”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

Debatt Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs för att kunna utnyttja sin arbetsförmåga. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Om skribenten:

Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Att det finns stora problem med dagens sjukförsäkring kan knappast ha undgått någon. Problemet med dagens debatt kring sjukförsäkringen är att våra ansvariga politiker, oavsett partitillhörighet, inte har någon större kunskap om hur försäkringen fungerar i praktiken.

När den nu vägledande domen kom 2008 hade den dåvarande alliansregeringen hunnit med att införa ett nytt arbetsmarknadsbegrepp. Domen fick därmed inte någon större praktisk betydelse förrän riksdagen tvingade den dåvarande alliansregeringen att återinföra prövningen gentemot ”ett normalt förekommande arbete”. När väl det gjordes hade mycket hänt på Försäkringskassan.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är den huvudsakliga orsaken till att det aldrig görs en prövning i enlighet med de tydliga förarbetsuttalanden som finns, att Försäkringskassan på eget bevåg börjat tillämpa den lagstiftning som föreslogs i SOU 2009:89.

I den utredningen föreslogs en arbetsmetod som Försäkringskassan så smått tidigare hade börjat arbeta med. Begreppet medicinska förutsättningar för arbete såg dagens ljus.

Enligt Försäkringskassan är detta en beskrivning av en uppsättning teoretiska krav på förmågor av medicinsk karaktär. Som Försäkringskassan själv beskriver det hela: ”Där Försäkringskassan ser ett spektrum av krav på förmågor, ser Arbetsförmedlingen, en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen”.

Det kan egentligen inte bli så mycket tydligare än så. Försäkringskassan gör inte någon prövning gentemot en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen.

Detta har även medfört en kraftig inskränkning av principen om fri bevisvärdering då Försäkringskassan i mycket strikt formalistisk ordning ställer krav på en beskrivning av diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintygen. Kraven överstiger vida vad som är möjligt för en läkare att observera under den korta tid som står till förfogande.

Varken läkare eller den sjukskrivne har en aning om vilken form av aktivitetsbegränsning som är tillräcklig i Försäkringskassans teoretiska föreställningsvärld. Inte heller Försäkringskassan förmår i våra tvister specificera vilken typ av arbete som gömmer sig bakom deras teoretiska beskrivning av medicinska förmågor.

En rimlig ordning skulle vara att både den försäkrade och läkaren får klart för sig vilken typ av arbete som Försäkringskassan anser att den försäkrade kan utföra. Läkaren har då en reell möjlighet att komplettera sjukintyget.

En sådan ordning skulle även avsevärt underlätta Arbetsförmedlingens verksamhet, då vi i våra ärenden ofta kan konstatera att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommer till helt olika resultat. Om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vid sin bedömning båda utgår ifrån en faktisk arbetsmarknad finns det förhoppningsvis mycket bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att ge den försäkrade de verktyg som krävs för att kunna utnyttja sin arbetsförmåga.

Från politiskt håll är det förvånansvärt tyst. Visserligen har regeringen aviserat en kommande utredning, men ansvarig minister är mycket försiktig i sina uttalanden om hur försäkringen bör se ut.

Enligt LO-TCO Rättsskydd behövs en ordentlig översyn av sjukförsäkringen som bland annat säkerställer en rättssäker prövning och där kraven på läkarintygen anpassas till hur ett läkarbesök i praktiken går till.

Är det för mycket begärt att en försäkrad som får sin sjukskrivning ifrågasatt ska få veta i vilken typ av arbete/arbeten som Försäkringskassan anser att arbetsförmåga finns? Hur ska annars en försäkrad kunna föra relevant motbevisning?

I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig samt tjänsteman och arbetare. Det är nu hög tid att reparera en sjukförsäkring som gått sönder. Risken är annars stor att förtroendet för den allmänna sjukförsäkringen undergrävs och att det för många framstår som rationellt att istället hitta en privat försäkringslösning.

Robert Sjunnebo
Enhetschef, LO-TCO Rättsskydd

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.

