Industriarbetarnas tidning

A-kassans regler inte lika för alla

9 juni, 1999

Skrivet av SVEN-ÅKE AULIN

A-kassan ställer tämligen hårda formella krav på den arbetslöse. Arbetsförmedlingens tjänstemän drar sig för att döma ut de hårda ”straffen”, vilket undergräver allmänhetens förtroende för systemet.

Det hävdade docenten Anders Forslund vid IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) vid näringsdepartementets stora konferens om påstådda brister i arbetslöshetsförsäkringen.

Forslund jämförde med Holland, där påföljderna är mildare än i Sverige. De holländska tjänstemännen anmäler betydligt fler brott mot reglerna än de svenska kollegerna, och de arbetslösa i Holland får nytt jobb betydligt snabbare än arbetslösa i Sverige.

LO:s andre ordförande Wanja Lundby-Wedin var inne på liknande tankar:

– Dagens regler är så stränga att de inte tillämpas på samma sätt över hela landet.

Näringsminister Björn Rosengren pekade på den växande obalansen mellan storstäder och glesbygd som det största problemet för dagen.

– Nu gäller det att spela på politikens hela tangentbord, och se till att det finns jobb.

– Det är inte tal om att tvinga arbetslösa att ta vilket skitjobb som helst, lovade Rosengren.

Rose-Marie Hodann, som är chef för Metalls a-kassa, konstaterade att a-kassorna vanligen behandlar de arbetslösa lika.

– Problemet är att arbetsförmedlingarna rapporterar olika mycket. Jag har en lista över vilka förmedlingar som rapporterar flitigast, och över dem som nästan aldrig rapporterar regelbrott.

– Tydligare och enklare regler skulle kanske underlätta arbetsförmedlingarnas jobb, trodde Hodann.

Leif Tallskog, som är chef för den avdelning inom AMS som kontrollerar arbetslöshetsförsäkringen, höll med:

– Det stora problemet är arbetsförmedlingarnas skiftande tillämpning av reglerna. En orsak är att orden ”rimligt, skäligt och lämpligt” kan ha olika betydelse för olika personer.

– Detta är en tänkbar förklaring, inte ett försvar för att reglerna tillämpas olika, sa Tallskog.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?