Det är en styrka på det här företaget, att man alltid varit väldigt mån om personalen, kommenterar IF Metalls klubbordförande på Siemens, Kenth Gustafsson.

En av verkstadens utmaningar är materialutvecklingen, en annan att få industridesigners och ingenjörer att inse att 3D-tekniken inte är lika låst som konventionell tillverkning.

– Det är svårt att ändra tankesätt. Vår idé är därför att centralisera alla här så att vi kan infektera dem med förändringens virus. Sedan skickar vi dem tillbaka till avdelningarna så att de kan smitta resten, säger 3D-verkstadens chef Anders Persson.

Är det så här det kommer att se ut i framtiden på landets industrier?

– Vem vet? Vi är bara i början, men det ser positivt ut. Vi passerar nya milstolpar hela tiden.


hector.barajas@dagensarbete.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier."Det är som om alla har frågan på näthinnan nu", säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Hämta mer