Industriarbetarnas tidning

Svårare att få tid i tvättstugan

29 december, 2017

Skrivet av Hector Barajas

Vad hände sen?Lean håller på att kväva friheten som arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje vann när time care-systemet infördes 2007.

För tio år sedan testade ett hundratal anställda på Gärtunafabriken det så kallade tvättstugeschemat eller time care-systemet. Ett sätt att planera arbetstiden utifrån individuella behov. För många var det en dröm som förverkligades.
– Kollegor som hade små barn kunde plötsligt börja jobba heltid eftersom de kunde planera bättre. För mig funkade det väldigt bra när jag skaffade hund, säger Therese Jonsson, jämställdhetsansvarig på IF-Metallklubben.

I dag gäller systemet i teorin drygt 740 av 800 anställda. I verkligheten är det inte riktigt så utbrett. Det blev svårare 2011, när Astra Zeneca flyttade produktion från Umeå till Södertälje, menar hon.
– Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu på grund av lean, säger hon.

Klubbordförande Karl Lewenhagen håller med henne. För en del arbetsuppgifter är det, enligt honom, nästan bara fasta tider i treskift som gäller.
– Men jag tror att det skulle bli väldigt mycket irritation och upprörda känslor om vi tog bort time care, säger han.

Varje anställd lägger runt en timme i månaden på att planera arbetstiden. Det lönar sig för Astra Zeneca som kan dra ned på bemanningen under de tider som kostar mer och ha högre bemanning när det kostar mindre.
– Time care är inte bara till för att vi anställda ska må bra, utan företaget tjänar pengar på det också, säger Karl Lewenhagen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut – fast ändå inte.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Varför får jag inte full ersättning?

Om man är permitterad innan uppsägningen, ska det påverka a-kassan? Henric Ask reder ut.

Kan jag kräva att få jobba fler lördagar?

Jag om min arbetsgivare var muntligt överens om att jag skulle jobba varannan lördag, men har endast fått jobba 7 av 22 lördagar. Kan jag kräva fler?

Sjuka Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet. De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.