9Kommentarer

Thomas Nilsson:

Minns ni den förra valrörelsen och begreppet den bortre parentesen? Efter 360 dagar skulle cancersjuka utan hopp om ett fortsatt liv få sina sista dagar fyllda med ekonomiska bekymmer eftersom de blev utkastade ur sjukförsäkringssystemet. Under den senaste mandatperioden har i praktiken den bortre parentesen inte avskaffats utan istället flyttats fram så att nu hamnar sjuka i ekonomisk misär efter 180 dagar. Några exempel ur min vardag som fackföreningsordförande.
Medlem X blir sjukskriven för “utbrändhet” på 100%. Efter ett intensivt arbete från fack, företag och företagshälsovård med att hitta en arbetsplats som skulle kunna fungera, så kan medlemmen börja sin resa tillbaks till arbetslivet och livet överhuvudtaget. I början så kan X jobba 25% men kan så småningom öka arbetstiden, men under tiden tickar försäkringskassans klocka på så när medlemmen har börjat arbeta 75% och alla inblandade parter ser en lyckad rehabilitering framför sig, då kommer knivhugget i ryggen. Försäkringskassans regler om att man efter 180 dagar skall prövas mot arbetsmarknaden, ställer en människa som nyss sov 18 timmar per dygn för att kunna jobba 2, utan försörjning på en ¼ del av sin tid. Och trots att jag inte är medicinskt utbildad vet jag att diagnosen “stressrelaterad depression” inte blir bättre av att man utsätts för oro över sin ekonomiska situation eller oro om man kommer att få behålla tryggheten i den anställning man har.
Ett annat exempel, medlem Y drabbas av stroke i hjärnan, och efter att den “medicinska” rehabiliteringen är klar skall Y slussas tillbaka till arbetslivet men efter en liten tid så har försäkringskassan 180 dagar passerat och Y får veta att det inte kommer att komma några mer pengar från sjukförsäkringen. I det “finstilta” på beskedet står det att om man inte är nöjd med beslutet kan man överklaga. Hur har dom tänkt, en människa som inte får köra bil pga av koncentrationssvårigheter, skall på ett övertygande juridiskt sätt bestrida Försäkringskassans regelverk, annars väntar 0 inkomst och ekonomisk misär. Är det så vi skall bota sjuka i Sverige idag.
Andra exempel är när vårdköerna gör att, i väntan på operation, tvingas folk att arbeta fullt ut och försämra chanserna till ett lyckat resultat. 180 dagar är inte särskilt lång tid och behöver man operera en utsliten axel så får man först vänta i vårdkön och sedan när man opererats så är det inte många dagar kvar med ersättning när operationsärren skall läka ihop och muskler skall tränas upp.
Frågan man ställer sig är sjukförsäkringssystemet till för att hjälpa under tiden man är sjuk eller är det till för att stjälpa? Att det här skulle ha ekonomiska orsaker och att vi inte har råd med en sjukförsäkring som på ett humant sätt skulle hjälpa människor tillbaka till ett friskt liv
är en lögn. Det finns inte en påse pengar av en viss storlek som skall räcka till sjukförsäkringen, utan det hänger på hur politikerna vill fördela pengarna.
Det är mina medlemmar som inte får sjukpenning, för att villaägare i Danderyd och Täby skall få bidrag till altanbyggen och städhjälp.
I höst är det val och jag vill uppmana dig som skall avgöra Sveriges framtid vid valurnan.
Ta reda på om det parti som du tänker stödja, vill att människor skall ha en rimlig chans att ekonomiskt klara av en sjukdomsperiod eller om bidrag till de rikaste är viktigare.

Thomas Nilsson
Ordförande Pappers avd 111 Grycksbo

Åke Franzen:

Är det ingen som förstått att detta är ett sofistikerat sätt att rensa ut de sjuka och svaga i samhället och gömma sig bakom olika formuleringar som beskrivs ovan.
Vi har sett detta historiskt men då har det varit mera direkt och man har kunnat identifierat detta.
Det är en mycket farlig väg man är inne på och konstigt att det inte uppmärksammas mera.

Carina:

Jag mår ännu sämre har ingen inkomst sen den 5 dec 2017. Har skickat läkarintyg m.m. Nu har jag fått diskbråck och min mor gått bort, så jag känner ingen trygghet i min situation. Såhär får det inte gå till, vad ska jag leva av? Har betalat skatt jämt, till vad?

