”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

Utveckling.Sverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Har gjort livbojar i 42 år
  • Fristads Plast är ett familjeföretag som grundades för 50 år sedan. Första produkten var stansade kragstöd till bygdens skjortindustrier.
  • Företaget är legotillverkare och sedan 1976 gör man livbojen åt Trygg-Hansa. Företaget har ett 30-tal anställda och driver sedan några år också en mindre formsprutningsfabrik i Kina.

Hon arbetar på livbojstillverkaren Fristad Plast i Fristad utanför Borås. Ett företag som tillverkar den riksbekanta livbojen som finns placerad vid landets badbryggor. Eja Jysky befinner sig mitt i den förändring som kallas digitalisering. Hon är entusiastisk.

– Mitt jobb har blivit så mycket roligare. En sån skillnad mot förr.

Tillsammans med de andra 20 operatörerna har hon full koll på produktionen. Ett nytt digitalt affärssystem och en ny produktionsövervakning har gett operatörerna mer information, bättre överblick och ökat inflytande över arbetsuppgifterna.

Nu kan Eja Jysky planera sitt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. I sin terminal ser hon vad som ska tillverkas, när det ska vara klart och fattas det material får hon göra de inköp som behövs. Tidigare var det ett springande hit och dit med papper mellan verkstan och kontoret. Med den nya ordningen har inte bara hennes jobb förändrats. Ekonomichefen Sören Larsson har också fått tid till annat.

– Nu har vi större möjlighet att tänka mer strategiskt och vara bättre förberedda inför snabba förändringar. I stället för att plötsligt överraskas av verkligheten.

Generationsväxling underlättar digitaliseringen. Johan Andersson, till höger, har jobbat på företaget i ett år, medan Ali Ibrahimi från Vårgårdas Teknikcollege gör sin praktiktermin. Foto: Anna Sigge

Generationsväxling underlättar digitaliseringen. Johan Andersson, till höger, har jobbat på företaget i ett år, medan Ali Ibrahimi från Vårgårdas Teknikcollege gör sin praktiktermin. Foto: Anna Sigge

Det går fort nu, sa statsminister Stefan Löfven när han härförleden talade på Industridagen i Linköping. Ministrar och oppositionspolitiker minglade med storindustrins direktörer, småföretagare, kommunpolitiker och fackförbundsledare. Årets tema signalerade industrins fokus just nu: ”Människan i digitaliseringen”.

Ett återkommande uttryck där var de ”lågt hängande frukter” som påstås vara inom räckhåll. Konsultfirman McKinsey har värderat dem till mellan 850 och 1 400 miljarder kronor. Så mycket pengar kan årligen frigöras i Sverige med mer automatisering, avancerad robotteknik, uppkoppling i molntjänster och ett vidareutvecklat mobilt internet. Summan motsvarar ungefär statens totala utgifter i år – sjukvård, försvar, migration, skola, polis, åldringsvård.

En livboj tar form innan den gjuts med ”skumplast”, cellpolyuretan. I Sverige finns cirka 85 000 livbojar utplacerade på allmänna platser. Foto: Anna Sigge

En livboj tar form innan den gjuts med ”skumplast”, cellpolyuretan.
I Sverige finns cirka 85 000 livbojar utplacerade på allmänna platser. Foto: Anna Sigge

Den som har mest att vinna är tillverkningsindustrin, enligt McKinsey. Runt ett par hundra miljarder kronor finns att hämta årligen, ungefär lika mycket som exporten av skogsprodukter och läkemedel. Att nå dit kräver utbildad personal.

Marcus Wallenberg lovade i Linköping att ”om vi hänger med och blir mer digitaliserade så kan vi ta hem jobb och tjänster”. Men det ställer krav på samhället. Enligt honom måste ”vidareutbildningen och kompetensutvecklingen bli bättre”. Statsminister Stefan Löfven instämde.

Lagom till Industridagen gick GS-fackets och IF Metalls förbundsordföranden, Per-Olof Sjöö och Marie Nilsson, tillsammans med arbetsgivarna ut i en gemensam debattartikel med rubriken Digitaliseringen och de anställdas kompetens måste gå hand i hand. Det vet man redan på Fristad Plast som regelbundet skickar operatörerna för vidareutbildning på närmaste teknikcollege.

Smidigare flöde. Med nya digitala system har operatörerna fått bättre information och ökat inflytande. Terminalen visar i vilken ordning en order ska göras. ”När en order börjar bli klar kan jag i lugn och ro börja planera nästa”, säger Anneli Johansson. Foto: Anna Sigge

Smidigare flöde. Med nya digitala system har operatörerna fått bättre information och ökat inflytande. Terminalen visar i vilken ordning en order ska göras. ”När en order börjar bli klar kan jag i lugn och ro börja planera nästa”, säger Anneli Johansson. Foto: Anna Sigge

Eja Jysky var en av åtta ”superanvändare” som företaget utbildade när man gick över till det nya, digitaliserade affärssystemet för två år sedan. Hon fick vara med och utforma hur det skulle användas. Sedan var det dags att lära arbetskamraterna.

– Det var mycket att ta in men kul att få lära sig något nytt och sedan se effekterna här på arbetsplatsen. Förståelsen för vad vi håller på med har ökat hos oss alla.

Varje operatörsterminal är kopplad till ett webbaserat system som kan ses hemifrån eller var man nu befinner sig. Där kan man hela tiden följa hur jobbet går och när en order beräknas vara klar. Anneli Johansson som arbetar vid en av de 23 formsprutningsmaskinerna tycker att det nya systemet är bra.

– När en order börjar bli klar så kan jag i lugn och ro börja planera nästa, säger hon.

