Industriarbetarnas tidning

Bostadsbidrag kan bli skuldfälla

31 augusti, 1999

Skrivet av LISBETH ULFSTEDT

Över hälften av dem som fick ändrad inkomst under 1997 anmälde sin nya inkomst till Försäkringskassan. Det framgår av Riksförsäkringsverkets utredning av omläggningen av bostadsbidraget. Det räcker dock inte med att ändra inkomst i tid för att slippa bli skuldsatt.

1997 ändrades systemet för bostadsbidrag. Bidraget blev preliminärt, vilket innebär att den som söker ska försöka räkna ut hur mycket man kommer att tjäna det kommande året. Bidraget justeras efteråt, så att den som fått för högt bidrag får betala tillbaka och den som fått för lågt får mera.

När utfallet av det första året med preliminära bostadsbidrag stod klart för bidragstagarna utbröt en mindre storm i media. Många som fått krav på återbetalning på flera tusen kronor kände sig besvikna och lurade.

Riksförsäkringsverket slår i sin utvärdering fast att huvudmålet med omläggningen till preliminärt bostadsbidrag uppnåtts, det vill säga att lågavlönade ensamstående föräldrar med barn i boende i hyresrätt inte påverkats nämnvärt. Den gruppen utgör cirka 20 procent av de 442 000 hushåll som fick bostadsbidrag under 1997.

Att i stort sett varenda människa kan ramsan ”anmäl alltid ändrad inkomst…” utantill betyder inte att man till vardags efterlever dessa ord. Riksförsäkringsverket framhåller att enbart 26 procent anmälde förändrad inkomst, när det snarare borde ha varit 80 procent av dem som fick bostadsbidrag som borde ha gjort det.

Riksförsäkringsverket konstaterar att de flesta som fick betala tillbaka bostadsbidrag var antingen arbetslösa eller studerande under en tid av året. För dem, sammanlagt 44 procent av bostadsbidragstagarna, är det betydligt svårare att beräkna framtida årsinkomst. Den arbetslöse har ju i början av året ingen aning om han kan få ett jobb under året eller inte.

Än svårare är det att få veta exakt hur mycket av redan utbetalt bostadsbidrag man blir skyldig att betala tillbaka om man får ett arbete.

Den som kvitterar ut bostadsbidrag i början av året och sedan får ett arbete där lönen är högre än a-kassan blir ofelbart återbetalningsskyldig. Det hjälper inte ett dugg att ha anmält ändrad inkomst samma dag man börjar arbeta. För den gruppen fungerar bostadsbidraget snarare som ett lån.

– Om man anmäler sin ändrade inkomst gör försäkringskassan en ny beräkning och jämkar bidraget, förklarar Malin Didriksson, sakkunnig på Riksförsäkringsverket.

Den som exempelvis fått 1 000 i månaden i bostadsbidrag som arbetslös i fyra månader, och som arbetande egentligen ska ha 500 kronor i månaden, får jämkning resten av året, det vill säga månadsvisa avdrag för mellanskillnaden.
Exemplet är ganska teoretiskt, det krävs inte mycket högre lön än a-kassa för att helt bli utan bostadsbidrag så fort man får ett arbete. Men då kan inte försäkringskassan räkna ut hur mycket man ska betala tillbaka på bostadsbidraget.
Den kallduschen kommer inte förrän till hösten året därpå.

– Det är när taxeringen är klar som man kan vara säker på om bostadsbidraget är korrekt, eftersom det är ett preliminärt bidrag baserat på den totala årsinkomsten. Därför finns det inget sätt att tidigare få veta hur mycket man är skyldig. Träffsäkerheten kan aldrig bli 100 procent, säger Malin Didriksson.

Självklart slår osäkerheten även åt andra hållet. Den som överskattat sin årsinkomst får extra bostadsbidrag i efterskott. Det är dock mindre vanligt. 4,5 procent av dem som fick bostadsbidrag hade fått mer än 3 000 kronor för lågt bidrag, medan 17 procent fick betala tillbaka mer än 3 000 kronor.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.