Johanna:

Håller helt med Åke, socialdemokraternas dolda agenda att rensa ut sjuka och funktionsnedsatta. Socialdemokraterna börjar nu lyckas man har tagit bort LSS och 700 personer står utan assistans och 116 personer per dag blir utförsäkrade. Tror inte att man kan lura väljarna en gång till.

Tuija Sjöström:

Ja det låter ju bra allt som skrivs men vad spelar det för roll när försäkringskasse läkaren ändå anser att man inte är tillräckligt sjuk fast man har läkar intyg på läkarintyg från specialiserade på området tex reumatologi? Jag är drabbad. FK drog in min sjukpenning eftersom att läkaren sjukskrev mig längre än ett år och då spräckte jag planen som FK upprättat, utan min vetskap. Så nu jobbar jag så länge kroppen håller. Detta är ett ohållbart ekorrhjul. Hur mycket ska man orka med när man ska motbevisa en självklarhet, att man är sjuk och inte kan jobba mer än 50 procent? Och jag har den mest vanliga yrket på arbetsmarknaden, inom vården.

Ahmet Kelmendi:

Håller med dig. Ännu värre är När F-kassan bidrar till sämre hälsa o flera sjukdomar. Lyssnar inte på läkaren och deras intyg. Man vet inte hur och vad man ska göra…

Anna:

Jag var med om en arbetsolycka som narkossköterska och skadade ryggen 1997. Jag fick bara gå till FHV som inte skickade på röntgen. 6 år senare gjordes det äntligen, visade diskbråck som måste opereras. Det gick åt helvete fel. Lever med svår kronisk nervsmärta sedan 2004 p g a detta. Har fått invaliditetsintyg på 50% av smärtläkare 2006 men det gäller inte längre säger FK. Efter bröstcancer och flera andra ”sjukdomar” genomgick försäkringsmedicinsk utredning på FK:s begäran. ”Ej rehab.bar” skriver läkaren men kan jobba 100% anser FK nu. Kastar skattepengar i sjön! Och hart när omöjligt få sjukersättning. Oroar mig för min omyndiga dotter, ska jag kastas ut i kylan och med mig dottern som går i gymnasiet? Regeringen hycklar om att alla barn ska klara gymnasiet. Hur då för alla de som är hemlösa, 15.000 barn/unga.

Tobias:

I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Så säger LO-TCO, men jag kan berätta att jag hellre är rik och sjuk, än fattig och sjuk.
Det är nog alla andra också som har skador eller allvarlig sjukdom som man har. Pengar gör dig inte friskare, men du kan köpa mediciner utan att känna att du behöver avstå från något annat.
Därför får den fattigare ett sämre liv ur alla aspekter.

Tobias:

Den som påstår att pengar inte är allt har aldrig varit fattig på riktigt!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

KOLL PÅHar du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

4

”Försäkringskassan följer inte domen”

DEBATT”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

8

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan utgår från lagen”

DEBATT”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

1

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

DEBATT ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

Ett helt sjukt system

LEDARESjukpenning. Regeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

5

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

”Tekniken kan ge bättre arbetsmiljö”

Krönika”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?” DA:s nya krönikör Darja Isaksson skriver om digitaliseringen som varken är ond eller god.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Våra kläder är ohållbara

LedareBakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet. Vi måste börja fråga vem som sytt vår tröja.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

Arbetsplatsolycka vid Garpenbergsgruvan

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

2

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1

Rättegången mot Nordkalk

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

Kärt återseende. Iyad Ben Khadra kallar Fredrik Johansson för sin bror och lärare. Foto: David Lundmark

Utbildningen som ger jobb direkt

ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
Sören Eriksson. Foto: Marcus Derland.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

På anställnings­intervjun lyser klasskomplexet rakt igenom

KRÖNIKAFå situationer är nämligen så avslöjande som anställningsintervjun  klasskomplexet lyser rakt igenom. Så mycket av den kollektiva organiseringen handlar om att stärka det där självförtroendet, skriver krönikören Daniel Mathisen.

Ska vi ha samma tid året om?

Da frågarPå söndag vrider vi fram klockan igen. Men Finland vill skrota tidsomställningen och nu ska saken utredas på EU-nivå. Vad tycker DA:s läsare?

5
”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2
Hämta mer