Genom hennes maskin passerar några av de sju, åtta miljoner legotillverkade tullplomber – plastklämmor som försluter påsar – som flygbolagen årligen beställer. På en tv-monitor i taket kan hon se vilka formsprutningsmaskiner som går för fullt, vilka som råkar stå still och vilka som håller på att ställas om. De flesta maskiner lyser grönt, de går som de ska. Maskiner  som krånglar kan snabbt rättas till.

”Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.”

Att formspruta effektivt handlar om flöde. Nu kan jobben sorteras så att man kan köra flera order efter varandra utan tidsödande byte av verktyg eller material. Före den nya ordningen gick alla maskiner 74 procent av tiden – nu 89 procent. Vd:n Niclas Forsström kallar det nya sättet att arbeta för ”självlärande där operatörerna själva kan se hur de kan påverka driften”.

– Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.

Fristad Plast har utvecklat en app som ska underlätta utplaceringen av livbojarna. Varje boj sitter på en stolpe med exakta GPS-koordinatorer för att göra det lättare för räddningstjänsten att rycka ut till rätt ställe. Foto: Anna Sigge

Fristad Plast har utvecklat en app som ska underlätta utplaceringen av livbojarna. Varje boj sitter på en stolpe med exakta GPS-koordinatorer för att göra det lättare för räddningstjänsten att rycka ut till rätt ställe. Foto: Anna Sigge

Att intresset för den digitala utvecklingen är stort bland de små och medelstora företagen, intygar Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Det industriella utvecklingscentrumet drivs av näringslivet – ibland med fackliga organisationer som delägare – och ska vara bollplank åt mindre företag som vill utvecklas. Digitaliseringen handlar egentligen om tre saker, säger han.

– Att hitta nya sätt att tjäna pengar på en produkt, på en tjänst och på själva produktionsprocessen. Precis vad Fristad Plast är på väg att göra.

– Tidigare var det ett företag som sysslade med formsprutning. Nu säljer man säkerhet kring vatten.

Det lilla familjeföretaget har i 40 år tillverkat de röda livbojarna, det finns cirka 85 000 vid allmänna platser runt om i landet. Men nu är de digitaliserade, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ville öka säkerheten vid badplatserna.

”Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.”

Företagets räddningssystem heter Rescuelife 247. Livbojen hänger på en ställning med en skylt som anger platsens namn och GPS-koordinater. Den som ringer 112 kan då meddela exakt på metern vart räddningstjänsten ska bege sig.

I räddningssystemet ingår också en app som Fristad Plast har utvecklat. Med hjälp av den kan livbojen placeras på just den GPS-position man vill ha den och kommunen kan hålla reda på alla sina livräddningsstationer. Det som tidigare noterades i någons A4-block har blivit en digital tjänst som en hel kommunal förvaltning kan ta del av. Företaget tjänar ännu inga pengar på själva appen, men satsningen var ändå nödvändig, anser vd:n Niclas Forsström.

– Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.

 

Bättre överblick har ökat effektiviteten. Ekonomichefen Sören Larsson kollar monitorn i taket som visar hur formsprutnings- maskinerna går. Sju kör för fullt medan en håller på att ställas om. Foto: Anna Sigge

Bättre överblick har ökat effektiviteten. Ekonomichefen Sören Larsson kollar monitorn i taket som visar hur formsprutningsmaskinerna går. Sju kör för fullt medan en håller på att ställas om. Foto: Anna Sigge

En digital produkt. En digital tjänst. Och en digitaliserad produktionsprocess. Där befinner sig Fristad Plast och just dit strävar många andra just nu, enligt Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Han är själv bollplank åt 40 till 50 industriföretag, från tryckerier till tillverkare av grindar. Ett råd ger han alla sina företag:

– Många företag tvekar inför digitaliseringen eftersom man är rädd att det blir uppsägningar. Då säger jag nej. De måste ha personalen med sig. Annars går det inte. Inga andra än de anställda kan bemanna och vidareutveckla de digitaliserade fabrikerna.

 

 

Jonas Heikkinen, blockchef för fiber på Stora Enso, visar hur man kan göra en virtuell fabriksvandring för att följa upp rutinuppgifter och säkerhetsaktiviteter.

Jonas Heikkinen, blockchef för fiber på Stora Enso, visar hur man kan göra en virtuell fabriksvandring för att följa upp rutinuppgifter och säkerhetsaktiviteter. Foto: MARIA KNUTS

Dataspel och större insyn gör succé

Bättre tryck och roligare jobb. Här är digitala exempel från två andra branscher.

Under våren kommer operatörerna på Stora Enso i Skutskär att börja använda sig av digitala verktyg hämtade från dataspel. Företaget har utvecklat en egen modell utifrån den försöksverksamhet som tidigare testats. Då byggde man i samarbete med Vinnova och ABB upp en ”spelifierad” låtsasfabrik för att se om den underlättade jobbet och ökade engagemanget i kontrollrummen. Försöket var så lyckat att Stora Enso nu fortsätter på egen hand.

Markbladet tryckeri i Skene startade sin digitalisering för fyra år sedan. Resultatet är säkrare leveranser, högre försäljning, ökad vinst – trots att antalet anställda ligger kvar på 25, varav 17 i produktionen. Processerna har automatiserats, och de anställda har tillgång till den information som tidigare bara någon chef hade. Alla anställda informeras – via skärmar – om hur produktionen går. Även kunderna, som Ica och Coop, kan följa sina order.

Bättre information och mindre manuellt arbete. Sasa Miletic är grafiker i Skene.

Bättre information och mindre manuellt arbete. Sasa Miletic är grafiker i Skene.

 


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier."Det är som om alla har frågan på näthinnan nu", säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1
Hämta mer